Vad är skillnaden mellan älv och å

Ett vattendrag existerar enstaka sötvattenmassa såsom drivs genom landskap från gravitationen, ifrån högre belägna mot lägre områden, samt liksom vanligen mynnar ut inom ocean alternativt inom ett insjö.

Typer samt indelningar

[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag förmå delas in inom bäckar, åar, älvar samt floder.^[1] detta finns dock inga fastställda kriterier på grund av indelning samt benämning från olika typer från vattendrag inom Sverige.^[2] Vilken benämning liksom används styrs från vattendragets storlek samt flöde, dock beror även mot massiv sektion vid plats inom land samt inom världen liksom vattendraget existerar beläget.^[1]

Bäck samt å

[redigera | redigera wikitext]

Över kurera land benämns mindre vattendrag till liten flod.

Lite större vattendrag, kallas till å.

Ett större vattendrag med forsar beläget i norra Sverige kallas oftast för älv

detta existerar oftast storleken liksom avgör angående en vattendrag kallas till liten flod alternativt å. inom Norrland förmå även lite större vattendrag kallas bäckar.^[2]

Flod

[redigera | redigera wikitext]

I land används oftast älv såsom samlingsbegrepp till olika vattendrag, dock detta existerar ett ovanlig benämning vid specifika vattendrag belägna inom Sverige.^[3] Lite större vattendrag belägna utanför land samt Norden benämns dock ofta såsom älv.

Fors, flod samt ström

[redigera | redigera wikitext]

Partier inom en vattendrag tillsammans med höjdskillnader samt vattenfall kallas på grund av ett fors. en större vattendrag tillsammans med forsar beläget inom norra landet kallas oftast på grund av flod. inom Värmland är kapabel även mindre vattendrag äga slutledet "-älven" inom sina namn.^[4] detta sydligaste belägna vattendraget likt benämns flod existerar Göta flod.

andra vattendrag inom Mellansverige tillsammans med liknande karaktär dock tillsammans med utlopp inom Östersjön benämns istället ström.

Flod brukar beteckna de största vattendragen

Ursprung samt karaktär

[redigera | redigera wikitext]

I allmänhet äger vattendragen sitt ursprung inom en källsprång, en sumpmark eller våtmark, ett vattensamling alternativt ett smältande glaciär. Detta ursprung kallas källflöde.

Ett vattendrag förmå antingen artikel permanent alternativt periodiskt. en periodiskt vattendrag innebär för att var bara finns en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig beneath delar från året, alternativt periodiskt många mer sällan än så.^[5] Detta förmå bland annat bero vid snösmältning, regn- samt torrperioder.

Riktningen alternativt utsträckningen från en vattendrag kallas vattendragets lopp, fördjupningen alternativt fåran var vattendraget flyter fram samt vilken den oftast egen urholkat, benämns bädd^[1] alternativt kanal, samt dem vanligen sluttande stränderna alternativt sidorna kallas bank.

då numeriskt värde vattendrag träffas kallas detta större från dem på grund av huvudgren samt detta mindre på grund av biflöde alternativt biflod. var större vattendrag, vilket floder alternativt åar, rinner genom relativt flacka områden, kunna översvämningar forma flodslätter (flodplan). inom flacka områden förmå vattendraget forma meanderslingor, då detta börjar vindla sig samt orma sig genom landskap genom för att erodera nya fåror.

Ibland skär vattendrag genom ett vindling, samt kortar från fåran samt enstaka korvsjö förmå bildas.

Nedersta delen från en vattendrag, var den rinner ut inom något större en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, kallas mynning alternativt utlopp. Ofta består utloppet från flera grenar. var marken samt strandbottnen nära utloppet existerar låga samt jämna, kunna sedimentet likt vattendraget på grund av tillsammans sig forma en delta.^[1] inom större vattendrag vars lopp mynnar ut inom havet samt påverkas från tidvatten är kapabel ibland saltvattnet inom havet samt sötvattnet inom vattendrag blandas upp samt estuarier bildas.^[1]

Hela detta landområde ifrån vilket en vattendrag tillsammans med sina tillflöden uppsamlar samt avleder vattnet, kallas vattendragets område där vatten rinner av.

Flera avrinningsområden är kapabel sammanlöpa samt förena sig inom den större ytfördjupningen från enstaka insjö alternativt innanhav samt bildar vid detta sätt en huvudavrinningsområde. Därför talar man mot modell ifall Dalälvens område där vatten rinner av, Themsens pool, Mälarbassängen alternativt Mälarbäckenet, Östersjöns samt Medelhavets pooler eller vattentankar samt därför vidare.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Ett vattendrags ekologi påverkas mot massiv sektion från den omgivande marken samt fallhöjden inom avrinningsområdet.

Leif Liss vackra vattenbild blev vinjett för Naturmorgon förra året, men är det en å eller en älv? Hur man egentligen namnger vattendrag har diskuterats livligt efter lördagens program

Fallhöjden påverkar vattendragets hydromorfologi samt avgör ifall vattendraget bör forsa alternativt existera lugnflytande. en vattendrag tillsammans med upphöjd fallhöjd existerar ofta mer stenigt än en lugnflytande. Andelen skogsområde samt jordbruksmark inom avrinningsområdet avgör vattenkemin. ett massiv andel träd ger ett högre halt humus vilket färgar vattnet brunt samt sänker pH-värdet.

Å är storleksmässigt oftast mellan bäck och älv

Vattendrag besitter ofta begränsad primärproduktion, detta innebär alltså för att basen inom näringskedjan inte består från fotosyntetiserande organismer. Undantaget vissa större floder vilket kunna äga ett ganska massiv primärproduktion.

Detta innebär för att ekosystemet inom vattendraget existerar beroende från utomstående ämne liksom löv, grenar samt landinsekter ifrån landmiljön. Löv sönderdelas samt äts från viss vattenlevande insekter liksom husmaskar, sävsländor samt fjädermyggor. andra insekter betar den biofilm från bakterier likt finns vid varenda ytor inom en vattendrag samt liksom livnär sig vid löst organiskt ämne.

Älv används om floder i Sverige, Norge och Finland som oftast är större än en bäck eller å

Dessa blir sedan att födas på grund av andra organismer liksom trollsländor samt fiskar.

Den 30–50 meter breda zonen närmast vattendraget formar därför mot massiv sektion miljön inom vattendraget. Denna vattennära område bidrar bland annat tillsammans att:

1. Jämna ut vattendragets kraft: Meandringen hos en vattendrag, kombinerat tillsammans beläget nära stranden vegetation reducerar erosionen samt skadorna nära enstaka översvämning.
2. Fångar sediment: Suspenderat ämne fångas upp från strandvegetationen samt fungerar liksom en filter mot nation var lerpartiklar ifrån jordbruk kunna fångas upp.
3. Filtrerar föroreningar ifrån ytavrinning: Den vattennära vegetationen fångar upp fosfor samt medel mot skadedjur vilket reducerar belastningen vid vattendraget.
4. Skapar spridningskorridorer: Den vattennära zonen skapar möjligheter till akvatiska samt terresta organismer för att förflytta sig genom en påverkat jordbrukslandskap alternativt skogsbrukslandskap vilket annars kunna utgöra spridningsbarriärer.
5. Träd skuggar vattendraget samt bistår tillsammans löv samt grenar såsom utgör basen till flera vattendrags ekosystem.
6. Trädens skuggning sänker temperaturen vilket fullfölja för att vattnet kunna hålla mer syrgas.

Hot mot vattendragets flora samt fauna

[redigera | redigera wikitext]

Kemiska hot samt grumling

[redigera | redigera wikitext]

Vattendragets flora samt fauna påverkas från markanvändningen inom avrinningsområdet.

en vattendrags flora samt fauna är kapabel därför sägas spegla sin omgivningsmiljö. såsom en modell beror halterna från övergödandeväxtnäringsämnen, pesticider samt kvantiteten grumlande partiklar inom vattnet vid andelen jordbruksmark samt bebott område inom avrinningsområdet.

Modernt skogsbruk bidrar även mot grumlingen från vattendragen. dem grumlande partiklarna sätter igen lekbottnar till lax, öring samt uppväxtbottnar till flodpärlmusslan. inom jordbruks- samt skogsmark tas ofta dem omgivande träden försvunnen.

Vandringshinder

[redigera | redigera wikitext]

Dammar samt felaktigt anlagda vägtrummor skapar vandringshinder inom vattendrag vilket fragmenterar populationer samt stoppar lekvandrande fiskar såsom lax, öring, ål, asp samt nejonögon ifrån för att nå sina lekområden.

Å är storleksmässigt oftast mellan bäck och älv

Dammar samt vattenkraftverk skapar genom sina lång- samt korttids regleringar enstaka onaturlig flödesregim.

Markavvattningar

[redigera | redigera wikitext]

Markavvattningar vilket utdikningar, täckdiken samt rensningar reducerar markens förmåga för att kvarhålla överskottsvatten, vilket leder mot enstaka modifierad flödesregim inom vattendraget.

Våtmarker samt ej dikad mark håller kvar överskottsvattnet längre samt jämnar följaktligen ut flödena förbättrad inom vattendraget beneath året. Grundligt dikade marker leder därför mot höga dock korta vårfloder samt låga sommarflöden inom utdikade avrinningsområden. Dessa kraftiga svängningar inom vattendragens vattenstånd resulterar ofta inom kraftigt störda ekosystem var sommarflödena existerar på grund av små på grund av för att behärska hålla fiskpopulationer.

Flottning

[redigera | redigera wikitext]

Under flottningsepoken rensades vattendragen vid berg samt vallades ofta in på grund av för att underlätta flottningen. Stenar inom vattendrag utgör levnadssubstrat till mikroorganismer, insekter, maskar samt snäckor. inom samt tillsammans för att stenarna äger tagits upp ur vattendraget reducerar även ytan på grund av dessa organismer för att leva vid vilket fullfölja för att både antalet arter samt individer reducerar.

Effekten på grund av vattenlevande djur blir för att detta blir ont ifall att födas samt fiskynglen får ont angående gömställen.

Bäck är oftast de minsta vattendragen

Dessutom förstörde rensningarna fiskarnas lekbottnar vilket gjorde för att reproduktionen störts. dem sammantagna effekterna existerar för att flera fiskpopulationer äger utrotats alternativt kraftigt försvagats.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• SMHI, Faktablad nr 44 - , Sveriges vattendrag