Hur mycket grovfoder äter ett får

Först behöver ni känna till dina tackors näringsbehov. Näringsbehovet styrs från djurens vikt, produktionsstadium (lågdräktig, högdräktig alternativt digivande) samt utdelning (antal lamm). Bestäm hur ni tänker gruppindela tackorna beneath dem olika produktionsstadierna. äger ni ett mindre besättning äger ni varenda tackor inom ett lag från praktiska skäl.

Därefter bör ni uppskatta vilken medelvikt enstaka tacka äger inom gruppen/grupperna.

Fåren får ju ofta grovfoder i fri tillgång

detta kunna artikel god för att provväga några tackor, nära avvänjning, för för att få en hum ifall vilket dina tackor väger. Sedan bör ni uppskatta (eller utifrån dräktighetsscanningen) hur många lamm per tacka gruppen förväntas få inom snitt. detta optimala är för att hålla så homogena grupper likt möjligt vilket gäller vikt samt antal lamm, dock förmå existera svårt angående man besitter ett mindre besättning alternativt varierande djurmaterial.

Behovsnormerna för får hittar ni inom senaste utgåvan från boken Får från Erik Sjödin tillsammans med flera alternativt inom SLU:s fodermedelstabeller för idisslande.

Beställ från Kerstin Burstedt tel. 29 44, e-post kerstin.b&#;&#;&#;tedt@slu.se.

Du behöver också känna till näringsinnehållet inom dem fodermedel ni tänker använda dig från. Grovfodret är grunden inom fårens foderstat samt detta såsom varierar maximalt inom näringsinnehåll.

Hur mycket grovfoder äter ett får? Grovfoder för får kan vara hö, hösilage eller ensilage

Ta därför ett grovfoderanalys för detta alternativt dem foder för djur som hö och gräs (ensilage/hösilage/hö) ni tänker använda. Viktigt är för att ni tar en representativt prov.

Spannmål samt proteinfodermedel liksom ärtor, åkerböna etc varierar mindre inom näringsinnehåll samt tas oftast från tabell.

ni hittar fodertabell för idisslande på SLU:s hemsida. Näringsinnehållet inom olika färdigfoder, koncentrat samt mineralfoder hittar ni på dem olika tillverkarnas hemsidor.

När ni vet djurens behov samt fodrets näringsinnehåll äger ni detta vilket behövs för för att räkna foderstat mot dina djur.

Vad säger grovfoderanalysen?
Kontrollera för att analysen är gjord för idisslande.

Ofta redovisas resultatet inom kg torrsubstans (ts). detta betyder för att man redovisar värdena inom fodret utan att inkludera vätska. detta gör detta lättare för att jämföra olika foders näringsinnehåll. önskar ni inom stället räkna näringsinnehållet per kilo foder tar ni energiinnehållet MJ/kg ts multiplicerat tillsammans med ts-halten (76,2 %) = 8,5 MJ/kg foder.

Ett högt energiinnehåll är önskvärt, framförallt inom grovfodret vilket bör utfodras beneath högdräktighet samt digivning.

Då kan det vara bra att veta ungefär hur mycket fåren kan äta av grovfodret per dag och hur långt det täcker näringsbehovet

Energiinnehållet påverkas framförallt från skördetidpunkten (eg. utvecklingsstadium). Ju tidigare utvecklingsstadium, desto högre energiinnehåll samt smältbarhet.
Proteininnehållet anges inom AAT (AminosyrorAbsorberade i Tunntarmen) samt PBV (ProteinBalans i Våmmen), samt råprotein. AAT-värdet ger en mått på proteinets standard för djuret själv samt får gärna existera så högt likt möjligt.

PBV-värdet anger fodrets balans mellan energi samt protein. ett hög råptoteinhalt ger en högt PBV-värde samt visar på en högt innehåll från lättlösligt kväve för mikroberna inom våmmen. angående detta ej balanseras upp från andra fodermedel tillsammans med negativ balans för PBV, kommer djuret för att behöva göra sig från tillsammans med kväveöverskottet.

NDF-värdet (NeutralDetergent Fiber) anger mängden fiber inom fodret samt används för för att avgöra hur många djuret är kapabel äta från fodret.

Vad gäller mineralerna är detta framförallt kalcium (Ca) samt fosfor (P) vilket oss använder inom foderstatsberäkningen.

Optimal är ifall Ca/P-kvoten ligger mellan inom tackornas foderstat. en klöverrikt djurfoder är kapabel dra upp kalciuminnehållet.

Se tabellen nedan för önskvärda nivåer, framförallt inom foder för djur som hö och gräs liksom ges beneath högdräktighet samt digivning.

Hur många ensilage/hö förmå fåren äta inom fri tillgång?
Fåren får ju ofta foder för djur som hö och gräs inom fri tillgång.

Då kunna detta artikel god för att känna till ungefär hur många fåren kunna äta från grovfodret per ljus samt hur långt detta täcker näringsbehovet. Ofta använder man NDF-värdet (måttet för fiberinnehållet) för för att uppskatta fårens konsumtion. ett tacka förmå äta ungefär 1,5 % NDF från sin kroppsvikt.

Man behöver känna till torrsubstanshalten för att kunna räkna ut hur mycket grovfoder som hästen behöver äta varje dag i kg

detta betyder för att ett 70 kg:s tacka är kapabel äta ca 1,05 kg NDF/dag. angående ensilaget innehåller gram NDF/kg ts betyder detta för att denna teoretiskt kunna äta 2,1 kg ts från ensilaget per dygn. enstaka högdräktig tacka reducerar ofta sin konsumtion mot 1,3 % NDF från kroppsvikten, medan denna efter lamningen klarar från för att öka konsumtionen mot 1,,7 % NDF från kroppsvikten.

Börja tillsammans för att räkna på hur långt grovfodret täcker dagsbehovet.

Ofta räcker en medelbra djurfoder mot medelstora tackor tillsammans med lamm ett god bit in inom högdräktigheten. Högdräktigheten infaller ca 6 veckor före beräknad lamning, dock nödvändigheten från energi samt protein ökar ju närmare lamningen denna kommer.

Hur mycket grovfoder skall hästen få? Alla hästar, oavsett typ och arbete, och oavsett vilken grovfodertyp man använder, skall få minst 1 kg ts grovfoder per kg kroppsvikt och dygn

Samtidigt sjunker tackornas konsumtionsförmåga p.g.a. lammens utrymmeskrav inom bukhålan. Koncentrationsgraden inom detta tackan äter behöver då öka. Då får man ofta ersätta ett sektion från grovfodret tillsammans med lämpligt kraftfoder liksom äger en högre innehåll från energi samt protein.

Varför måste man räkna foderstat varenda år?
Förutsättningarna varierar mellan år vad gäller grovfoderkvalitet, tackornas utdelning etc., titta ovan.

Innan ni räknar foderstat – ta för vana för att utvärdera dina erfarenheter från förra årets foderssäsong. tänka över vad ni ev.

Får äter inte allt Djurhållare som tror att fåren ska äta upp allt gör ett miss-tag

behöver göra speciell för för att få en ännu bättre konsekvens. detta förmå handla angående för att satsa på bättre vallfoderkvalitet, ändra utfodringsteknik, justera tackornas medelvikt, börja tillsammans dräktighetsscanning, minska under-/överhull hos tackorna etc. detta förmå ta några år för att ”trimma in” utfodringen på din gård, dock tillsammans med nyfikenhet, insikt samt djuröga kunna ni förebygga många djurhälsoproblem samt samtidigt förbättra din produktion.

Mineraler – hink/balja alternativt granulerade, vad är bäst på stall?
Mineraler på balja/hink är anpassade för att fodra på bete samt innehåller därför ej ständigt vitaminer.

dock detta skiljer mellan olika tillverkare, så kolla ifall dina mineraler vilket ni fodrar tillsammans med på stall innehåller vitaminer, vilket är särskilt viktigt ifall ni äger enstaka höbaserad foderstat.

Granulerade mineraler innehåller oftast vitaminer samt går snabbare för fåren för att få inom sig. besitter ni massiv andel egenproducerade fodermedel behöver ni artikel mer exakt tillsammans för att titta mot för att tillföra mineraler.

Tips!
Du vilket klient inom Gård & Djurhälsan erbjuds grovfoderanalys samt foderstatsberäkning mot dina får inom en paket: Foderkollen.

Utfodringsregeln lyder: minst 1 kg ts vallfoder per kg kroppsvikt och dygn

ni förmå också välja för att köpa tjänsterna plats för sig. detta anordnas även kurser inom Utfodring samt hull. titta i kurskalendern för planerade kurser.

 

Titti Strömne
Lammrådgivare för Gård & Djurhälsan