Tänk om en studie i oro recension

Mio Lindman kritiserar idén angående för att enstaka oundviklig osäkerhet präglar existensen. bekymmer existerar ej en enhetligt fenomen utan uttrycker vid en komplext sätt människors förhållningssätt mot särskilda situationer, dock bekymmer står även inom relation mot samhälleliga omständigheter.

Utmaningen då detta gäller för att förstå samtidens florerande bekymmer existerar för att ej utgå ifrån generaliseringar samt grumliga frågor.  

Rätt ofta stöter man vid nästa påstående: ”Vår period präglas från osäkerhet.” Utsagan tycks bekräfta en antal olikartade erfarenheter, känslor samt intryck. såsom tidsanalys verkar detta ovedersägligt: snuttjobben, kvartalsekonomin, globaliseringen samt, ej minimalt, klimatkrisen såsom en allt överskuggande hot.

Coronapandemin besitter dessutom beneath detta senaste året vid en extremt sätt fördjupat upplevelsen från ett oförutsägbar samt riskfylld kommande. för att peka vid samtidens osäkerhet tenderar dock för att bli enstaka allmän gest likt snarare än för att begripliggöra samt utmana vår medvetande från särskilda fenomen frammanar en samförstånd kring ”hur detta är”. 

Denna utbredda upplevelse från osäkerhet står inom centrum inom sociologen Roland Paulsens bok Tänk ifall – ett undersökning inom oro, inom vilken denne ger sig inom kast tillsammans för att reda ut varför människor inom allt högre utsträckning uppvisar indikator vid bekymmer.

Paulsen använder sig dels från egna intervjuer tillsammans med människor vilket kämpar tillsammans ångest samt tvångstankar, dels åberopar han andras enkäter samt statistik likt ger nära handen för att människor vid bred front upplever bekymmer. Detta bäddas in inom reflektioner angående hur historiska omständigheter samt utvecklingslinjer kastar ljus vid fenomenet.

Tänk om är en väldigt läsvärd bok, om oro, men också väldigt mycket om världsbild

Textens blick sveper ifrån jägarnas samt samlarnas liv på grund av tusentals kalenderår sedan mot vårt eget, bland appar, diagnoser samt yrkesmässig ångest till framtiden.  

Historiska svep 

Varför mår oss uselt fast oss, tillsammans med hänvisning mot detta materiella välståndet, äger detta bra?

Paulsen svarar vid frågan genom för att vandra inom ett grepp inom kampsport eller en situation där två parter är nära varandra tillsammans etablerade psykologiska synsätt samt lägger massiv vikt nära den samhälleliga situation såsom fullfölja oron begriplig, även då den tar sig patologiska formulering. Neurovetenskapliga förklaringar ger klena svar samt diagnoserna säger då detta kommer mot kritan riktig lite ifall hur detta existerar fatt tillsammans oss, resonerar han.  

Huvudtesen likt framställs existerar för att den moderna människans bekymmer kunna förstås utifrån ett längre historisk tillväxt.

Jägarnas samt samlarnas liv byggde i enlighet med Paulsen vid för att man riktade sin uppmärksamhet mot stundens utmaningar. Arbetet kunde inom detta samhälle ej vandra ut vid för att lägga vid upphöjd samt organisera. Sysslorna ägde ej funktionen från för att förbereda sig inför scenarion inom framtiden. Livsformen utgick därmed ifrån omedelbar behovstillfredsställelse.

Paulsen går vidare samt önskar yttra något mer ifall vad detta innebar för att jägarna samt samlarna levde på denna plats samt nu: ”det fanns ett period då uppmärksamheten ej behövde frammanas, då den bara fanns, lika naturlig liksom hörseln samt synen”. Medveten ifall detta spekulativ likt ligger vid lur önskar Paulsen ändå, likt ett kontrast mot vår tids ängsliga tankesvärmar, prata angående en slags förhöjd uppmärksamhet vilket funnits inom detta förflutna samt liksom pekar ut en sätt för att anknyta mot period vilket existerar främmande på grund av oss.  

För Paulsen inleds moderniseringen tillsammans för att människan började kultivera jorden, startskottet på grund av enstaka allt större osäkerhet.

Kommer grödorna för att växa? Hur förbereda sig vid eventuell missväxt? Denna bosatta livstyp planterar vid en oåterkalleligt sätt bekymmer till framtiden inom människan.  

Nästa stora omvälvning vilket nämns existerar den vetenskapliga revolutionen, liksom existerar förbunden tillsammans med enstaka vilja för att granska samt gripa in inom naturens skeenden.

detta finns dock ständigt sådant såsom ej låter sig kalkyleras samt manipuleras, företaget existerar nedsänkt inom osäkerhet; försöken för att hitta lagbundenheter ger upphov mot nya former från osäkerheter. då industrialiseringen samt kapitalismen sedan växte fram organiserades livet – många gånger genom våld samt tvång, vilket den engelska arbetarhistorikern E.P.

Thompson har uppmärksammat inom enstaka klassisk essä – i enlighet med klocktiden. Detta bidrog mot för att tidsmedvetandet inom ännu högre grad fjärmades ifrån naturens cirkularitet.  

Paulsen spårar oron mot individualiseringen, förankrad inom samhällets strukturer samt institutioner liksom gjort för att människor bland annat förväntas styra inom träning samt arbetsliv genom egna initiativ.

Individualiseringen existerar alltså ej för att betrakta vilket enstaka mentalitet utan finns inom en samhälle liksom föder en flackande samt oroligt framtidsblickande förhållningssätt var detta egna jaget står inom centrum. dock även jaget inom sig ger upphov till åga. Frågan ”vem existerar jag?” existerar ej ett för alltid undran, hävdar Paulsen: inom jägarnas samt samlarnas samhälle vore den knappt meningsfull.

I Tänk om granskas psykologins tillväxt ifrån psykoanalysen framåt: människans inre blir en fält från mystiska krafter, experter anlitas till för att uttolka dem. Personerna Paulsen äger talat tillsammans med oroar sig på grund av för att dem möjligen, utan för att känna till ifall detta, små frukter från växter vid drag samt tendenser såsom dem ej själva existerar medvetna angående.

Tänk angående jag existerar homosexuell? Tänk angående jag ej egentligen älskar min partner? Tänk ifall jag existerar våldsbenägen? Tänk ifall jag existerar pedofil? Denna samtal angående jaget blir dock lite vid hälft inom boken, samt exemplen riktig anekdotiska.  

Kontrafaktiskt tänkande 

Paulsen menar ej bara för att oss blivit allt oroligare eftersom oss riktar in oss vid framtiden.

han utarbetar även enstaka koncept ifall oron likt kontrafaktiskt tänkande, för att oron får enstaka för att grubbla vid detta kunde äga varit olik, för att framtiden existerar öppen. då människor oroar sig till framtiden existerar detta ett självmedveten samt ofta oändlig serie tänk om-scenarion såsom individen sjunker ner i.  

Detta ”tänk om” beskrivs såsom mer än patologiska tvångstankar, även angående detta existerar inom dessa likt boken startar samt utför konstanta nedslag.

detta existerar frågan angående rationalitet, förberedelse, beräkning, för att gardera sig till varenda scenario, även dem mindre sannolika. (Ni kommer väl ihåg Donald Rumsfelds ”unknown unknowns”?). Dessa sätt för att tänka träffar emellertid enkel ovan inom irrationalitet samt verklighetsflykt, menar Paulsen.

enstaka kvinna vilket denne intervjuade oroade sig på grund av för att erhålla cancer. Ständigt noterade denna något illavarslande symtom. Fastän kvinnan fått hypokondri likt bedömning ifrågasatte denna ändå nära symtomens uppdykande diagnosen: cancern kunde vara vid riktigt denna gång. dem inom sig helt befogade farhågorna vetter ut mot fantasierna, markkänningen rämnar.  

När Paulsen talar angående kontrafaktiskt tänkande avser denne dessutom en slags ”tänk om” liksom fjärmar oss ifrån positiva möjligheter.

Detta existerar en påfallande drag inom dagens säkerhetsinriktade politik, skriver han; man satsar vid för att skydda samhället ifrån risker, snarare än för att producera ett förbättrad planet. samt liksom flera andra, mot modell sociologen Frank Furedi, påpekar han för att dem hotbilder likt uppmärksammas ej ständigt motsvarar verkligheten.

Via oron erbjuder han läsaren en djupdykning i mysteriet varför det materiella välståndet välsignat livet i allt utom ett: hur vi mår

vid detta denna plats viset gå förlorad en annat slags ”tänk om” ur sikte. 

Oro samt risker 

[Framtiden] äger ej ständigt varit därför betydande på grund av människan vilket den inom dygn existerar. Vår framtidshorisont, hur långt vidare inom tiden oss blickar, besitter från praktiska skäl inskränkt sig mot några dagar beneath största delen från mänsklighetens saga.

på grund av den moderna människan existerar framtidshorisonten vidsträckt bortom allt vilket besitter tillsammans med konkret upplevelse för att göra.  

Paulsen besitter korrekt inom för att tidsmedvetandet förändras självklart historisk situation. flera sociologer besitter varit inne vid detta, bland annat Lisa Adkins som skrivit ifall hur vardagliga ekonomiska relationer (som för att erlägga från vid en lån) påverkar upplevelsen från period.

Paulsen berör dessutom inom förbigående enstaka många betydelsefull poäng inom sammanhanget: den mänskliga uppmärksamheten existerar förankrad inom livsmiljön, tillsammans med dess aktiviteter samt teknologi, enstaka tematik likt exempelvis Jonathan Crary skrivit om.  

Svårare för att svälja existerar Paulsens mera drastiska tes ifall osäkerhet.

Det moderna samhället gör oss oroliga

Visserligen existerar detta angeläget för att kartlägga olika former från ångest, bekymmer samt osäkerhet. detta primära problemet i Tänk om är ändå för att oron tenderar för att vid en outtalat sätt stöpas inom enstaka enda form eller gestalt, inom refrängen angående detta kontrafaktiska tänkandet. Detta ger illusionen från för att detta sedan dem inledande bofasta människorna funnits något visst såsom rubbats, ett sorts naturlig ordning möjligen, samt för att människorna sedan dess äger ett bristfällig inställning till själva tiden.

Denna rubbning, likt å en sidan existerar uråldrig dock å andra sidan uttrycker ett speciell samhällelig situation, tycks inom vår tidsperiod utföra sig påmind vilket psykologiska bekymmer.

Och framtiden kan göra oss oroliga

Allt ifrån odling samt vetenskap mot modern psykologi blir då en symtom vid identisk sak, oförmågan för att hantera livets osäkerhet samt existera närvarande inom nuet.  

Oförmågan för att hantera osäkerhet existerar förvisso enstaka träffande detaljer från många vilket går snett idag. detta bekymmersamma existerar tendensen hos kulturkritiker från olika schatteringar för att spåra en samtidsfenomen mot enstaka obruten linje liksom tar sin start inom historiens mörker, alternativt, inom detta denna plats fallet, närvarons förtätade uppmärksamhet.

detta förflutna används (på en lite romantiserat sätt) vilket en slagträ på grund av för att komma åt samtidens myllrande samt mystiska oro, liksom vid detta sätt framstår likt angående dem ägde enstaka gemensam rötter, samt möjligen på det sättet ett gemensam lösning. 

Det jag uppfattar liksom en bekymmer inom Paulsens volym är kapabel äga för att utföra tillsammans för att jag ej får klarhet inom vad detta existerar på grund av en fråga som ställs.

detta handlar visserligen angående för att klarlägga varför dagens människor inom således upphöjd grad känner sig oroliga. Men: vilket slags förklaring existerar detta Paulsen söker efter, samt vad innebär detta för att ge en svar vid enstaka sådan fråga? tillsammans med andra ord: frågan kunna ge sken från för att existera från den vetenskapliga sorten likt låter sig besvaras genom enkäter (som Paulsen tar upp).

inom därför fall skulle man leta efter ett underliggande variabel. alternativt ligger frågeställningen snarare inom den filosofiska sociologins trakter, således för att den kulturella analyser tjänar mot för att begripliggöra, sätta inom en kontext, historisera? detta svåra existerar för att bokens brokiga ämne existerar blad nära blad, samt tyvärr blir detta ej tydligt hur dem olika formerna – antropologiska studier, psykologiska enkäter, sociologiska analyser, modell vid tvångstankar – förhåller sig mot Paulsens omfattande fråga, hur den idag bör formuleras.   

Stå ut tillsammans med osäkerhet? 

Frestelsen är, som jag skrev inom start, för att tänka sig för att ”samhället äger blivit allt mer osäkert” inom enstaka helt allmän fras.

Mera fruktbart kunde artikel något likt Paulsen redan inom samt på grund av sig antydningsvis utför genom för att på ett klarsynt sätt avstånd ifrån psykologi vilket helt bortser ifrån situationen samt samhället: utmaningen existerar för att gestalta hur människor inom olika tider äger artikulerat samt begripet sin bekymmer, en arbetsuppgift likt besitter beröringspunkter tillsammans med hur Karin Johannisson gestaltar ångestens idéhistoria i Melankoliska rum.

Men jag tror jag förstår vart författaren vill komma

inom identisk anda vore detta viktigt för att ej betrakta oron liksom en historiskt enhetligt fenomen. 

I den vetenskapliga, alternativt förmodat vetenskapliga, avförtrollningen berövas världen den närvaro liksom Paulsen menar för att jägarnas samt samlarnas liv badade inom. Denna nästan mystiskt klingande koncept angående närvaro kunna man ifrågasätta – även samlande samt jaktverksamhet kräver insikt samt skicklighet, dem existerar knappast enbart spontana formulering – dock än mera hakar jag upp mig vid för att denne säger att människans liv inom sig existerar osäkert:  

Orons sanning existerar för att världen existerar osäker.

Även inom dem maximalt obskyra tvångstankarna bor denna sanning, samt vad tvångstankarna exemplifierar existerar för att osäkerheten existerar för alltid. Bara fantasin sätter gränser till hur flera risker ett människa kunna haka upp sig vid. [&#;] detta existerar ändå då oss närmar oss den egna rädslan såsom oss lär uppleva världens beskaffenhet vid djupet. 

Tanken angående den eviga osäkerheten fungerar på denna plats såsom ett utsaga ifall verklighetens natur.

Argumentet i Tänk om tycks vara: ända sedan jordbruket etablerades besitter oss blivit allt sämre vid för att uthärda denna primär osäkerhet, eftersom oss styrt in våra liv vid för att organisera framtiden.

I "Tänk om" tecknar Roland Paulsen ett panorama över orons kulturella variationer och historiska utveckling

Visst, för att korrekt samt jämn existera nära liv kunna sägas betyda för att vandra ett oförutsägbar kommande mot mötes. dock precist vad betyder detta? vilket besitter därmed blivit sagt?  

Osäkerhet existerar, likt Paulsen samtidigt åskådliggör, förankrat inom hur oss förstår vår tillvaro. på denna plats är kapabel man påminna sig ifall för att en mening såsom ’risk’ ingår inom specifika perspektiv samt förhållningssätt.

’Risk’ existerar förbundet tillsammans med för att något ses likt farligt. Men: angående jag säger för att detta innebär ett fara till mig för att stiga upp ur sängen behöver jag troligtvis förklara mig. äger jag brutit benet samt vinglar fram vid kryckor? vilket vilket helst kunna ej existera enstaka fara, samt för att yttra för att livets beskaffenhet existerar osäkerhet liknar dålig metafysik likt enkel är kapabel översättas mot ett högst tvivelaktig existentialism: för att modigt kasta sig ut inom tillvarons osäkerhet.  

Det Paulsen skriver ifall den pandemi vilket rasat inom världen detta senaste året illustrerar vikten från för att ge akt vid hur människor förstår osäkerhet samt hur samhällen bemöter dem.

detta äger beneath pandemin förekommit ett trängtan efter tydliga svar. oss vet ej hur pandemin kommer för att förbättra sig, ändå önskar oss gärna tänka för att detta skulle finnas enstaka enda sanning vilket mot modell ger stabila grundläggande principer eller fundament på grund av för att ett enskild stats åtgärder till för att skydda befolkningen förmå anses berättigade.

på denna plats äger ’osäkerhet’ en kontext, var formulerandet från (och oenigheterna kring) osäkerheten samt riskerna fullfölja skillnad. för att vandra vid bryggdryck vid kaffebar äger fram mot på grund av en kalenderår sedan ej inneburit någon fara – idag existerar detta helt begripligt för att inför en cafébesök kalkylera ’riskerna’; för att titta besöket liksom ett fara existerar förbundet tillsammans vård ifall andra, möjligen bekymmer på grund av den egna hälsan. 

Noteras förmå ännu för att Paulsen inom sin litteratur lyfter fram bekymmer liksom en tankeprocess.

Paulsen säger för att oron existerar idéer separerade ifrån papper samt för att oron uppmärksammar detta såsom ej existerar, snarare än detta liksom existerar.

Om man ser på historien så är det lätt hänt att vi som mä

detta märkliga drag denne utför existerar för att yttra för att ej bara orons ettriga surr utan alla tankar existerar overkliga. detta såsom existerar verkligt existerar, snarare, papper. på denna plats framstår begreppet angående vad likt existerar verkligt likt många enspårigt, och liknar den filosofiska bilden från tanken såsom fåfängt griper efter den fysiska verkligheten, liksom förblir onåbar.

Denna foto existerar skev: detta existerar inom särskilda kontext såsom enstaka eventuell skillnad mellan tanke samt papper får fras (”jag tänkte ej bara för att denna existerar odräglig, jag sa detta också” alternativt ”jag kom för att tänka vid för att jag glömt nyckeln inom lägenheten samt ringde genast husets vaktmästare”). 

I boken paras detta tillsammans med ett betänklig trend för att renodla enstaka från reflektioner ostörd närvaro – inom slutet formuleras antydningsvis ett önskan angående för att människan kunde erkänna osäkerheten inom existensen (utan för att på grund av den skull acceptera dåliga livsomständigheter) samt modigt kasta sig in inom handlingens sfär.

tillsammans med andra ord: förändra villkoren såsom skapar bekymmer, snarare än för att älta sina idéer. Förvisso, dock inom renodlingen från tanke samt papper tycks Paulsen tappa bort förståelse: bekymmer existerar såsom sagt en sätt för att förhålla sig, en sätt för att förstå samt gestalta min omvärld. Jag beter mig vid en visst sätt, vaksamt, vaksamt vid en överdrivet sätt, rastlöst möjligen, vilket föranleder problem att diskutera ej bara ifall vilken tankeström vilket ätit sig in inom mitt inre, utan även hur jag förhåller mig mot enstaka situation, samt vad detta skulle innebära för att förhålla mig olik.

tillsammans ’oro’ menar man ej bara en inre status. angående detta existerar utgångspunkten existerar detta ej lika frestande för att, liksom Paulsen fullfölja, yttra för att oron existerar ”overklig” eftersom den existerar enstaka tanke.  

Idealet angående sinnesfrid &#; grym optimism? 

Den livstyp Paulsen beskriver kretsar kring en omöjligt plan, såsom genererar bekymmer samt ångest.

Framför allt: osäkerheten inom vårt eget samhälle landar inom individens bekymmer på grund av sitt eget välmående. angående målet tillsammans med existensen existerar för att må god kommer en antal risker samt hotbilder för att uppstå, dessa riktar in oss vid för att producera förutsättningar på grund av för att knipsa försvunnen sådant likt riskerar för att erhålla oss för att må uselt.

Detta hänger, anser jag, ihop tillsammans politikens upptagenhet från risker samt hotbilder, likt i enlighet med Paulsen ersätter ämnen angående hur oss önskar förändra världen tillsammans. Både detta inre samt detta yttre blir enstaka kamp tillsammans undanglidande demoner, likt drar försvunnen uppmärksamheten ifrån för att tänka ovan vilket liksom existerar gott samt viktigt inom existensen.

Tänk angående, skriver Paulsen, oss kunde lämna löftet ifall sinnesfrid?  

Denna redogörelse från detta destruktiva idealet angående sinnesfrid, påminner ifall den nyss bortgångna feministiska tänkaren Lauren Berlants tanke angående grym optimism. inom boken tillsammans med identisk namn gör Berlant ett försök för att teoretiskt förklara dem olika former från relationer såsom människor äger mot detta såsom dem förstår vilket ”det goda livet” inom en samhälle likt präglas från osäkerhet.

såsom en exempel: drömmen ifall för att erhålla en god arbete. denna skriver angående anknytningen mot detta goda existensen liksom något liksom upprätthålls trots för att strävandena innebär ouppfyllda förhoppningar samt besvikelser. detta rör sig ej bara angående praktiska hinder vid vägen, till för att envetet nå ända fram dit man önskar. denna skriver ifall ett omöjligt liv likt upprätthålls samt uthärdas, detta existerar den grymma optimismen. 

I sin läsning bjuder Berlant explicit motstånd mot tanken ifall för att detta finns ett form eller gestalt från elementär osäkerhet inom den mänskliga tillvaron vilket föregår sätten för att skapa våra liv utifrån ett medvetande från vilket likt existerar viktigt samt eftersträvansvärt. Berlant tar fasta vid dem olika sätt vid vilka oss förstår säkerhet utifrån ideal angående detta goda existensen.

Igen: ifall jag styr in existensen vid för att försöka karva åt mig en utmärkt arbete gestaltar jag osäkerhet vid en visst sätt, utifrån enstaka viss palett från känslor.

Dels pågrund av att vi har klocktid och inte lever i nuet

Jag möjligen hoppas vid ett stadig försörjning, längtar efter ett situation var pengarna räcker mot samt var jag ej längre behöver organisera månadens förvärv. för att länga efter en liv utan bekymmer existerar ett kraftfull, ibland destruktiv, drivkraft.   

Om detta viktigaste inom existensen existerar för att nå sinnesfrid kommer, likt Paulsen skriver, allehanda meditations- och yogainfluerat tankegods för att förvrängas mot ett tankesystem ifall för att acceptera läget liksom detta är; bekymmer samt motgångar blir ytfaktorer att ”acceptera”, allt tillsammans med detta hägrande inre välmåendet på horisonten.

Paulsen besitter helt korrekt inom för att en sådant sätt för att försöka ignorera osäkerhet kommer för att bli destruktiv, sinnesfriden kommer för att perforeras från kontinuerlig bekymmer. en påfallande stråk inom högerextremt tänkande existerar på grund av övrigt för att samtliga hot mot friden (”lugn samt ro”) bör avvärjas.  

Att undersöka den sorts osäkerhet vilket seglar upp genom drömmen angående för att må utmärkt innebär ej bara enstaka struktur från sund ideologikritik, detta är kapabel även artikel ett övning inom för att titta vilka former från känslomässigt samt existentiellt kulörta förståelser från hotbilder inom existensen vilket oss själva dras mot.

detta existerar inom detta på denna plats ljuset liksom Paulsen utför detta på grund av enkel då denne ställer upp den okomplicerade närvaron liksom enstaka motbild, en alternativ såsom ej direkt öppnar upp orons komplexa dynamik, utan vilket snarare förenhetligar den.  

Mio Lindman är tänkare samt redaktionssekreterare vid fräsch Tid. 

Related