Jag är inte intresserad av andra människor

Vad sker inom dem på denna plats vardagliga exemplen vid mänskligt samspel? detta såsom pågår, inom samt mellan personerna, existerar olika grader från mentalisering – en relaterande likt tar sin utgångspunkt inom vår instinktiva förmåga för att leva oss in inom vad andra känner samt tänker.

Förmågan för att mentalisera, för att förstå mänskligt beteende utifrån en mentalt perspektiv, existerar den evolutionära anpassning likt ligger mot bas till människans unikt väl utvecklade förmåga mot komplext samarbete, till skapandet från gemensamma syfte samt till detta symboliska tänkande liksom ligger mot bas till all mänsklig traditioner.

Mentalisering, inlevelsen inom andras inre planet samt den observerande blicken vid vår personlig inre planet, utför detta möjligt på grund av oss för att medvetandegöra samt förhålla oss mot olika perspektiv vid verkligheten. tillsammans hjälp från den medvetenheten är kapabel oss även samordna våra perspektiv, oss kunna mötas inom ett gemensam mental planet var oss tillsammans betraktar yttervärlden samt besitter ett gemensam ambition gentemot den.

&#;Mentalisering utför detta möjligt på grund av oss för att medvetandegöra samt förhålla oss mot olika perspektiv vid verkligheten.&#;

Teorin angående mentaliseringsförmågan, hur den utvecklas samt vilket såsom sker då den begränsas inom sin tillväxt, formulerades inom sin ursprungliga utgåva från psykologen samt psykoanalytikern Peter Fonagy.

Den besitter sin upprinnelse inom hans strävan, inom slutet från samt start från talet, för att nå ett djupare medvetande på grund av dem patienter han behandlade likt ägde diagnosticerats tillsammans med borderline personlighetsstörning. tillsammans med sin stabilisering eller fastsättning inom strävan för att förstå samt avhjälpa mentalt lidande erbjuder mentaliseringsteorin just detta fördjupade fokus inom synen vid människans sociala kognition, hennes förmåga mot mentalisering ifall sig egen samt andra.

detta existerar självet, likt ett organiserande princip till detta mentala existensen, vilket mentaliseringsförmågan både utgår ifrån samt inom sin tur ger struktur samt konturer åt.

Fonagy insåg för att dem svårigheter, tillsammans impulsivitet, tomhetskänslor, starka relaterade till känslor svängningar samt instabila relationer, såsom hans patienter upplevde ägde likt gemensam nämnare deras bristande förmåga för att tänka samt tänka angående sina känslor samt idéer, för att ta en utifrånperspektiv vid sitt eget inre liv.

Känslotillstånd samt impulser blev överväldigande starka samt påträngande på grund av dessa patienter, samt på grund av för att hitta ett förklaringsmodell vilket kunde fånga borderline-diagnosens karakteristiska symtom hämtade Fonagy inspiration utanför den kliniska psykologin, inom forskningen ifall människans sociala kognition. ifrån talet samt vidare ägde den sociala kognitionsforskningen intresserat sig på grund av detta såsom kallas theory of mind, människans förmåga för att förstå vad andra människor tänker, alternativt detta perspektiv dem uppfattar världen ifrån.

Medan theory of mind-forskningen ensidigt fokuserar vid individens medvetande från vad andra människor tänker samt hur denna förmåga för att tänka angående andras tänkande successiv utvecklas beneath barndomsåren, valde Fonagy en annat term, mentalisering (som tidigare använts inom fransk psykoanalys), samt gav detta ett vidgad innebörd.

han betonade för att mentalisering handlar lika många ifall relaterade till känslor tillåtelse såsom ifall funderingar, samt vidare för att den ej enbart riktar sig mot andra människor utan även mot detta egna självet. Mentalisering existerar tillsammans andra mening detta oss samtliga ägnar oss åt då oss tolkar samt förstår mänskligt handlande, vårt eget samt andras, liksom en påverkan från inre, mentala tillstånd: reflektioner, känslor, impulser samt önskningar.

Mentaliseringsteorin ger ytterligare viktiga bidrag mot förståelsen från människan likt kulturvarelse, eftersom detta existerar just mentalisering, enstaka aspekt från vår sociala föreställningsförmåga (social imagination), liksom kopplar samman individen tillsammans kulturens ”vi”. ”Förmågan för att mentalisera ifall varandra utför detta möjligt för att producera kollektivt överenskomna föreställningar, vilket möjliggör mänskligt samarbete”, vilket Fonagy uttrycker detta.

Mentaliseringsforskningen äger beneath senare tid starkare än tidigare betonat den vidare betydelsen från mentalisering inom mänskligt liv, liksom just den förmåga såsom öppnar individen på grund av social samt kulturell påverkan.
Människan existerar därför, liksom en konsekvens från den evolutionära tillväxt såsom gjort oss mot enstaka ”hypersocial” art, enstaka mentaliserande varelse, oupphörligt upptagen från hur denna egen samt andra människor fungerar inom relation mot varandra: vilket människor känner samt tänker, varför dem fullfölja liksom dem fullfölja samt vilket deras olika reaktioner samt handlingar betyder inom begrepp från bakomliggande känslotillstånd samt intentioner.

Handlingars innebörd intresserar oss eftersom oss uppfattar beteenden vilket en yttre formulering till något såsom existerar underliggande samt fördolt, nämligen inre, mentala tillstånd: känslor, idéer, impulser, behov samt önskningar.

detta existerar den inre samt djupare dimensionen inom vår sociala tillvaro vilket oss söker ingång mot genom för att mentalisera.
Vi blir levande till oss själva, samt andra blir levande på grund av oss, ju mer oss kunna nyttja vår förmåga mot mentalisering mot för att utforska vårt eget samt andras inre liv, bota detta rika myller från känslor samt föreställningar, viljeyttringar samt behov, vilket möter detta.

oss äger ej direkt samt oförmedlad passage mot denna inre, psykologiska dimension från tillvaron, dem relaterade till känslor samt kognitiva undervattensströmmar likt driver samt riktar mänskligt socialt beteende. inom stället konstruerar oss föreställningar ifall dessa inre, mentala tillåtelse likt ytterst utgör hypoteser, mer alternativt mindre välgrundade.

&#;Handlingars innebörd intresserar oss eftersom oss uppfattar beteenden liksom en yttre formulering till något vilket existerar underliggande samt fördolt.&#;

Mentaliseringsförmågan utvecklas ifrån start inom detta affektreglerande samspelet inom barnets anknytningsrelationer, innefattade inom familjesystemet samt dess dynamik.

då barnet möter mentaliserande medvetande samt inlevelse ifrån sina vårdnadsgivare, samt ser sitt eget inre känslotillstånd speglat inom vårdnadsgivarens ansikte, blir den egna inre världen steg till steg tillgänglig till barnet självt, möjlig för att förstå samt förhålla sig till.
Av speciell innebörd existerar barnets återkommande intryck från detta liksom kallas ”markerad spegling”, liksom beskrevs inom detta start vardagsexemplet inom start vid texten.

Föräldern tar emot barnets emotion samt speglar den vid en markerat sätt, detta önskar yttra tillsammans med en ansiktsuttryck liksom både uttrycker barnets emotion samt samtidigt ”markerar” för att detta existerar barnets känslotillstånd såsom framträda upp samt ej förälderns personlig. Markeringen förmå mot modell ta formen från en enkel överdrivet känslouttryck, alternativt enstaka kontrasterande meddelande såsom bryter från mot den emotion liksom speglas, såsom enstaka välvillig ironisk distans.

Framför allt signalerar den markerade speglingen för att föräldern ej egen övermannas från barnets emotion, utan förmår separera ut sig egen ifrån barnet samt härbärgera känslan samt samtidigt hjälpa barnet för att hantera den.

Barnet ser sig egen, sitt eget inre status, inom förälderns ansikte samt tonfall, samt förstår, vid ett omedveten, icke-verbal nivå, för att detta existerar sig egen detta ser. inom detta existentiellt kommunikativa, känsloreglerande samspel tar barnets elementär självupplevelse form.

Regelbundet återkommande intryck från markererad spegling agerar enstaka nyckelroll, genom kurera barndomen, på grund av barnets möjligheter för att reglera sina känslor samt på grund av mentaliseringsförmågans tillväxt.

nödvändigheten från markerad spegling, från för att bli korrekt förstådda från viktiga andra, följer oss sedan genom existensen, vilket en existentiellt grundtema. detta existerar tillsammans hjälp från markerad spegling liksom människan ges chans för att titta sig egen inom andra, samt för att just känna till för att detta existerar sitt eget inre status, mot modell sin lycka alternativt sin förtvivlan, liksom emotionell förbindelse tillsammans med den egna omfattande livsberättelsen, likt han alternativt denna ser representerad inom enstaka vän, enstaka livspartners alternativt ytterligare närståendes ansiktsuttryck samt relationella bemötande.

Genom utvecklingen från förmågan för att mentalisera samt för att ta emot social förståelse får oss tillfälle för att ”koppla upp” oss vid den egna kulturens samlade kunskaps- samt erfarenhetsbank, samt således småningom även för att själva bidra mot dess vidare kumulativa tillväxt. detta fanns till för att säkerställa den denna plats funktionen – enstaka culture acquisition device, ett mekanism till tillägnelse från tradition – såsom evolutionen, i enlighet med mentaliseringsteorin, tog dem tidiga anknytningsrelationerna inom bruk samt gav dem enstaka delvis fräsch funktion.

Anknytningsforskningen besitter även, inom sitt empiriska undersökande från samspelet mellan föräldrar samt små människor, inom upphöjd grad koncentrerat sig vid betydelsen från tillit inom begrepp från tidiga intryck från säkerhet respektive otrygghet inom anknytningsrelationer.

Begreppet epistemisk tillit, likt numera intar ett huvud ställning inom mentaliseringsteorin, innebär ett viktig förskjutning samt fördjupning från detta på denna plats perspektivet. Epistemisk tillit handlar ifall förståelse, grekiskans episteme, samt innebär för att individen uppfattar andra liksom tillförlitliga förmedlare från social upplysning.

inom detta relaterade till känslor, mentaliserande samspelet inom familjesystemets anknytningsrelationer förbereds barnet till enstaka tillvaro vilket medlem från enstaka kulturell storgrupp, tillsammans förmåga för att – vid ett grundval från just epistemisk tillit – tillgodogöra sig samt nyttja social samt kulturell insikt, vilket kodas vilket viktig på grund av självet samt möjlig för att generalisera.
Kanalen till kulturell kunskapsöverföring öppnas då barnet blir objekt på grund av mentaliserande inlevelse samt medvetande från sina anknytningspersoner, då detta betraktas tillsammans med välvilja samt tillskrivs agens, inifrånkommande motivation – begränsad sagt, då barnet blir sett likt enstaka älskansvärd varelse tillsammans mentalt djup, förtjänt från uppmärksamhet riktad mot dess inre liv från känslor, behov samt viljeyttringar.

Nyckeln vilket öppnar slussportarna på grund av social kunskapsöverföring existerar den epistemiska tilliten.

Social upplysning är kapabel, då epistemisk tillit föreligger inom tillräcklig grad, tas emot samt införlivas inom självet, samt kodas såsom både viktig till individen samt generaliserbar, betydelsefull även till andra situationer samt sammanhang.
Epistemisk tillit utgör därför detta tillåtelse, den attityd grundad vid relationella erfarenheter, likt fullfölja den sociala världen från mänskliga relationer tillgänglig till oss.

detta existerar den liksom fullfölja detta möjligt på grund av oss för att titta oss själva inom andra, samt andra inom oss själva, vid enstaka grundval från ömsesidigt erkännande från varandra vilket självständiga subjekt. oss ges enstaka tillfälle för att nå andra, samt för att låta andra nå samt beröra oss. Kanalen på grund av social samt kulturell informationsutbyte öppnas, den mänskliga gemenskapen blir enstaka sektion från vårt inre liv.