Tidiga tecken på hjärtinfarkt hos kvinnor

Kvinnor insjuknar senare inom hj&#;rtinfarkt

I medelvärde insjuknar kvinnor &#;r senare &#;n m&#;n inom hj&#;rtinfarkt samt ett från dem bakomliggande skyddande faktorerna anses existera k&#;nshormonet &#;strogen.

Fram mot &#;rs &#;ldern besitter kvinnor allmänt sett enstaka h&#;g niv&#; från detta goda kolesterolet, dock inom samband tillsammans med för att &#;strogenet sjunker, sjunker ocks&#; niv&#;erna från detta skyddande kolesterolet samt risken f&#;r hj&#;rt- k&#;rlsjukdomar &#;kar.

Kvinnor besitter ej ständigt dem typiska symptomen samt k&#;nner kvar ej mot för att hj&#;rtinfarkt &#;r den vanligaste d&#;dsorsaken f&#;r b&#;de kvinnor samt m&#;n.

D&#;rf&#;r uppfattar dem ej ständigt för att dem upplevda besv&#;ren kunna existera hj&#;rtinfarkt samt v&#;ntar f&#;r l&#;nge innan dem s&#;ker akutv&#;rd.

Symtom p&#; hj&#;rtinfarkt hos kvinnor

Symtomen p&#; hj&#;rtinfarkt förmå yttra sig lite olika f&#;r kvinnor samt m&#;n.

Men f&#;r b&#;da g&#;ller ett tryckande stark sm&#;rta mitt inom br&#;stet liksom sitter inom tillsammans identisk intensitet beneath minuter trots vila, &#;ndrad kroppsst&#;llning, frisk atmosfär alternativt för att man dricker n&#;gonting.

Sm&#;rtan kunna str&#;la ut tillsammans med v&#;rk alternativt sm&#;rta inom b&#;gge armarna, framf&#;rallt inom v&#;nster arm. &#;ven sm&#;rta inom nacken, ryggen, k&#;karna alternativt buk är kapabel f&#;rekomma.

Andra vanliga symtom nära hj&#;rtinfarkt

• kallsvett
• tr&#;tthet
• andn&#;d
• yrsel
• illam&#;ende
• kr&#;kningar

Br&#;stsm&#;rtor dominerande

Hos varenda vilket drabbas från ett hj&#;rtinfarkt &#;r br&#;stsm&#;rtorna detta helt ledande symtomet.

Sm&#;rtorna &#;r ih&#;llande, sk&#;rande, br&#;nnande alternativt tryckande.

V&#;rk inom ryggen, hj&#;rtklappning samt yrsel

Som oss besitter sett nära hj&#;rtinfarkt delar kvinnor detta vanligaste symtomet, br&#;stsm&#;rta, tillsammans med m&#;nnen.

Men kvinnor uppvisar ibland mer v&#;rk inom ryggen, hj&#;rtklappning samt yrsel.

Kvinnor brukar ocks&#; uppvisa fler symtom &#;n m&#;nnen samt äger enstaka st&#;rre samsjuklighet.

Tysta hj&#;rtinfarkter drabbar oftare kvinnor

Det finns tysta hj&#;rtinfarkter liksom förmå g&#; helt obem&#;rkta f&#;rbi, dock &#;nd&#; l&#;mna en &#;rr inom hj&#;rtat samt &#;ka risken f&#;r enstaka färsk infarkt.

Tack vare hj&#;rtskintigrafi, datortomografi samt MR-tekniker liksom vanligt ultraljud p&#; hj&#;rtat, är kapabel sjukv&#;rden idag enklare uppt&#;cka ifall enstaka patient haft enstaka tyst hj&#;rtinfarkt tidigare.

Tysta hj&#;rtinfarkter drabbar oftare kvinnor.

Stress samt hj&#;rtinfarkt

F&#;re övergångsålder besitter kvinnorna sannolikt en visst skydd från sitt naturliga &#;strogen.

Dock äger undersökning, b&#;de inom land samt internationellt, rapporterat angående hur &#;kad stress, speciellt familjerelaterad stress, hos yngre kvinnor äger &#;kat risken f&#;r hj&#;rtinfarkt.

Kvinnors livssituation är kapabel allts&#; direkt p&#;verka h&#;lsan.

Medan m&#;n oftast visar ett s&#;rbarhet f&#;r stress inom arbetslivet, blir kvinnor mer s&#;rbara f&#;r stress inom hemmilj&#;n. inom synnerhet ifall man lever inom ett destruktiv relation.

Kronisk l&#;gintensiv stress &#;r ej god f&#;r n&#;gon, dock man vet ocks&#; för att m&#;nga funktioner samt mekanismer såsom &#;r relaterade mot hj&#;rt- samt k&#;rlsjukdomar, &#;r olika f&#;r m&#;n samt kvinnor.

Skillnaderna förmå ibland artikel livsavg&#;rande.

&#;Brustet hj&#;rta&#;

Brustet hj&#;rta, &#;ven kallat Morbus Takotsubo, &#;r enstaka relativt nyuppt&#;ckt hj&#;rtsjukdom d&#;r majoriteten liksom drabbas &#;r kvinnor likt utsatts f&#;r sv&#;r stress.

Besv&#;ren nära Takotsubo liknar enstaka hj&#;rtinfarkt dock &#;r ett form eller gestalt från akut hj&#;rtsvikt d&#;r man ej ser n&#;gra kransk&#;rlsf&#;rtr&#;ngningar.

Emotionell alternativt fysiologisk stress f&#;reg&#;r ofta insjuknandet dock ibland saknas ett utl&#;sande faktor.

Syndromet k&#;nnetecknas från för att hj&#;rtats v&#;nsterkammare tar formen från ett japansk bl&#;ckfiskf&#;lla, takotsubo, likt orsakar enstaka f&#;rs&#;mrad pumpfunktion hos hj&#;rtat.

Takotsubo-syndromet k&#;nnetecknas från för att hj&#;rtats v&#;nsterkammare tar formen från ett japansk bl&#;ckfiskf&#;lla, takotsubo, vilket orsakar enstaka f&#;rs&#;mrad pumpfunktion hos hj&#;rtat.

Kvinnor f&#;r ytterligare behandling samt l&#;kemedel&#;

Trots för att man sedan l&#;nge k&#;nt mot för att kvinnliga hj&#;rtinfarktpatienter drabbas h&#;rdare samt d&#;r oftare &#;n m&#;n såsom drabbats från hj&#;rtinfarkt, &#;r forskningen ej k&#;nsspecifik; detta forskas mer p&#; m&#;n &#;n kvinnor.

Olika studier - inkluderande rapporter fr&#;n detta svenska kvalitetsregistret f&#;r hj&#;rtsjukv&#;rd Swedeheart - besitter demonstrerat för att kvinnor, framf&#;rallt &#;ldre kvinnor, ej f&#;r lika utmärkt uppf&#;ljande behandling nära sin infarkt vilket m&#;n.

Kvinnor f&#;r ej dem rekommenderade l&#;kemedlen samt ballongvidgning inom lika massiv utstr&#;ckning vilket m&#;nnen.

Risk- samt friskfaktorer

• Se mot för att ej r&#;ka, äga koll p&#; blodtrycket, &#;t medelhavsdiet tillsammans bär samt gr&#;nt, m&#;ttligt tillsammans alkohol samt salta mindre p&#; maten.
• R&#;r p&#; dig inom minimalt ett halvtimma angående dagen; vanlig vardagsmotion r&#;cker oftast, dock möjligen är kapabel man h&#;ja pulsen lite tillsammans med h&#;rdare tr&#;ning en par g&#;nger inom veckan.
• Om man äger n&#;gon från dem vanligaste riskfaktorerna f&#;r hj&#;rtinfarkt s&#;som h&#;ga blodfetter, diabetes, h&#;gt blodtryck, &#;vervikt, r&#;kning, extrem stress, kroppslig passivitet s&#; l&#;nar detta sig ständigt för att behandla!
  
  
• 



Man är kapabel d&#;rmed minska d&#;dligheten inom hj&#;rtinfarkt betydligt.

• Kolla upp sl&#;kten, speciellt angående f&#;r&#;ldrarna dog innan 60 &#;rs &#;lder inom hj&#;rtinfarkt. angående detta finns h&#;gt blodtryck, blodfettsrubbning alternativt diabetes inom sl&#;kten skall man kolla upp detta sj&#;lv.

Granskad 28 månad

Granskare:

Karin Schenck-Gustafsson, professor inom kardiologi.

L&#;s mer angående Karin Schenck-Gustafsson p&#; Karolinska institutet