Blommor som blommar efter skogsbrand

“The Year the World Caught Fire”

År startade bränder såsom resulterade inom enorma arealer nedbränd träd, stora ekonomiska förluster samt grundlig hälsoproblem.

detta brann inom Sydöstra Asien (Papua New Guinea, Malaysia, Indonesien), Australien, Kina, Ryssland, Europa, USA samt Sydamerika. Luftföroreningarna såsom orsakades från bränderna nedsänkt inom flera länder långt ovan den nivå var dem börjar klassas såsom hälsofarliga.

Det fanns likt ifall detta fanns &#;året då all världen stod inom lågor” vilket WWF sa inom en pressmeddelande samt såsom sedan blev titeln till WWF-rapporten ”The Year the World Caught Fire”.

Dessa destruktiva bränder fungerade vilket enstaka väckarklocka till världssamfundet vad gäller skogsfrågor samt skogsskötsel, samt skogsproblematiken befann sig plötsligt vid den politiska agendan.

En betydelsefull, bakomliggande orsak existerar dem ekonomiska incitament ( inom struktur från statliga jordbruksstöd) likt stimulerar till för att bränna ner skogsområde på grund av för att producera färsk jordbruksmark.

Bränder existerar enstaka produktiv teknik till för att rensa stora områden tillsammans med skogsområde. inom Brasilien existerar detta vanligt för att man bränner ner regnskog till för att ett fåtal betesmark till nötkreatur.

inom Sydostasien existerar anlagda bränder till skogsomvandling mot oljepalmsplantager en allvarligt bekymmer. Ur oljepalmens frukter utvinner man nämligen palmolja, liksom används inom flera från våra livsmedel. Den globala efterfrågan vid palmolja leder mot för att allt fler skogsområden kalhuggs alternativt bränns ner.

Läs mer om palmolja
Läs mer om skogar samt klimatförändringar.

Allvarliga hälsoeffekter

De landsomfattande skogsbränder såsom drabbade land / medförde enorm ekologisk skada samt mänskligt lidande.

Orangutanger samt flera andra vilt försökte förgäves flyga eller fly undan eldens lågor.

Stora biologiska värden totalförstördes. Brandröken spreds ovan enstaka 1 miljon kvadratkilometer massiv yta. Uppskattningsvis 70 miljoner människor drabbades, varav närmare 40 tvingades uppsöka vårdinrättning. Hud- samt synproblem, bronkit, astma samt andra allvarliga andningsbesvär plats vanliga åkommor. Den samhällsekonomiska notan pausade vid drygt nio miljarder dollar!
Läs mer ifall skogsbränder inom WWF-rapporten ”Global Review of Forest Fires”.

Varför brinner detta mer?

De destruktiva bränder vilket ökat inom antal samt räckvidd beneath senare kalenderår förmå mot viss sektion förklaras från väderförhållanden.

Väderfenomenet El Niño är en omslag inom strömförhållandena likt sedan utdragen period tillbaka inträffar nära Sydamerikas västkust ungefär ett gång per årtionde. Denna utlöses från för att dem östliga passadvindarna försvagas samt för att detta varma ytvattnet rör sig mot Sydamerikas kust samt spärrar detta kalla, näringsrika bottenvattnet ifrån för att anlända upp mot ytan.

Detta medför uttorkning inom Sydostasien, Afrika samt Brasilien, medan Sydamerika, USA samt Europa drabbas från kraftiga nederbörd samt översvämningar. La Niña, existerar El Niños motsats samt innebär kallare samt blötare klimat samt följer vid varenda El Niño. Dessa fenom äger ökat inom frekvens samt detta verkar likt ifall väderfenomenet kommer således gott likt varenda kalenderår numera… detta äger spekulerats angående för att El Niños ökade frekvens äger för att utföra tillsammans med klimatförändringarna dock forskarna ger inget entydigt svar vid denna fråga.

dem flesta verkar dock existera ense angående för att dem senaste årens ökade frekvens från El Niño samt frånvaron från La Niña ej kunna förklaras endast från naturliga variationer. därför en allmänt torrare, varmare klimat tillsammans fler El Niños ökar förstås brandrisken inom världens skogsområden. samt fler skogsbränder bidrar mot växthuseffekten inom samt tillsammans med den koldioxid samt andra växthusgaser likt frigörs nära förbränningen, vilket bidrar mot för att klimatet blir ännu torrare, vilket bidrar mot fler bränder, vilket bidrar mot osv…och oss existerar inne inom enstaka ond cirkel.

Mänsklig påverkan

Den allra viktigaste orsaken mot dem ökande, destruktiva skogsbränderna existerar dock direkt mänsklig åverkan genom oavsiktligt alternativt medvetet anlagda bränder.

Bränder existerar enstaka produktiv teknik för att rensa stora områden tillsammans med skogsområde, samt besitter använts liksom sådan sedan förhistorisk period. på grund av dem miljoner bönder, ranch- samt plantageägare världen ovan vilket önskar utöka sina ägor samt förflytta gränsen mot skogen, existerar skogsbranden enstaka prisvärd samt produktiv teknik på grund av för att rensa mark samt en sätt för att näringsberika jorden.

Bränderna anläggs oftast inom slutet från den torra säsongen till för att regnen liksom sedan kommer skall hjälpa mot för att släcka bränderna. dock ifall regnen ej kommer, såsom beneath dem mer samt mer vanliga El Niño-åren, är kapabel konsekvenserna bli ödesdigra…

För lite bränder inom nordliga skogar

Problemet inom bland annat landet, USA samt Canada existerar för att brandbekämpningen existerar således lyckad för att detta brinner till lite jämfört tillsammans med mer dem historiskt naturliga förhållanden inom dessa områden.

Studier äger demonstrerat för att historiskt brann inom medelvärde 1 % från skogsarealen inom land årligen, medan siffran idag existerar mindre än 0, % brunnen skogsareal.

Vissa skogar besitter anpassats mot mindre, återkommande bränder samt avsaknaden från bränder resulterar inom minskad biologiska diversitet. inom Nordamerika besitter man dessutom sett för att ifall skogar, liksom historiskt äger brunnit tillsammans jämna mellanrum, ej brinner vid länge pga.

ett produktiv brandbekämpning, resulterar detta inom enstaka ansamling från ett större mängd ris samt annat dött ämne vid marken. då detta väl brinner, kunna detta ämne orsaka större samt mer ohanterliga bränder. inom land, Canada samt USA äger man undersökt, samt även praktiserat, chansen för att låta mindre bränder brinna beneath kontrollerade former.

inom bland annat Färnebofjärdens Nationalpark inom Gävleborgs län har man gjort försök med ”naturvårdsbränning” på grund av för att efterlikna naturliga förhållanden.

Vad görs på grund av för att hantera brandproblematiken?

• FN initierade bildandet från en center liksom bevakar bränder ovan läka jordklotet tillsammans hjälp från högteknologisk teknik såsom satelliter etc.

The Global Fire Monitoring Center (GFMC) finns vid Freiburgs högskola samt äger ett hemsida var man kunna titta fanns detta brinner till tillfället inom världen.

• Många regeringar samt organisationer inriktar sina insatser vid för att förhindra skogsbränder tillsammans hjälp från högteknologisk utrustning till för att behärska upptäcka samt släcka bränder, samt detta existerar förstås god.

dock, detta behövs även för att man tar sig an kärnan inom problemet på grund av för att verkligen behärska förhindra skogsbränderna, dvs. orsaken mot för att bönder, plantageägare, företag samt mot samt tillsammans med myndigheter medvetet bränner skog.

• vad liksom behövs existerar för att myndigheter samt regeringar ovan världen upprättar skötselplaner på grund av sina skogsområden tillsammans med hjälp från t ex HCVF-verktyget – en verktyg utarbetat från olika intresseorganisationer inom skogs- samt naturvårdsfrågor, däribland WWF.

HCVF står till High ConservationValue Forests vilket betyder ”skogar tillsammans med högt skyddsvärde”. Verktyget existerar enstaka manual tänkt för att användas från enstaka assemblage experter, myndigheter, intresseorganisationer inom varenda nation. Dessa skall tillsammans, tillsammans med hjälp från manualen, kartlägga samt analysera landets skogsområden samt utföra ett program till hur dessa skall användas vid bästa sätt till för att ta tillvara både naturvårdsmässiga, sociala samt ekonomiska intressen.

vid detta sätt skaffar man sig övervakning ovan vilka skogsområden liksom är kapabel omvandlas mot plantager alternativt odlingar samt vilka skogsområden vilket bör bevaras intakt. Den biologiska mångfalden bevaras vid sålunda vis vid bästa sätt, samtidigt liksom människors behov från rekreation, för att förtjäna sitt levebröd samt utrymme på grund av finansiell tillväxt möjliggörs.

• HCVF-verktyget möjliggör även ett förberedelse till vilka skogsområden inom en nation tillsammans med tempererade skogar såsom skulle ”behöva” brinna då samt då beneath kontrollerade former.

Detta på grund av för att gynna den biologiska mångfalden, näringsberika jordarna, samt på grund av för att föryngra skogslandskapet.

• Konsumenter inom västvärlden behöver informeras ifall vilka effekter deras konsumtion besitter vid länder inom tredjeplats Världen/Syd, t ex ifråga ifall destruktiva bränder. Efterfrågan vid varor inom väst liksom innehåller ämnen vilket kultiveras inom syd (t ex palmolja, soja, trä) förmå driva vid den ogynnsamma utvecklingen inom syd.

• Effektiva brandstrategier bör utarbetas till dem länder såsom härjats från destruktiva bränder.

Hopp inför framtiden

Det finns trots allt ljuspunkter &#; ett träd inom Indonesien, Teluk Pandan, likt ligger inom Kutai National Park, Kalimantan äger en gemensamt ägande från skogsmarken samt strikta regler till hur röjning från mark tillsammans med hjälp från bränder skall vandra mot.

ifall någon ville bränna mark därför måste man yttra mot inom god period innan samt varenda bybor måste existera tillsammans med samt hjälpa mot till för att behärska släcka elden angående den sprider sig. ifall någon bryter mot dessa regler därför får man böta. denna plats besitter inte någonsin bränder liksom ödelägger allt förekommit. Denna plan – Teluk Pandan-strategin &#; äger kopierats inom andra lokalt samt gemensamt ägda skogar tillsammans hjälp från hjälporganisationer samt däribland WWF.

I Libanon, liksom därför flera andra länder runt Medelhavet, brinner skogarna ner.

inom Libanon fanns detta flera människor såsom lämnade landet beneath kriget samt numera existerar detta ej sålunda flera liksom livnär sig likt bönder längre. Detta utför för att elden används än mer frekvent på grund av för att rensa mark vilket växer igen. ett ung lärling, nära namn Monir Bu Ghanem, återvände mot sitt barndomshem samt upptäckte för att skogen vilket denne lekt samt älskat såsom små människor, plats helt nerbrunnen.

denne blev sålunda chockad för att han bestämde sig på grund av för att utföra något konkret – han startade ett lag tillsammans tillsammans med sina vänner på grund av för att återinplantera skogen. detta lyckades god samt för tillfället besitter gruppen vuxit mot för att bli enstaka välgörenhetsorganisation liksom kallar sig Association for Forest Development and Conservation (AFDC) samt återinplanterar skogsområde ovan kurera Libanon samt arbetar tillsammans med brandbekämpning.

Monir säger: ” oss besitter utvecklat en klart ansvarssystem till olika grupper inom samhället samt tränat bybor inom hur bränder skall bekämpas”. WWF stödjer AFDC´s sysselsättning sedan

Tyresta Nationalpark alldeles utanför huvudstaden drabbades från enstaka skogsbrand 1 augusti såsom fick en dramatiskt brandförlopp.

Branden fanns svårsläckt, pågick länge samt resultatet fanns påtagligt – en stort sektor nerbrunnen samt brandpåverkad skog.
enstaka dokumentationsplan till skogen äger tagits fram inom en samarbete mellan Stiftelsen Tyrestaskogen, Naturvårdsverket samt avdelningen på grund av skoglig vegetationsekologi vid SLU inom Umeå. Man arbetar tillsammans med för att vetenskapligt registrera dem faser vilket skogen genomgår efter ett brand.

tillsammans hjälp från fasta fotopunkter liksom besöks tillsammans jämna intervaller är kapabel man titta hur växt förmultnar, hur nya spirar, hur slyet breder ut sig samt hur återkolonisationen inom dem olika biotoperna sker. Man arbetar dessutom tillsammans med för att ge ett utförlig redogörelse från brandförloppet samt brandbeteendet till för att förstå dem ekologiska effekterna från skogsbranden.

Detta existerar speciellt viktigt på grund av för att behärska utföra korrekta ingripanden nära bränder inom detta samt andra områden inom framtiden.

För press

Besök vårt pressrum var ni hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour:
E-mail: press@