Hur böjer man ordet hitta

Hur använder man verbets olika former?

Du ändrar vid verbens form eller gestalt, lägger mot ändelser alternativt byter vokaler, då ni kommunicerar ifall olika saker.

Översikt

Här följer ett överblick ovan verbets olika former.

/Olika tidsformer

Ändring från verbets struktur därför för att ni kommunicerar inom olika tidsformer.

//Nutid

Han tycker angående för att spela piano.
han spelar piano.

//Dåtid

Han spelade piano.
denne besitter spelat piano.
denne ägde spelat piano.

//Framtid

Han kommer för att spela piano.

/Befallning alternativt uppmaning

Ändring från verbets struktur därför för att ni kommunicerar enstaka befallning alternativt uppmaning.

Spela tyst!

/Gör enstaka handling

Ändring från verbets struktur därför för att ni beskriver för att någon alternativt något fullfölja ett handling.

En spelande man.

/Utsatt till enstaka handling

Ändring från verbets struktur därför för att ni beskriver för att någon alternativt något besitter blivit exponerad till ett handling.

Ett spelat musikstycke.

/Utsatt på grund av enstaka papper vid en annat sätt

Ändring från verbets form eller gestalt därför för att ni vid en annat sätt beskriver för att någon alternativt något besitter blivit exponerad till enstaka handling.

Musikstycket blev spelat från honom.
Musikstycket spelades från honom.

Verbets fyra primär former

Verbets fyra primär former existerar infinitiv, imperfekt alternativt preteritum, supinum samt perfekt particip.

titta förklaring vid dem olika formerna nedan.

/Infinitiv

"Infinitiv" existerar grundformen från verbet. detta existerar namn vid enstaka papper alternativt visar för att någon alternativt något existerar inom en visst tillåtelse utan för att ange någon tid.

Ibland sätter man termen "att" framför denna formen från verbet.

Detta existerar den form eller gestalt från verbet vilket står inom ordböckerna.

Ordet infinitiv betyder ursprungligen "obegränsad".

"Infinitivmärke" existerar termen "att" liksom man är kapabel ställa framför grundformen från verben.

Verb liksom står inom grundformen infinitiv:

• att läsa
• att springa.
• att studera
• att bliva
• att titta
• att söka
• att vara

Verb vilket står inom grundformen infinitiv:

• Att läsa existerar ständigt roligt.
• Hon gillar för att springa.
• Olle brukar leka vid eftermiddagen.
• Att studera existerar nödvändigt.
• Han tycker ifall för att bara vara.
• Du måste lära dig för att titta efter.
• Lisa är kapabel cykla snabbt.
• Att söka inom djungeln existerar svårt.

/Imperfekt alternativt preteritum

"Imperfekt" alternativt "preteritum" existerar enstaka verbform likt används då man skall kommunicera angående handlingar alternativt status, likt inträffade tidigare.

Se artikeln Verbets tempus till för att studera mer angående imperfekt samt preteritum.

Verb vilket står inom verbformen imperfekt alternativt preteritum:

• Jag sprang mot skogen.
• Han red mot huset igår.
• De spelade fotboll all dagen.
• Hon var sorgsen igår.
• De målade huset.
• Hunden vaktade huset.

/Supinum

"Supinum" existerar enstaka verbform likt används då man skall kommunicera ifall handlingar alternativt tillåtelse, liksom äger alternativt ägde skett tidigare.

Supinum existerar namn vid ett verbform likt används efter hjälpverben besitter samt hade.

Verbet slutar ständigt vid bokstaven "t" då detta står inom supinum.

Verb likt står inom supinumformen:

• Jag äger putsat bilen.
• De ägde flyttat trädet.
• Hon äger varit lycklig.
• Stina besitter diskat noga.
• Olle ägde tagit ner tältet.
• Karl-Oskar besitter avslutat kursen.

/Particip

"Particip" existerar namn vid ett verbform liksom ni förmå nyttja på grund av för att förklara någon alternativt något.

Verbet "springa" omgjort mot ett verbform såsom på denna plats beskriver enstaka man: En springande man.

Verbet "måla" omgjort mot ett verbform såsom på denna plats beskriver enstaka tavla: En målad tavla.

Det finns numeriskt värde olika sorters particip: perfekt particip samt presens particip.

/Perfekt particip

"Perfekt particip" existerar ett verbform vilket ni använder till för att förklara för att någon alternativt någon äger blivit exponerad till enstaka rörelse alternativt handling.

Denna verbform slutar vid ändelserna –ad, -d, -t, -en alternativt -dd.

Meningar tillsammans verbformen perfekt particip:

• En skriven läsning ligger vid bordet.
• En köpt sjömat existerar ständigt bäst.
• Han önskar ej äga enstaka sparkad boll.
• Köp enstaka målad stol.
• En räfsad gräsmatta existerar ständigt snyggast.
• Han gick fram mot ett skadad person.

Andra modell tillsammans med verbformen perfekt particip:

• Boken existerar skriven från honom.
• Båten blev lagad från Sture.
• Bilen existerar fixad.
• Brevet existerar skrivet från Ulla.
• Bordet existerar lagat från Hugo.
• Toaletten blev noga rengjord.
• Maten blev uppäten från hunden.

/Presens particip

Presens particip existerar ett verbform vilket ni använder på grund av för att förklara ett rörelse alternativt papper, likt någon alternativt något håller vid med.

Denna verbform slutar vid ändelserna –ande samt –ende.

Verbformen presens particip:

• En kastande man står vid fältet.
• De gick mot ett skrattande man.
• En gråtande kvinna kom bostad mot oss.
• Han dansade tillsammans enstaka leende flicka.
• Jag såg ett hoppande groda inom dammen.

Verbets tema

"Verbets tema" existerar namn vid dem fyra elementär formerna hos verbet uppställda inom ett viss ordning: infinitiv, imperfekt, supinum samt perfekt particip.

"Ta tema vid verbet" kallas detta då man säger alternativt skriver dem primär formerna från verbet inom ett viss ordning.

Ordet tema betyder ifrån start "uppställning".

Tema hos några olika verb:

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• se – såg – sett – sedd / sett
• lägga – lade – lagt - lagd
• måla – målade – målat – målad / målat
• väcka – väckte – väckt - väckt
• skriva – skrev – skrivit – skriven / skrivet

Meningar:

• Jag tycker angående för att skriva.
• Han skrev ej mot mig.
• Har ni skrivit ner vilket ni skall handla?
• Boken existerar skriven från Olle W.
• Brevet existerar skrivet tillsammans med bläck.

/Hjälpverb inom dem olika temaformerna

Hjälpverben böjs även inom dem olika temaformerna.

Infinitiv – imperfekt – supinum

• Ha – ägde – haft
  denne hade målat garaget.
• Vara – plats – varit
  denna var älskad hemma.
• Skola – skulle – skolat
  oss skulle utflykt snart.
• Bli – blev – blivit
  dem blev påhejade från publiken.
• Kunna – kunde – kunnat
  Olle kunde trampcykla snabbt.
• Vilja – ville – velat
  Sture ville åka snabbt.
• Få – fick – fått
  Berit fick snyta barnet.
• Vara tvungen för att – måste / fanns tvungen för att - varit tvungen att
  ni måste lägga dig nu.

Fler verbformer

Här följer fler former från verbet.

/Imperativ

"Imperativ" existerar namn vid den verbform likt ni använder till för att uttrycka enstaka befallning, beställning alternativt uppmaning.

Ordet imperativ betyder ursprungligen "befalla".

När man önskar befalla, ge ett beställning alternativt ett uppmaning använder man den verbform vilket kallas imperativ.

Man säger då för att verbet står inom imperativ alternativt imperativform.

Verb liksom står inom imperativ:

• Kalla vid honom!
• Ropa vid Nils!
• Hämta hit henne!
• Kom hit!
• Skriv tydligt!

/Verbets aktiva samt passiva form

Du kunna kommunicera tillsammans hjälp från verb vid olika sätt samt nyttja energisk alternativt passiv struktur från verbet.

Aktiv form eller gestalt från verbet:

Olle tvättar bilen.

Passiv form eller gestalt från verbet:

Bilen tvättas från Olle.
identisk fras förmå man även nedteckna således här:
Bilen blir tvättad från Olle.

//Verbet inom energisk form

"Verbets aktiva form" existerar enstaka verbform man använder på grund av för att kommunicera ifall handlingar, såsom direkt görs från någon alternativt något.

Berit klappar hunden.

Verb inom energisk form:

• Han målade huset.
• Han klippte gräset igår.
• Stina bör duka bordet.
• Stig ägde köpt båten.
• Nils hissar flaggan.

//Verbet inom passiv form

"Verbets passiva form" existerar enstaka verbform man använder till för att kommunicera angående handlingar, såsom någon alternativt något blir exponerad för.

I svenska språket bildar oss passiv struktur från verbet vid numeriskt värde sätt.

1.

Genom för att lägga mot en "s" mot verbet.

Hunden klappas från Berit.

Exempel:

• Huset målas från Nils.
• Huset målades från Nils.
• Huset besitter målats från Nils.
• Huset ägde målats från Nils.
• Huset kommer för att målas från Nils.
• Huset skulle äga målats från Nils.

2.

Genom för att nyttja hjälpverbet "bliva" plus perfekt-particip från huvudverbet.

Hunden blir klappad från Berit.

Exempel:

• Huset blir målat från Nils.
• Huset blev målat från Nils.
• Huset äger blivit målat från Nils.
• Huset ägde blivit målat från Nils.
• Huset kommer för att bli målat från Nils.
• Huset skulle äga blivit målat från Nils.

Fler meningar tillsammans med verb inom passiv form:

• Huset blev målat från honom.
• Hunden ägde klappats från honom.
• Bordet plats dukat från Stina.
• Båten skulle köpas från Stig.
• Flaggan skall bli hissad från Olle.

Hur verben böjs - konjugationer

"Konjugation" existerar namn vid ett böjningsform hos verbet.

detta finns fyra konjugationer inom svenska språket.

Vilken konjugation tillhör verbet springa?

Verben prata, kalla, jaga samt hoppa tillhör identisk konjugation.

Verben notera samt frysa tillhör ej identisk konjugation.

När ni tar tema vid verbet kunna ni titta vilken konjugation detta tillhör.

Man delar in samtliga verb inom svaga (regelbundna), starka alternativt oregelbundna verb - beroende vid hur dem böjs då man tar tema vid dem.

Varför heter detta starka samt svaga verb?

Vi äger letat länge efter ett förklaring mot varför detta heter starka samt svaga verb.

mot slut skrev jag mot Svenska Akademin samt frågade:

Hej! detta existerar enstaka lite futtig anledning, kunna man tycka, dock detta existerar alltså sålunda enkelt såsom för att liknande verb såsom böjs regelbundet (spela - spelade - spelat) är kapabel uppfattas såsom mesigare samt tamare mot formen (inte betydelsen) än sådana tillsammans oregelbundet mönster.

(spricka -sprack-spruckit; gå-gick-gått).

Alla nybildade verb blir svaga/regelbundna, dem existerar bara dem såsom ständigt varit starka - samt liksom även existerar många gamla - vilket besitter denna inom sig regelbundna dock ej lika enkel förutsägbara böjning.

/Svaga alternativt regelbundna verb

"Svaga alternativt regelbundna verb" existerar namn vid verb vilket ständigt äger identisk ändelser, då man tar tema vid dem.

Det finns några olika sorters svaga alternativt regelbundna verb beroende vid vilken ändelse dem äger inom supinum samt perfekt particip.

//Första konjugationen: at-ändelse inom supinum samt ad-ändelse inom perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Rop/a – rop/ade – rop/at – rop/ad
• Handl/a – handl/ade – handl/at – handl/ad
• Tal/a – tal/ade – tal/at – tal/ad
• Spar/a – spar/ade – spar/at – spar/ad
• Bevar/a – bevar/ade – bevar/at – bevar/ad

Meningar:

• Han måste lära sig för att spara.
• De sparade mot enstaka bil.
• Olle besitter sparat länge mot semestern.
• En sparad slant.

//Andra konjugationen: t-ändelse inom supinum samt D-ändelse inom perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Hör/a – hör/de – hör/t – hör/d
• Stäng/a – stäng/de – stäng/t – stäng/d
• Böj/a – böj/de – böj/t – böj/d

Meningar:

• Ni måste lära er för att stänga dörren.
• Berit stängde affären.
• Vi äger stängt nu.
• En stängd ingång existerar ej välkomnande.

//Andra konjugationen: t-ändelse inom supinum samt t-ändelse inom perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Köp/a – köp/te – köp/t – köp/t
• Löp/a – löp/te – löp/t – löp/t
• Stöp/a – stöp/te – stöp/t – stöp/t

Meningar:

• Vill ni köpa kaffe?
• Johan köpte kakor mot oss.
• De besitter köpt byggnad nyligen.
• Boken existerar köpt nyligen.

//Tredje konjugationen: tt-ändelse inom supinum samt DD-ändelse inom perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Sy – sy/dde – sy/tt – sy/dd
• Bo – bo/dde – bo/tt – bebo/dd
• Ro – ro/dde – ro/tt – ro/dd
• Tro – tro/dde – tro/tt – tro/dd
• Spå – spå/dde – spå/tt – spå/dd

Meningar:

• Jag tror ej för att detta går för att spå någon.
• Ylva spådde Nils imorse.
• Gumman äger spått Pär tidigare.
• Han ägde inte någonsin blivit spådd.

/Starka verb

"Starka verb" ändrar sin stamvokal då ni tar tema vid dem.

//Fjärde konjugationen

Tema vid starka verb:

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Falla – föll – fallit - fallen
• Rida – red – ridit - riden
• Äta – åt – ätit - äten
• Skriva – skrev – skrivit – skriven
• Gå – gick – gått – gången
• Ge – gav – självklart - given
• Finna – fann – funnit - funnen
• Frysa – frös – frusit – frusen

Meningar:

• Skall oss äta nu?
• Han åt snabbmatsrätt igår.
• Hon ägde redan ätit.
• All föda besitter blivit äten.

/Oregelbundna verb

"Oregelbundna verb" existerar namn vid verb, likt ej följer något bestämt mönster då man tar tema vid dem.

Exempel vid tema vid oregelbundna verb:

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Sova – sov – sovit
• Skilja – skilde – skilt – skild
• Komma – kom – kommit – kommen
• Vara – plats – varit
• Ha – ägde – haft – med-havd

Meningar:

• Han önskar ej komma.
• Olle kom igår.
• Familjen äger ej kommit ännu.
• Våren existerar kommen.

Publicera dig?

Är ni intresserad från för att publicera enstaka dikt, skrivelse, kortroman alternativt allegori vid dessa sidor?

Du äger chansen för att nå flera läsare då tusentals besöker dessa sidor varenda ljus.

Flera äger startat alternativt utvecklat sig såsom skribent här!

Se mer info på denna plats - publicera dig.

Läsarnas bidrag: