mugocia.pages.dev






Hur många kommunistiska länder finns det

Kommunism

Den denna plats artikeln handlar angående kommunism liksom tankesystem, rörelse samt samhällsstadium. För upplysning ifall tillämpning från socialism samt kommunism inom mot modell dem forna öststaterna, titta Realsocialism.

Kommunism (från franskan: communisme samt ytterst från latin: communis, gemensam) existerar enstaka team närbesläktade idéer angående för att produktionsmedel inom en samhälle existerar gemensamt ägda samt var sociala klasser, valuta, samt staten ej längre finns.[1] Inom marxismen existerar detta även benämningen vid detta status inom samhällsutvecklingen var klasserna samt staten upplösts samt produktionsresultatet fördelas åt samtliga efter behov.

i enlighet med marxismen besitter historien behövt vandra igenom olika stadier, varvid kapitalismen, slavsamhället samt feodalismen existerar några från dessa stadier.

Den kommunistiska rörelsen kunna ses liksom enstaka sektion från den bredare socialistiska rörelsen.

Kommunismen är enligt den marxistiska terminologin ett statlöst och klasslöst samhällssystem, och omfattar alltså inte någon regering eller stat över huvud taget

Kring ca – delades den socialistiska rörelsen inom enstaka socialdemokratisk kvist (Ferdinand Lassalle samt Eduard Bernstein), vilka ville att nå ett mål eller resultat socialism genom reformer samt klassamarbete (av motståndarna även kallad revisionism), samt ett revolutionär, kommunistisk kvist (Karl Marx, Friedrich Engels), var socialism skulle uppnås genom för att dem förtryckta klasserna tar makten genom revolution.

(Se även frihetlig socialism).

Beteckningen kommunism syftar ibland vid den politiskt relaterade position vilket formulerades från Vladimir Lenin samt vidareutvecklades inom olika riktningar från person som följer efter någon annan liksom Lev Trotskij, Josef Stalin, Enver Hoxha samt Mao Zedong[2][3]. detta förekommer även för att länder liksom kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom dem haft en styrande kommunistparti, exempelvis Kina samt Sovjetunionen.

Begreppet kommunism är kapabel alltså både syfta vid ett tankesystem, enstaka politisk rörelse samt en samhällstadium inom marxistisk teori.

Idéhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga funderingar angående en samhälle grundat vid egendomsgemenskap kunna skönjas hos bland andra Platon, vissa kristna tänkare, Mazdak samt Thomas More såväl likt hos dem utopiska socialisterna.

inom Platons dialog Staten förordades en samhälle tillsammans gemensamt ägande. Platon hävdade dock för att köpmännen samt arbetare liksom tidigare skulle jobba på grund av vinnings skull, varför dialogen Staten ej besitter många gemensamt tillsammans med dem senare kommunistiska teorierna.[4]

I boken Utopia ifrån beskriver Thomas More ön Utopia tillsammans idealsamhället utan privat egendom, var människor får vilket dem önskar efter behov.

Försök för att realisera sådana reflektioner existerar dock mera sällsynta. en modell existerar dock den därför kallade Jesuitstaten inom Paraguay –, var man utvecklade ett långtgående egendomsgemenskap. detta existerar dock ursprunglig inom samt tillsammans med franska revolutionen liksom man förmå prata angående några verkliga kommunistiska rörelser.

En kommunistisk stat är en vanlig benämning på en stat styrd av ett kommunistiskt parti

François-Noël Babeuf framträdde beneath talet tillsammans idéer angående egendomsutjämning.[4]

I start från talet kom utopiska socialister såsom Charles Fourier, Étienne Cabet, Henri dem Saint-Simon tillsammans flera för att spela enstaka betydelsefull roll. Flera mer alternativt mindre misslyckade försök gjordes för att producera små självständiga kommunistiska samhällen, en från dem mer kända försöken plats New Harmony vilket grundades [4] ett grundlig emigration förekom ifrån land i västeuropa mot denna samt andra liknande kolonier inom USA beneath talet, dock kom snart från sig.

nära mitten från talet plats ännu avgränsningar mellan socialism samt kommunism flytande. Ofta sågs socialism likt dem intellektuellas tankesystem, medan kommunismen sågs såsom arbetarnas tankesystem. ett betydande organisation till den internationella kommunismen blev Bund der Gerechten, vilken bytte namn mot Bund der Kommunisten, samtidigt vilket Marx samt Engels fick uppdraget för att nedteckna dem nya stadgarna.[5]

Marx samt Engels

[redigera | redigera wikitext]

Den tyske teoretikern Karl Marx samt hans arbetskamrat Friedrich Engels kom beneath andra hälften från talet för att bli dem viktigaste tänkarna inom modern kommunistisk teori.

dem bröt tillsammans utopismen samt formulerade enstaka tankesystem vilket dem döpte mot vetenskaplig socialism, vilken kom för att beskrivas inom Det kommunistiska manifestet (), detta historiskt viktigaste dokumentet till den politiskt relaterade utformningen från kommunismen.

Revolutionerna blev en misslyckande på grund av försöken mot kommunistiska maktövertaganden.

Marx samt Engels kom för att tolka detta liksom för att arbetarklassen måste organiseras samt skolas ideologiskt till för att ett revolution skulle anlända för att lyckas. Detta ledde mot grundandet från inledande internationalen [5]

Under andra hälften från talet blev begreppet kommunism ovanligare bland socialistiska grupperingar, samt dem flesta nybildade partier alternativt organisationer kom för att kalla sig socialistiska alternativt socialdemokratiska.

sålunda även detta Engels samt Marx närstående tyska arbetarpartiet. Bland Marxisterna plats dock vanligt för att man kallade sig kommunister. Bland annat skrev Engels inom partiets nya partiprogram för att grupp "inte bara existerar allmänt socialistiskt, utan direkt kommunistiskt". tillsammans med detta menade Engels för att grupp syftade mot för att ta övervakning ovan statsmakten.[5]

I skriften Kritik från Gothaprogrammet ifrån talade Marx angående detta framtida kommunistiska samhället.

han såg samhällsutvecklingen liksom enstaka tillväxt inom numeriskt värde stadier. inom detta inledande stadiet behövs identisk prestation från varenda människor medan inom detta andra stadiet kommer produktionen "av plats samt enstaka efter förmåga, mot fanns samt ett efter behov". Dessa numeriskt värde stadier kom sedan Lenin för att beteckna detta "socialistiska" respektive detta "kommunistiska" stadiet.

Lenins "socialism" samt Marx "kommunismens inledande fas" existerar dock ej identiska.

Innan Karl Marx dog framförde denne bedömning mot dem ryska revolutionärerna samt deras ögonkontakt vid detta framtida samhället samt menade för att dem ägde missförstått hans teorier. bedömning riktade han även mot sin svärson Paul Lafargue såsom inom land i västeuropa försökt nedteckna detta inledande marxistiska partiprogrammet: "Ett existerar då säkert, angående detta existerar marxism, därför existerar jag ingen marxist."[6]

Marxism-leninism

[redigera | redigera wikitext]

Lenin influerades dock klart från Marx Kritik från Gothaprogrammet då denne skapade samt fanns den vilket snabbt kom för att lägga beslag vid begreppet kommunism.

tillsammans med grundandet från tredjeplats internationalen kom kommunism för att bli liktydigt tillsammans partier liksom stödde revolutionen inom Ryssland.[5]

Den marxistiskt kommunistiska idétraditionen kunna grovt delas in inom numeriskt värde grenar: leninistisk marxism samt icke-leninistisk marxism.

Hur är detta möj­ligt? Och vad är bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja?

Leninismen existerar ett tankesystem grundad vid den ryske revolutionären Lenins tolkning samt tillväxt från Marx reflektioner. Efter Lenins död inleddes ett maktkamp inom kommunistpartiet mellan främst Lev Trotskij samt Josef Stalin likt ägde olika ögonkontakt vid vilken väg Sovjetunionen borde välja. Stalin gick segrande ur striden samt den tankesystem denne förespråkade brukar benämnas marxism-leninism (av dess motståndare ofta "stalinism") medan Trotskijs idéer kallas trotskism.

Marxism-leninismen blev snart även den officiella benämningen vid kominterns tankesystem samt den anammades snart från kommunistpartier världen ovan. Medan Marx betonade för att "arbetarklassens frigörelse måste existera dess eget verk" ansåg Lenin för att detta kommunistiska grupp skulle äga ett inflytelserik roll inom samhällsutvecklingen. Partiets funktionärer skulle visserligen väljas demokratiskt, dock då dem väl valts plats varenda partimedlem ansvarig för att följa dem beslut liksom grupp fattade, ett princip liksom kallades demokratisk centralism.

Partiets funktionärer skulle i enlighet med Lenin ses vilket arbetarklassens "avantgarde", detta önskar yttra ett förtrupp inom revolutionen, något vilket kom för att bli normerande på grund av övriga kommunistiska partier.

Det besitter påpekats, för att detta hos marxist-leninister redan före oktoberrevolutionen fanns enstaka underförstådd förintelsetanke inom tolkningen från begreppet klasskamp, något likt exemplifierats från en konversation mellan Lenins kommande ledare till Tjekan, Felix Dzerzjinskij samt mensjevikledaren Abramovitj, var Dzerzjinskij överväger chansen för att ej bara förtrycka utan för att förinta klassfienden.[7] Den senare inställningen ger Zinovjev, mötesledare till sovjeten inom Petrograd samt till Kommunistiska internationalen, inom september offentligt formulering till, då denne menar för att ”vi måste förinta 10 från Rysslands miljoner invånare”.[7]Richard Pipes menar för att detta uttalande plats detsamma såsom ett dödsdom ovan 10 miljoner människor[8] samt hävdar vidare för att Lenin såg politik likt krigföring samt enstaka krigföring vars syfte ej plats för att besegra fienden utan för att förinta den.[9] Konkreta beställning samt maningar ifrån den högsta politiska ledningen kom även för att äga enstaka eliminatorisk innebörd[10] samt mot modell ifrån Trotskij utgick ett beställning ifall för att förinta ett hel social etnisk samling, donkosackerna.[11] Omsatt inom erfarenhet kom denna politik ej bara för att leda mot en outsägligt lidande inom Sovjetunionen.

Idag finns kommunistiska diktaturer i Kina, Kuba, Nordkorea, Laos och Vietnam

Den kom även för att noteras från nazister, bland annat Alfred Rosenberg, vilket samtidigt vilket denne fördömde, vad han uppfattade vilket en ”förintande från den ryska nationella intelligentian”, redan beneath detta tidiga talet noterade politikens ”ändamålsenlighet”.[12]

Ur marxism-leninismen växte detta inom Kina fram enstaka tankesystem baserad vid Mao Zedongs reflektioner, inom Väst kallad maoism.

mot skillnad ifrån marxismen menade Mao för att revolutionen inom Kina borde byggas vid bondebefolkningen samt ej vid detta (i Kina försvinnande lilla) stadsproletariatet. Maoismen besitter senare främst fått fotfäste inom tredjeplats världen.

Icke-leninistisk marxism

[redigera | redigera wikitext]

Den icke-leninistiska marxismen, då främst representerad från råds- samt vänsterkommunistiska grupper, växte fram inom kommunistpartiernas vänsteroppositioner efter Rådskommunismen plats starkast inom Tyskland samt Nederländerna samt bland dess maximalt framträdande tänkare kunna räknas Rosa Luxemburg, Anton Pannekoek samt Paul Mattick.

Man betonade arbetarklassens spontanitet samt självständiga kamp, tog avstånd ifrån staten samt sysselsättning inom fackföreningar samt trodde vid enstaka organisationsform grundad vid arbetarråd. Vänsterkommunismen existerar enstaka snarlik idéströmning vilket främst fick fotfäste inom Italien. Vänsterkommunisterna betonade för att kapitalismens existera alternativt icke existera ej plats enstaka fråga angående vem likt ägde produktionsmedlen utan angående arbetet samt värdet härskade ovan dem ekonomiska relationerna.

Man förde därför fram vikten från för att upphäva marknaden, lönearbetet samt varuformen. Man tog ej heller avstånd ifrån partitanken även angående man skiljer sig ifrån bolsjevikernas partiteori. Bland vänsterkommunismens främsta tänkare kunna bland andra räknas Amadeo Bordiga. Vänsterkommunismen samt rådskommunismen äger varit ett nödvändig influens på grund av moderna anarkister, autonomister, den moderna ultravänstern samt grupper vilket situationisterna.

Förhållande mot socialism

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen socialism användes ursprunglig från både Pierre Leroux inom land i västeuropa samt från anhängarna mot Robert Owen inom England. Beteckningen kommunism introducerades ca inom Paris från flera hemliga revolutionära grupper.

Under inledande hälften från talet användes socialism samt kommunism nästan liksom synonymer var socialismen ofta sågs vilket ett koncept på grund av dem lärda medan kommunism sågs liksom enstaka lära på grund av arbetarna. beneath talets andra hälft blev termen kommunism ovanligare samt dem flesta nybildade arbetarpartier tillsammans med kommunistiska idéer kallade sig oftast socialistiska alternativt socialdemokratiska, således mot modell detta tyska socialdemokratiska grupp likt stod Marx samt Engels nära.

ursprunglig efter oktoberrevolutionen inom Ryssland började flera organisationer kalla sig kommunistiska igen. inom samt tillsammans tredjeplats internationalen (komintern, –43) kom skillnaden mellan kommunism samt socialism/socialdemokrati för att ligga ner inom hur vägen mot detta klasslösa samhället skulle örtinfusion sig. Socialister/socialdemokrater kom för att rekommendera icke-våld samt fredliga reformer, medan kommunister förordade samhällsförändringar tillsammans hjälp från klasskamp samt väpnad revolution.

Hos Marx samt Engels användes begreppen vilket synonymer utan urskiljning, dock i enlighet med Lenin plats socialism samt kommunism numeriskt värde olika stadier inom samhällsutvecklingen: ”Den vetenskapliga skillnaden mellan socialism samt kommunism består endast inom för att detta inledande termen betecknar detta inledande stadiet från detta nya samhälle, vilket växer fram ur kapitalismen, detta andra termen detta högre, påföljande stadiet, från detsamma.”[13]

Definitionerna besitter dock ej varit tydliga, Svensk uppslagsbok såg kommunism likt enstaka sorts socialism vilket starkare betonade egendomsgemenskapen samt den offentliga regleringen från den enskildes privatliv än övrig socialism.[14]

Kommunismen samt staten

[redigera | redigera wikitext]

Karl Marx ansåg för att staten skulle upphöra för att existera inom detta kommunistiska samhället "så snart detta förmå bli anförande ifall frihet, avslutas staten vilket sådan för att finnas till"[15], samt detta kommunistiska samhället Marx föreställde sig fanns således per definition en statslöst samhälle.


  • hur flera kommunistiska länder finns det

    • denne ansåg dock för att staten kunde spela ett roll inom utvecklingen från kommunismen, inom Det kommunistiska manifestet skriver Marx samt Engels för att staten existerar en verktyg på grund av klassförtryck, beneath kapitalismen använder borgarklassen staten till för att förtrycka dem arbetande klasserna, dock nära en revolutionärt maktövertagande skulle istället arbetarklassen behärska nyttja staten på grund av för att bekämpa kapitalismen.

    då arbetarklassen tog ovan staten skulle borgarklassens diktatur upphöra, samt proletariatets diktatur ta nära.

    Begreppet kommunism kan alltså både syfta på en ideologi, en politisk rörelse och ett samhällstadium inom marxistisk teori

    inom manifestet listar dem även en antal åtgärder såsom ett sådan stat omedelbart borde åta efter ett revolution[16]. Efter för att äga studerat händelseförloppet beneath Pariskommunen justerade dock Marx samt Engels sin perception samt inom förordet mot års tyska utgåva från manifestet skriver dem för att arbetarklassen ej bara kunna ta ovan detta gamla statsmaskineriet samt nyttja detta mot sina egna syften, samt pekar vid manifestets register från åtgärder likt föråldrade[17].

    Enligt Engels mister staten sin funktion inledningsvis då samhällsklasserna existerar upplösta samt den kommer då för att "dö ut"[18]. Därefter förmå en kommunistiskt samhälle likt innebär en stats- samt klasslöst samhälle uppstå. Lenin upprepade sedan denna perception inom Staten samt revolutionen. då Sovjetunionens bildades uppgavs inom dess statsförfattning för att unionen plats enstaka övergångsfas, vars uppgift plats för att upprätta socialismen, var detta varken skulle finnas klassklyftor alternativt statsmakt[19].

    i enlighet med Lenin ägde Sovjetunionen ej uppnått kommunismen, samt ej heller detta han betecknade såsom dess förstadium - socialismen. Istället menade denne för att beteckningen Socialistisk sovjetrepublik (SSR) skulle förstås liksom för att republikerna strävade mot socialism, utan för att ännu nått dit[20]. Efter för att Stalin kommit mot makten menade ledningarna till Sovjetunionen, samt på grund av dem övriga länderna inom Östblocket, för att dessa stater fanns socialistiska såsom en steg på grund av för att inom framtiden nå kommunismen inom världen.

    Kommunism såsom samhällsstadium

    [redigera | redigera wikitext]

    "Allt fast samt beständigt förflyktigas"[21] skrev Marx samt Engels inom Det kommunistiska manifestet. vad dem försökte visa inom sina verk plats just för att, samt hur, kapitalismen existerar en historiskt övergående samhällssystem tillsammans med en logiskt slut, noggrann såsom föregående samhällssystem ehuru tillsammans med en många annorlunda slut.

    LÄS MER: Socialism

    dem försökte även visa vid den potential likt dem ansåg existerade inom arbetarklassens kamp, samt hur denna potential skulle behärska manifestera sig egen inom ett revolutionär passage ifrån kapitalism mot kommunism.

    Enligt revolutionära kommunister kunna ej kapitalismens bekymmer reformeras försvunnen. detta går för att producera drägligare livsvillkor samt ökat välstånd beneath kapitalismen, dock den elementär klassmotsättningen samt alienationen består, samt därmed arbetarklassens nyfikenhet från för att utföra uppror.

    Exakt hur detta kommunistiska samhället skall titta ut, tycker flera kommunister ej för att detta existerar värt för att spekulera kring. detta existerar ej upp mot dem för att besluta ifall vilken struktur detta kommunistiska samhället skall anta; detta betraktas likt "ideologiskt dravel" alternativt, till för att nyttja Marx klassiska symbol, liksom för att "skriva ut […] anvisning till framtidens soppkök".[22] Den franske vänsterkommunisten Gilles Dauvé skriver: "kommunismen existerar ej en schema såsom man omsätter inom praktiken alternativt får andra för att omsätta inom praktiken, utan enstaka social rörelse".

    på denna plats definieras kommunismen alltså bara likt negationen mot detta samhälle samt dess positiva definition kunna bara historien visa, ingen självutnämnd världsförbättrare.

    Kommunism inom världen

    [redigera | redigera wikitext]

    Nuvarande stater styrda från kommunistiska partier

    [redigera | redigera wikitext]

    Länder var detta styrande kommunistpartiet existerar statsmakt:[23]

    I andra länder finns detta kommunistiska partier vilket accepterat demokratins principer samt deltar inom en flerpartisystem.

    Östblocket

    [redigera | redigera wikitext]

    Östblocket alternativt öststaterna fanns enstaka benämning vid Sovjetunionen samt dess satellitstater beneath kalla kriget. mot östblocket brukade man räkna Warszawapaktens medlemmar. Öststaterna existerar ett något snävare beteckning, samt omfattar normalt bara dem länder inom östblocket vilket nedsänkt inom Öst- samt Centraleuropa.

    Kina räknades mot östblocket således länge landet fanns allierat tillsammans med Sovjetunionen, dock efter brytningen mellan dem kommunistiska regimerna inom dem båda länderna brukade man ej längre räkna in Kina inom begreppet. Somliga ville även räkna in SFR Jugoslavien inom östblocket vid bas från för att även detta ägde ett kommunistisk regim, dock efterhand likt landet intog enstaka allt mer oberoende roll inom relationen mot Sovjetunionen samt dess satellitstater sågs detta vanligen liksom ett alliansfri stat.

    Vissa kommentatorer äger hävdat för att Östblocket ej fanns kommunistiskt utan statskapitalistiskt.[24] Man refererar ibland Lenins egna mening angående nödvändigheten från för att införa statskapitalism inom Ryssland: "While the revolution in Germany fryst vatten slow in "coming forth," our task fryst vatten to study the state capitalism of the Germans, to spare no effort in copying it and not shrink from adopting dictatorial methods to skynda the copying of it."[25]

    Västeuropa

    [redigera | redigera wikitext]

    		Det på denna plats avsnittet innehåller inaktuella information samt behöver uppdateras.

    ()

    Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

    Ett från Västeuropas största kommunistiska partier fanns inom Italien, Partito Comunista Italiano. dem nådde sin höjdpunkt inom parlamentsvalet då dem fick stöd från 34,4% från rösterna.

    inom start vid talet gick dem inom spetsen till eurokommunismen var dem tillsammans tillsammans med detta franska (Parti communiste français) deklarerade för att man tog avstånd ifrån proletariatets diktatur samt ej längre stödde Sovjetunionen vilket förebild. Man godtog därmed parlamentarisk demokrati likt styrelseform.

    Liknande deklarationer ägde redan tidigare gjorts från dem spanska samt katalanska kommunistpartierna.

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    År splittrades den svenska arbetarrörelsen då vänsteropposition inom detta socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten från ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig.

    antogs namnet Sveriges kommunistiska område, liksom skulle anlända för att företräda den svenska kommunismen. kalenderår kom den största splittringen inom partiets bakgrund då Karl Kilbom samt större delen från medlemmarna uteslöts från Komintern, samt flera medlemmar lämnade grupp. Karl Kilbom bildade tillsammans tillsammans med Nils luftfart en eget SKP detta sålunda kallade socialistiska grupp.

    land ägde för tillfället en SKP inom Komintern samt en utanför. detta SKP likt stod utanför komintern kom för att existera verksamt fram mot kalenderår då detta upplöstes, dessförinnan ägde grupp blivit nazistiskt kalenderår detta kominterntrogna SKP bytte namn mot Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn ägde detta sedan mot då "Kommunisterna" ströks samt detta nya namnet blev Vänsterpartiet.

    Kommunisternas största valframgång plats då SKP fick 10,3&#;% inom andrakammarvalet , samt 11,2&#;% inom kommunalvalet Kommunisterna ägde även stort effekt inom dem svenska fackförbunden tillsammans styrelsemajoritet inom flera fackavdelningar.

    En ytterligare nyckelhändelse inom svensk kommunism existerar ådalshändelserna vilket fick stort effekt vid svensk arbetsmarknad samt metallstrejken likt omfattade person som arbetar.

    I dagens landet representeras kommunism från uttalade mindre kommunistpartier liksom Kommunistiska grupp samt Sveriges Kommunistiska område liksom äger enstaka marxist-leninistisk ideologisk politik. Även angående vänsterpartiet mot namnet upphörde existera kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna inom partiets ledning för att kalla sig kommunister fram mot , samt även därefter uttalade sig trogna dem kommunistiska idéerna.

    Det finns dessutom några trotskistiska partier inom land, mot modell Rättvisepartiet Socialisterna, Arbetarmakt samt inom viss utsträckning även Socialistiska grupp samt Kommunistiska förbundet. Utöver dem klassiska leninistiska partierna sålunda finns detta även en antal icke-leninistiska kommunistiska organisationer inom land. Bland dessa är kapabel räknas Folkmakt, Riff-raff, Kämpa tillsammans!, Internationella Kommunistiska Strömningen, Gatuaktionen, Roh-Nin bokförlag samt Batkogruppen.

    En trend man kunna titta bland dem olika socialistiska partierna, från allt Kommunistiska grupp mot Socialistiska grupp, existerar för att dem ganska hårda konflikterna vid talet mellan trotskism samt marxism-leninism ej längre utgör någon större splittrande faktor.

    Kritik

    [redigera | redigera wikitext]

    Kritik mot kommunism besitter kommit ifrån flera olika håll.

    Den besitter inkluderat flera aspekter, ifrån exempelvis, religiösa gruppers invändningar mot kommunismens uttalade ateism samt besuttnas invändningar mot för att deras produktionsmedel bör konfiskeras från samhället, mot socialdemokraters mot förment antidemokratiska arbetsmetoder. andra menar för att kommunism ej går ihop tillsammans med dem mänskliga rättigheterna[26] samt avsaknaden från mänskliga rättigheter bidrog mot kommunismens fall.[27][28] Kommunismen sägs inskränka även den personliga integriteten.

    Kritiker äger även pekat vid dem förbrytelse likt kommunistpartier inom maktställning begått (till modell inom Sovjetunionen, Kampuchea (Kambodja) beneath Röda khmererna, Östtyskland, Kina samt Nordkorea) mot befolkningen inom dem egna staterna, samt kommunistpartiernas inom övriga länder försvar från dessa förbrytelse.

    LÄS MER: Karl Marx

    Brotten likt åsyftas existerar bland annat folkmord, varom upplysning finns inom artiklarna angående staterna inom fråga. Kritiken liksom riktats mot kommunistiska stater (som ibland kallas realsocialistiska stater eftersom detta kommunistiska samhället existerar statslöst) kommer ifrån både politisk motsats till vänster samt vänster.[källa&#;behövs]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”SO-rummet”.

      #. Läst 3 mars &#;

    2. ^&#;
    3. ^Nationalencyklopedins skrivelse kommunism såsom skriver "Lenin, den moderna kommunismens grundare."
    4. ^ [abc] Nationalencyklopedin multimedia plus,
    5. ^ [abcd] Nationalencyklopedin multimedia plus, (uppslagsord kommunism)
    6. ^Boglind, Anders; Eliaeson, Sven; Månson, Per ().

      tillgångar, rationalitet samt social sammanhållning (7:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.

    7. ^ [ab] Conquest, Robert () (på engelska). The harvest of sorrow: Soviet collectivization and the terror-famine. New York: Oxford University Press. sid.&#; Libris ISBN &#;
    8. ^Pipes, Richard; ny tillväxt, Staffan (). Den ryska revolutionen.

      Stockholm: Natur samt tradition. sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;

    9. ^Pipes, Richard; ny tillväxt Staffan (). Den ryska revolutionen. Stockholm: Natur samt traditioner. sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;
    10. ^Conquest, Robert () (på engelska). The harvest of sorrow: Soviet collectivization and the terror-famine. New York: Oxford University Press.

      sid.&#; Libris ISBN &#;

    11. ^Pipes, Richard; ny tillväxt Staffan (). Den ryska revolutionen. Stockholm: Natur samt tradition. sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;
    12. ^Kellogg, Michael () (på engelska). The Russian roots of Nazism: vit émigrés and the making of National Socialism, –. New studies in europeisk history. Cambridge, U.K.: Cambridge University Press.

      sid.&#;, Libris ISBN &#;

    13. ^Vladimir Lenin: Valda verk inom numeriskt värde band, grupp II, sektion 2, Det stora initiativet, Moskva , sid.
    14. ^Carlquist, Gunnar, red (). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid.&#;&#;
    15. ^”Kritik från Gothaprogrammet”. .

      Läst 12 april &#;

    16. ^Det kommunistiska partiets manifest, , Karl Marx samt Friedrich Engels.
    17. ^”Communist Manifesto (Preface)”. . Läst 12 april &#;
    18. ^IMAM, ZAFAR (). ”THE THEORY OF THE SOVIET STATE TODAY”. The Indian Journal of Political Science 47 (3): sid.&#;– ISSN Läst 12 april &#;
    19. ^”Article 2 (R.S.F.S.R.

      Constitution)”. . Läst 12 april &#;

    20. ^”The Tax in Kind”. . Läst 12 april &#;
    21. ^”Det kommunistiska partiets manifest”. Marxist Internet Archive. Läst 20 månad &#;
    22. ^”Efterskrift mot andra utgåvan från Kapitalets inledande band”. Marxist Internet Archive.

      #h2. Läst 20 månad &#;

    23. ^ [abcdef] Communism – MSN Encarta - "Today, single-party communist states are rare, existing only in China, Cuba, Laos, North Korea, and Vietnam".
    24. ^Se exempelvis Chomsky, Noam; Mitchell Peter R., Schoeffel John () (på engelska). Understanding power: the indispensable Chomsky.

      New York: New Press.

      Lär dig om världens fem kommunistiska länder som de ser ut idag, varje lands politiska system och en kort beskrivning av deras historia

      sid.&#; Libris ISBN (hft)&#;

    25. ^Lenin, Vladimir Ilʹič () (på engelska). "Left-wing" childishness and the petty-bourgeois mentality (1. pr.). Moscow: Progress Publishers. Libris&#;
    26. ^Museum of Communism FAQ bygd Bryan Caplan
    27. ^Thomas, Daniel C. () (på engelska). The Helsinki effect: international norms, human rights, and the död eller bortgång of communism.

      Princeton, N.J.: Princeton University Press. Libris ISBN (inb.)&#;

    28. ^God Spy, Looking Back Fifteen Years: Human Dignity and the Collapse of Communism

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]