Faktorer som påverkar verksamheten i förskolan

Sverige besitter länge framstått såsom en relativt jämlikt nation, tillsammans likvärdig förskola samt utbildningsinstitution på grund av samtliga små människor.

Arbetet i förskolan Här ges råd om det som berör processkvaliteten dvs

beneath senare årtionden äger dock den ekonomiska ojämlikheten snabbt ökat mellan såväl individer samt hushåll, likt mellan regioner.

Professor Sven Persson, likt gjort forskningsöversikter ovan likvärdigheten inom svensk förskola, menar för att förskolans chans mot likvärdighet bör placeras inom relation mot vårt alltmer segregerade samhälle. enstaka förskola likt ej existerar likvärdig riskerar för att bidra mot reproduktion samt förstärkning från segregation samt ojämlikhet.

Enligt skollagen bör förskolan artikel likvärdig utifrån tre primär aspekter: små människor bör äga lika passage mot, samt lika standard inom, enstaka träning likt även bör verka kompenserande på grund av för att uppväga skillnader inom barns olika förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.

Utifrån dessa tre aspekter följer denna plats ett översyn från hur detta i enlighet med undersökning samt statistik existerar ställt tillsammans med likvärdigheten inom förskolan, samt vilka slutsatser man är kapabel dra ifall hur likvärdigheten är kapabel förbättras.

Lika resurser mot förskola

Alla små människor, oberoende från bostadsort samt familjens socioekonomiska förhållanden, bör i enlighet med skollagen äga lika resurs mot träning inom förskolan.

landet besitter vidtagit flera kraftfulla åtgärder då detta gäller tillgänglighet. Några exempel:

• Subventionerade avgifter relaterade mot inkomst.
• Maxtaxa.
• Gratis förskola timmar per kalenderår ifrån tre års ålder.
• Minst 15 timmar per sju dagar till ungar mot arbetslösa samt föräldralediga vårdnadshavare.
• Garanterad förskoleplats inom fyra månader ifrån anmälan.
• Hög utbyggnadstakt.

Garvis samt Lunneblad, likt skrivit enstaka narrativ angående förskolans tillgänglighet, problematiserar dock för att glesbygdskommuner ibland besitter svårt för att tillgodose behoven vid bas från den geografiska spridningen.

inom andra kommuner besitter gruppstorleken ökats till för att behärska nå platsgarantin inom fyra månader utan för att mer anställda anställts.

Skolverkets statistik ifrån visar för att enstaka upphöjd andel ungar existerar inskrivna inom förskola: 85,4 andel från barnen inom gruppen 1–5 tid, samt 95,3 andel från 4–5-åringarna. Andelen äger ökat beneath dem senaste tio år.

1 Skolverket ska identifiera faktorer/områden som är centrala för god kvalitet i förskolan och som bör kunna användas för att bedöma verksamhetens kvalitet från likvärdighetssynpunkt

Vissa skillnader framträder dock, likt för att 4,1 procentenheter färre 1–5-åringar tillsammans utländsk bakgrund deltar inom förskola jämfört tillsammans dem tillsammans svensk bakgrund.

Persson visar, utifrån en samstämmigt utfall inom flera forskningsöversikter, för att förskolor tillsammans med upphöjd standard äger störst innebörd på grund av unge ifrån ekonomiskt samt socialt utsatta förhållanden, migrantfamiljer samt minoritetsgrupper.

Den gynnsamma utvecklingen syns dels vid förskolan, dels längre fram inom existensen. ett nödvändig faktor på grund av exempelvis språkutveckling existerar för att barnet vistas regelbundet, helst dagligen, inom verksamheten.

Samtidigt visar Garvis samt Lunneblad för att omfattningen på grund av ungar mot föräldralediga samt arbetslösa varierar stort mellan kommuner.

Detta blir mot modell problematiskt då unge inom nyanlända familjer äger föräldrar likt existerar arbetslösa inom ett samhälle såsom endast erbjuder 15 timmar inom veckan.

För för att öka tillgängligheten föreslår Persson satsningar vid söka upp aktivitet hos familjer vilket ej anmält sina ungar mot förskola samt vid samverkan mellan förskolepersonal samt vårdnadshavare.

för att upplysning mot föräldrar existerar viktigt, visar även resultatet inom ett norsk lärande från Sibling tillsammans med flera. dem undersökte varför skillnaderna avseende barns deltagande inom förskola minskade mellan föräldragrupper tillsammans olika utbildningsnivå efter implementeringen från enstaka policy angående ökad tillgänglighet.

En slutsats existerar för att den informationskampanj liksom genomfördes ledde mot för att medvetenheten angående förskolans positiva effekt vid barns tillväxt idag även spreds mot föräldrar tillsammans med lägre träning, något dem högutbildade redan ägde insikt om.

Lika standard vid utbildningen

Forskning visar samstämmigt för att ett förskolas tillfälle för att existera utjämnande existerar avhängigt från för att den besitter upphöjd standard.

Lika samstämmigt rapporteras för att den viktigaste faktorn till upphöjd standard existerar personalens utbildningsnivå samt tillfälle mot kompetenshöjning.

Enligt Persson ligger kvalitetens kärna inom mötet samt interaktionen mellan förskolepersonal samt ungar. detta handlar angående personalens förmåga för att existera lyhörda, samt för att behärska omfatta samt stimulera varenda små människor inom lärandeaktiviteter.

Garvis samt Lunneblad pekar även vid kontakten tillsammans föräldrar vilket enstaka nödvändig faktor.

Skolverkets statistik visar samtidigt för att andelen anställda tillsammans förskollärarexamen besitter minskat beneath dem senaste tio år, medan andelen utan kurs till förskola besitter ökat. Dessutom finns skillnader, mot modell mellan fristående samt kommunala förskolor, samt mellan olika kommuner inom landet.

Störst bristande vid förskollärare existerar detta inom storstäder samt glesbygdskommuner. detta kunna variera således många vilket mellan 17 samt 70 procent.

Ytterligare faktorer liksom påverkar kvaliteten existerar barngruppens storlek, personaltäthet, omsättning vid anställda samt unge samt den fysiska miljön.

I min erfarenhet som förskollärare i olika verksamheter har frågor väckts som rör det systematiska kvalitetsarbetet

på denna plats existerar dock resultaten ej lika samstämmiga, samt Persson menar för att kvaliteten handlar ifall hur personalen förmår nyttja dem möjligheter såsom dessa förutsättningar ger.

Garvis samt Lunneblad lyfter även barngruppens sammansättning vilket enstaka betydande faktor. mot modell ägde 20 andel från barnen inom förskolan utländsk bakgrund, något likt ej plats jämnt fördelat ovan landet.

dem varnar även till för att likvärdig standard idag hotas från för att förskolor existerar marknadsutsatta. detta fria valet gynnar framför allt medelklassfamiljer, samt riskerar leda mot ökad segregation.

Persson drar slutsatsen för att svensk förskola besitter uppenbara bekymmer tillsammans med såväl standard såsom likvärdighet angående oss utgår ifrån andelen förskollärare.

på grund av enstaka jämnare samt högre standard bör speciell uppmärksamhet riktas mot hur förskollärare existerar spridda mellan förskolor samt kommuner.

detta existerar även viktigt för att kommunerna ser ovan hur tillgångar på grund av kompetensutveckling används samt fördelas. denna plats pekar Garvis samt Lunneblad vid nödvändigheten från kurs inom interkulturell pedagogik.

Utbildningen bör existera kompenserande

I skollagen framhävas för att tillgångar ej bör fördelas lika, utan efter barns olika förutsättningar samt behov.

Detta innebär i enlighet med Persson för att resurstilldelning samt träning inom förskolan bör bygga vid analyser från hur barns olika villkor samt bakgrund kunna mötas från enstaka kurs liksom möjliggör för att samtliga är kapabel förbättra sin potential.

Skolinspektionen granskade Sveriges kommuners socioekonomiska resursfördelning inom förskolan.

Resultatet visar för att numeriskt värde tredjedelar från kommunerna ej tog hänsyn mot barnens socioekonomiska bakgrund då tillgångar fördelades. dem såsom ägde enstaka fördelningsmodell fanns främst större kommuner. Flertalet från dessa saknade uppföljning samt utvärdering från fördelningen.

I praktiken innebar detta för att dem ej visste ifall insatserna ledde mot för att barnen fick mer likvärdiga möjligheter mot tillväxt samt utbildning.

detta förekom sällan någon dialog alternativt återkoppling mellan huvudman samt skolchef, samt flera uttryckte osäkerhet kring vilket såsom existerar konsekvens samt måluppfyllelse inom förskolan samt hur detta bör mätas.

Persson rapporterar för att kommuners ekonomiska samt sociala förutsättningar varierar stort, mot modell avseende skattekraft, andel ungar inom bidragshushåll respektive tillsammans med utländsk bakgrund.

Viktiga faktorer är personalens förhållningssätt, arbetssätt och

tillsammans malm vilket modell visar han hur skattekraften existerar lägre, medan bidragshushåll samt utländsk bakgrund existerar högre jämfört tillsammans såväl övriga storstäder såsom kurera riket. Samtidigt besitter malm lägre andel förskollärare samt högre andel outbildad anställda. Förutsättningarna till förskolor för att verka kompenserande framstår likt många ojämlika inom landet.

Skolinspektionen framhåller för att kommunerna behöver ta fram strategier till för att systematiskt följa upp konsekvens inom förskolan.

Den pekar vid vikten från för att förstå vilka faktorer likt påverkar kvaliteten inom verksamheten, samt för att förstå förskolans uppgift. Den besitter vid sin webbplats lagt ut rapporter samt ämne mot hjälp på grund av kommuner.

Garvis samt Lunneblad ifrågasätter dock för att arbetet tillsammans likvärdighet inom förskolan lagts vid kommunal nivå.

Förskolan ska även kompensera för skillnader i barns förutsättningar (Skolverket b)

detta existerar enstaka komplicerad fråga från nationell karaktär, tillsammans ett mängd olika faktorer för att beakta. dem föreslår därför för att en nationellt kvalitetsinstrument bör utvecklas till förskolan utifrån undersökning samt styrdokument, tillsammans kontrollpunkter samt riktlinjer var även diversitet förmå fokuseras.

När undersökning ifall tillgänglighet, standard samt förskolans kompenserande funktion läggs samman tillsammans statistik inom denna produkt, existerar detta enkel för att instämma tillsammans med Persson för att ett förskola såsom ej existerar likvärdig riskerar för att bidra mot för att den sociala ojämlikheten inom en samhälle förstärks.

Text: Carina Hjelmér, Umeå universitet

Källor:

Garvis, Susanne & Lunneblad, Johannes ().

Inequalities in tillgång to Early Childhood Education and Care in Sweden – The lika tillgång Study.

Länk mot ytterligare webbplats. Deutches Jugendinstitut. ICEC working paper series – Volume 3.

Persson, Sven (). ett likvärdig förskola på grund av varenda små människor – innebörder samt indikatorer. Länk mot ytterligare webbplats. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Persson, Sven ().

I denna studie som ligger inom utbildningsledarskap har jag fått möjligheten att ställa frågor som jag anser är relevanta och ta vidare

Hur likvärdig existerar svensk förskola? I: Gunnar Åsén (red.) Vad säger forskningen angående svensk förskola? Stockholm: Liber.

SFS Skollagen Länk mot ytterligare webbplats.. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sibley, Erin; Dearing, Eric; Toppelberg, Claudio O; Mykletun, Arnstein & Daae Zachrisson, Henrik ().

Do increased availability and reduced cost of early childhood care and education narrow social inequality gaps in utilization? bevis from Norway.

Att förskolan ska vara likvärdig innebär att alla barn har rätt till lika tillgång till utbildning samt en jämlik kvalitet på utbildningen

International Journal of Child Care and Education Policy, 9(1), DOI /s

Skolinspektionen (). Socioekonomisk resursfördelning mot förskolan Länk mot ytterligare webbplats.. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (). Läroplan på grund av förskolan Lpfö Stockholm: Skolverket.

Skolverket (). PM – små människor samt anställda inom förskolan Stockholm: Skolverket.