Hur många procent pratar samiska i sverige

Samiska^[a] existerar enstaka samling från flera språkvarieteter såsom hör mot den finsk-ugriska språkgruppen. dem samiska dialekterna utbredningsområde utgörs från Sápmi^[1], alternativt Sameland, detta önskar yttra dem nordligaste delarna från landet, Norge samt land i norden samt Kolahalvön inom Ryssland.

Antalet samisktalande äger uppskattats mot omkring 23&#; personer, varav 12&#; inom Norge, 7&#; inom land, knappt 3&#; inom land i norden samt 1&#; inom Ryssland. dem samisktalande existerar inom majoritet inom Kautokeino, Karasjoks, Tana samt Nesseby kommuner inom Norge samt Utsjoki samhälle inom land i norden. Ungefär 75&#;% (17&#;) från dem samiskspråkiga talar nordsamiska, 2&#;–3&#; lulesamiska, kildinsamiska samt – personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska.

Övriga varieteter äger många ett fåtal talare.^[2]

Samiska omnämns inom den norska samt den finska grundlagen samt existerar en från Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken äger officiell ställning eller tillstånd inom vissa kommuner inom land i norden, Norge samt land. inom Ryssland erkänns samiska likt en från dem nordliga språken, samt detta undervisas inom kildinsamiska inom Lovozero-distriktet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Samiskans ursprung finns inom en fornuraliskt tungomål liksom talades kring floderna Volga samt Oka inom centrala Ryssland på grund av möjligen 4 kalenderår sedan.

Det finns vuxna som tar tillbaka de samiska språken

ifrån kontakter tillsammans med andra tungomål inom denna distrikt äger samiskan tillsammans sig flera urindoiranska samt uriranska lånord, bland andra čuohti (hundra) samt boazu (ren). Dessa förmå dateras mot senast omkring . ett sektion från dem människor liksom talade fornuraliska rörde sig därefter åt väster samt kom beneath årtusendet närmast före Kristi barnafödande inom förbindelse tillsammans med talare från en urbaltoslaviskt tungomål likt lämnat spår inom struktur från ytterligare lånord likt finns kvar inom dagens samiska.

Dit hör suoidni (hö) samt sarvvis (rentjur). Samiskan äger en anförande baltiska lånord likt är kapabel dateras mot denna period, varav en anförande existerar gemensamma tillsammans med finskan. Finskan besitter dock fem gånger fler baltiska lånord ifrån identisk tidsperiod. Antingen fanns finska samt samiska kvar en enda tungomål, alternativt även besitter samiskan fått sina baltiska lånord via finskan.^[3] detta finns även språkforskare liksom menar för att samiskan påverkats från en okänt tungomål liksom talades inom norra Norden innan dem uraliska språken gjorde sitt intåg var, förr kallat protolapska dock numera "Palaeo-Laplandic", vilket skulle behärska översättas tillsammans "fornlappländska".^[4]

Senast någon gång beneath årtusendet före Kristi barnafödande skilde sig finska samt samiska ifrån varandra.

Den äldsta formen från samiska förmå kallas till ursamiska alternativt protosamiska. dem allra första lånorden likt finns inom samiska dock ej inom finska kommer ifrån nordvästgermanskan (föregångare mot nordgermanskan samt västgermanskan) beneath dem sista århundradena före Kristi barnafödande.

I Sverige beräknas det finnas samer

modell existerar vuopman (inhägnad använd nära jakt) samt vuoksa (ett fisknäts djup). eftersom nordvästgermanskan beneath järnåldern veterligt ej talades längre österut än inom Finlands kustområden bör kontakten mellan dem båda dialekterna talare äga skett var. Språkhistoriker äger även sett för att dessa lånord äger identisk karaktär inom varenda varianter från samiska samt därför bör äga lånats in beneath ett period då ursamiskan talades inom en förhållandevis litet sektor, var samtliga talare ägde förbindelse tillsammans varandra.

Ursamiskans utbredningsområde bör således strax före Kristi barnafödande äga varit begränsat mot södra land i norden. inledningsvis därefter fick samiskan sin vidsträckta utbredning samt delades upp inom flera tungomål samt dialekter.^[3] dem viktigaste dialektskillnaderna utformades dock troligen redan före vikingatiden, alltså beneath dem inledande århundradena efter Kristi födelse.^[5]

Någon gång före kom den samisktalande gruppen inom förbindelse tillsammans människor såsom talade urnordiska, vilket troligen skedde inom trakten från Troms nära den nordnorska landremsa vid havet, dit nordborna ägde expanderat nära denna tid.^[6] dem lånord likt samiskan då tog upp besitter bland annat för att utföra tillsammans båtbyggeri (gielas, köl; borde, möbel inom som tillhör båten sida; suwdas, sud, dimma mellan numeriskt värde bord) samt havsfångst (fales, val; dorske, torsk; silde, sill).

Den allra största kvantiteten urnordiska lånord existerar dock relaterad mot boskapsskötsel samt åkerbruk, vilket gussa (ko), ullo (ull), mielke (mjölk), vuosta (ost), galdit (gälla, kastrera tillsammans med kniv) tillsammans flera.^[7]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna existerar finsk-ugriska tungomål samt ingår därmed inom den uraliska språkfamiljen, skild ifrån dem indoeuropeiska språken.

Mer särskilt tillhör dem den finsk-permiska alternativt, i enlighet med en annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen. (Släktskapsförhållandena bland dem finsk-ugriska språken existerar omstridda.)^[8]

Indelning inom tungomål samt dialekter

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna bildar enstaka kedja från varieteter, en dialektkontinuum, var samer ifrån näraliggande områden enkel är kapabel förstå varandras tungomål medan kommunikationen förmå existera besvärlig mellan samer ifrån områden såsom ligger längre ifrån varandra.^[9] samtliga dem samiska varieteterna existerar likartade mot sitt primär ordförråd samt mot sin struktur.

från swadeshlistans mening delar dem samiska varieteterna inom medelvärde fler än 80, samt näraliggande varieteter likt regel fler än inom synnerhet dem mening vilket besitter för att utföra tillsammans med miljö, släktskap samt sedvänja näringar existerar mer alternativt mindre desamma inom samtliga samiska varieteter. dem skillnader liksom finns då detta gäller ordförrådet beror mot massiv sektion vid för att inlån äger skett inom sen period ifrån olika håll – ifrån finska mot nordsamiska samt enaresamiska, ifrån nordiska tungomål mot syd-, ume-, pite-, lule- samt nordsamiska samt ifrån ryska mot skolt-, akkala-, kildin- samt tersamiska.^[2] Nordsamiska samt sydsamiska skiljer sig åt ungefär lika många vilket svenska samt isländska, medan skillnaden mellan den centrala lulesamiskan samt den centrala finnmarkssamiskan existerar ungefär lika massiv såsom mellan svenska samt norska.^[10]

I äldre litteratur betraktas samiska inom allmänhet liksom en enda språk.^[11][12] Detta går igen inom den svenska regeringens officiella ståndpunkt, för att samiskan (åtminstone inom Sverige) existerar en tungomål bestående från flera varieteter.^[13] Språkforskarna talar däremot numera vanligen angående flera samiska tungomål bestående från enstaka mängd dialekter, dock detta råder ingen enighet angående antalet tungomål samt dialekter, eftersom detta ej finns några självklara kriterier på grund av indelningen.^[14]

I enstaka utvärdering från dem samiska språkförhållandena konstaterade Nils-Erik Hansegård, professor emeritus nära Umeå högskola, för att detta finns åtminstone enstaka klar gräns mellan geografiskt närbelägna samiska varieteter vars talare nästan omöjligen förmå förstå varandra utan föregående lärande, nämligen mellan västsamiskan samt östsamiskan inom Enare.

Ytterligare numeriskt värde gränser finns, likt dock existerar mindre skarpa, nämligen mellan enaresamiska samt skoltsamiska samt mellan skoltsamiska samt kolasamiska. Utifrån dessa aspekter skulle detta finnas numeriskt värde alternativt fyra olika samiska språk.^[15] vid liknande sätt använder professor emeritus Olavi Korhonen nära Umeå högskola ett indelning inom tre olika samiska tungomål, öst-, central- samt sydsamiska.^[16]Mikko Korhonen, professor nära Helsingfors högskola, talade angående nio huvudgrupper från samiska dialekter, likt han sammanförde mot numeriskt värde alternativt tre större grupper.^[17]

Nu verksamma finländska språkforskare talar vanligen ifall fler samiska tungomål.

Professor Pekka Sammallahti nära Giellagasinstitutet (Uleåborgs universitet) beräknar tillsammans tio olika samiska tungomål, ett perception såsom baseras vid för att sex från dem äger egna skriftspråk (sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska samt kildinsamiska) medan dem fyra återstående (umesamiska, pitesamiska, akkalasamiska samt tersamiska) brukar anses skilja sig avsevärt ifrån dem övriga.

Sammallahti sammanför sedan dessa tio tungomål mot numeriskt värde huvudgrupper, enstaka östsamisk lag likt omfattar språken inom nordost land i norden samt Norge samt vid Kolahalvön, samt ett västsamisk team liksom omfattar språken inom norra land i norden, norra Norge samt vidare söderut inom Sverige.^[2] Pekka Sammallahtis östsamiska språkgrupp motsvarar Olavi Korhonens östsamiska tungomål medan Sammallahtis västsamiska språkgrupp motsvarar Korhonens central- samt sydsamiska tungomål.

För för att komma ifrån den svåra definitionen från tungomål respektive dialekt talas ofta inom stället ifall varieteter.

Språkvetenskaplig indelning

[redigera | redigera wikitext]

Här redovisas dem översta fyra nivåerna från den indelning såsom gjorts från professor Pekka Sammallahti nära Uleåborgs högskola samt såsom inom sin fullständiga form eller gestalt omfattar upp mot sex nivåer^[2]:

• Västsamiska
  • nordlig västsamiska
    • nordsamiska, detta största samiska språket vilket talas från ungefär 75&#;% från varenda samisktalande (ca 10&#; personer inom Norge, 2&#; inom land i norden samt 5&#; inom Sverige)
      • sjösamiska, längs Norra ishavskusten ifrån Fiskarhalvön mot Troms fylke, utom Porsangerfjorden
      • finnmarkssamiska, inom land i norden inom Utsjoki samhälle, östra delen från Enontekis samhälle, norra delen från Sodankylä samhälle, västra delen från Enare samhälle samt inom Norge inom dem inre delarna från Finnmark fylke samt kustområdet kring Porsangerfjorden
      • tornesamiska, inom landet nordost angående Gällivare, inom land i norden inom västra delen från Enontekis samhälle, inom Norge ifrån Ofotfjorden mot Lyngens samt Nordreisa kommuner
    • Västlig kvist från nordlig västsamiska
  • sydlig västsamiska
    • umesamiska, inom landet inom skogssamebyarna inom Pite lappmark, utom delar från Ståkke, inom samebyarna inom Lycksele lappmark utom Vapstens sameby, samt tidigare även inom Norge (Rana kommun); många erhålla talare
    • sydsamiska, inom land inom fjällområdet ifrån Vapstens sameby mot Idre sameby, inom Norge inom området ifrån Mo inom Rana mot Elgå samt Trollheimen; – talare

• Östsamiska
  • fastlandsgruppen
  • samiska tungomål vid Kolahalvön
    • kildinsamiska inom Ryssland, ursprungligen inom dem nordvästra samt centrala delarna från Kolahalvön; ca talare vilket för tillfället mestadels bor inom Lovozero, i enlighet med Unesco många hotat
      • Šoŋguj-dialekten (troligen utdöd) inom dem västra inlandsdelarna från detta kildinsamiska området
      • Teriberka-dialekten längs nordkusten nära Kolafjordens mynning
      • Luujaavv’r-dialekten inom inlandet
      • Aarsjogk-dialekten inom den östra delen från detta kildinsamiska området
    • tersamiska, ursprungligen inom den nordost delen från Kolahalvön, för tillfället tillsammans med många ett fåtal talare vilka bor utspridda ovan Kolahalvön
  • kemisamiska, utdött.

    Nedteckningar finns ifrån Sompio, Sodankylä samt Kuolajärvi inom Kemi lappmark inom Finland

Samiskans särdrag

[redigera | redigera wikitext]

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Samiskan saknar liksom dem övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus likt könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter mot han samt hon).

Bestämd samt obestämd form eller gestalt finns ej. Samiska existerar en agglutinerande tungomål samt äger 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ samt essiv. Lokativ finns inom nordsamiska dock ej inom syd- samt lulesamiska. Dessa tungomål äger istället inessiv samt elativ såsom tillsammans bildar identisk funktion vilket lokativ.

inom syd- samt lulesamiska existerar dessutom genitiv samt ackusativ olika kasus mot skillnad mot nordsamiskan var dem existerar sammanslagna. Böjning från mening sker inom kasus samt numerus, tillsammans med ändelser, tillsammans med stadieväxlingar samt tillsammans omljud. enskild samt plural finns, liksom dualis. Verb samt negationer böjs inom inledande, andra samt tredjeplats individ inom enskild, plural samt dualis.

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

Orden till "farmor" samt "mormor" liksom "farfar" samt "morfar" sammanträffar, liksom flera andra inom svenskan inom högre grad genusbestämda mening. Däremot äger vissa andra släktingar olika mening såsom visar inom vilken åldersordning dem kommer, såsom mot modell farbröder samt mostrar.^[18]

Samiskan innehåller rikligt tillsammans med mening liksom besitter tillsammans natur samt renskötsel för att utföra, alltså yrkesuttryck.

detta finns flera olika mening till vit nederbörd. Detta på grund av för att tillsammans en mening behärska förklara snöns utseende samt attribut (se boken "Snö" från Yngve Ryd). identisk sak gäller landskap, till för att behärska förklara en stor naturlig upphöjning av jordens yta, vattendrag etc.^[19] inom rennäringen finns flera mening på grund av ren, till för att tillsammans med en mening behärska förklara enstaka rens ålder, kön, färg etc.

Jämförelse mellan varieteter

[redigera | redigera wikitext]

Svenska: Har Per ett hund? nej, jag inte du inte, de ej, den inte vi numeriskt värde inte ni numeriskt värde inte de numeriskt värde inte vi ej (tre alternativt fler) ni ej (tre alternativt fler) de ej (tre alternativt fler)

Nordsamiska: Leago Bieras beana? in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: Le gus Bieran bena? iv i ij en ähppe äbá ep ehpit e

Några lulesamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• buorre biejvve – god solens tid, äga enstaka god dag
• buoris – god solens tid, hej
• buorre iehket – god natt, äga enstaka utmärkt kväll
• gåktå vieso? – hur mår du?
• gijtto – tack
• dån la má dem jubmel? – ni existerar väl gud?
• jáhká gus? – tror ni det?
• iv, mån växt mån nåk – nej, jag existerar bara jag
• buorre javla ja buorre ådå jahke!

  – god jul samt gott nytt år!

Några sydsamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• Lahkoe jåvle jih buerie orrejaepie – God jul samt gott nytt år
• Buaregh – Hej! (handhälsning)
• Buerie aerede – God morgon!
• Buerie biejjie – God dag!
• Buerie iehkede – God kväll!
• Nåå-nåå – Adjö!
• Guktie veasoeh? – Hur mår du?
• Sijhth prihtjegem? – önskar ni äga kaffe?

Skriftspråk

[redigera | redigera wikitext]

De inledande skrivna samiska mening likt bevarats mot vår period nedtecknades från den engelske marinsoldat Stephen Borrough, såsom efter en skeppsbrott vistades några månader vid Kolahalvön.

detta rörde sig angående en hundratal kildinsamiska mening likt senare publicerades.^[20] tid utgav kyrkoherden samt pastorn inom Piteå Nicolaus Andreæ dem numeriskt värde inledande skrifterna vid samiska: enstaka sång- samt mässbok^[21] på grund av gudstjänstbruk samt enstaka ABC-bok^[22].

Knut Leem utvecklade beneath talet en samiskt skriftspråk på grund av finnmarkens behov. tid utkom Bibeln till inledande gången vid samiska inom landet. elementär existerar detta latinska alfabetet tillsammans tillägg till samiska stavningsbehov. beneath talet började mer icke-religiös litteratur för att ges ut vid samiska, både originaltexter samt översatta texter.

Den inledande läsning likt gavs ut från enstaka samisk författare fanns Muitalus sámiid birra från Johan Turi, såsom kom ut vid nordsamiska samt berättar angående dem samtida renskötande samernas liv.^[23]

Från för att inom huvudsak varit talspråk fick dem olika språken officiella skriftspråk vid –talet. Tidigare äger detta skrivits utan några enhetliga regler beträffande stavningen.

Praxis besitter varierat mellan nation ej minimalt till nordsamiska, utan för att talspråket varierat mellan länderna.

Flertalet samiska tungomål äger numera eget skriftspråk samt personlig standardiserad stavningslära. Moderna operativsystem samt ordbehandlare erbjuder omröstning från både samiska indikator samt samiskt tangentbord.

De större språken besitter egna skriftspråk. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska samt skoltsamiska använder latinskt alfabet samt kildinsamiska detta ryska alfabetet.^[24]

Inflytande mellan nordiska samt samiska dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Liksom dem flesta andra tungomål därför lånas detta in mening samt beneath senare kalenderår introducerades flera nya mening inom samiskan inom takt tillsammans teknik samt samhällsutveckling.

inom mot modell lulesamiskan blir omskrivningen små samt dem flesta lånord får ändelsen -a, likt mot modell presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-påvsstå), webba. Mikael Svonni besitter skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji likt kom ^[25] samt existerar enstaka nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk lexikon.

denne arbetar även vid enstaka färsk lexikon såsom besitter cirka nya samiska ord.^[26]

Få modell finns vid lånord ifrån samiskan mot skandinaviska tungomål. Dock finns några studier såsom samtalar om chansen för att vissa särdrag inom nordskandinaviska dialekter (norrländska, finlandssvenska, tornedalssvenska samt nordnorska mål) härrör ifrån grundlig assimilering från finsk- samt samisktalande personer inom regionens nordisktalande tradition beneath historiens gång.^[27][28] numeriskt värde teorier såsom framförts existerar för att konsonantförlängning respektive vokalbalans inom nordskandinaviska dialekter beror vid skandinavisering från samer, främst sydsamer, mellan samt talet inom dialektområdet.

varenda samiska dialekter, särskilt dem östsamiska, äger haft liknande form eller gestalt från vokalbalans likt existerar karaktäristiskt bland annat på grund av norrländska uppgift långt innan nordiska tungomål talades inom norra Skandinavien.^[29][30]

Försvenskade mening samt ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Följande lånord inom svenskan existerar hämtade ifrån samiska dialekter:

• Giron – detta samiska ortnamnet Giron (”fjällripa”) äger ursprunglig lånats mot finskan likt Kiiruna samt sedan ifrån finska mot svenska vilket Kiruna.
• jokk heter jåhkå vid lulesamiska samt betyder ”å” alternativt större liten flod.

  vid nordsamiska heter detta johka.

• Jokkmokk heter Jåhkåmåhkke vid lulesamiska samt uttalas ungefär jåckåmåckie, vilket betyder ”åkrök” alternativt, eftersom detta existerar en namn, ”åkröken”. vid nordsamiska heter detta Johkamohkki.
• jågås vid lulesamiska samt syftar vid ett mindre bäck.
• jaur heter javrre vid lule- samt javvri vid nordsamiska, samt betyder ”sjö”.

  Javrre uttalas ungefär javere.

• kåsa heter guksi vid nordsamiska. Uttalas goksi.
• kåta heter goahte vid lulesamiska samt uttalas ungefär gåatie.
• ackja kommer ifrån detta finska termen ahkio, liksom vid samiska heter geres samt betyder ”släde”. Ahkio existerar inom sin tur lånord ifrån svenska samt betyder ”åk”.
• vaja heter vatjav vid lulesamiska samt betyder ”renko”.
• Saltoluokta ägde kunnat betyda ”Saltviken”, dock eftersom salt heter sállte vid lulesamiska därför existerar betydelsen okänd.

  Luokta betyder ”vik”.

• Kvikkjokk – detta existerar okänt från vilket ställe termen kvikk härstammar. Guojkkajåhkkå heter platsen vid lulesamiska samt betyder ”forsbäcken”.
• Kebnekajse heter Giebnegáisi vid nordsamiska samt Giebnegájsse vid lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” samt gáisi betyder ”högfjälltopp”.

  Numera existerar giebne detsamma likt ”kastrull” inom vardagsspråket.

• Padjelanta heter Badjelándda vid lulesamiska, samt betyder ungefär ”högre landet” alternativt ”övre landet”. Badje alternativt badjel betyder ”över”, likt inom kloahkka l gålmån badjel, ”klockan existerar ovan tre”.

Många ytterligare namn vid naturformationer såsom fjäll, sjöar tillsammans med mera inom landskap existerar hämtade ifrån samiska dialekter.

Samiskans ställning inom olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Samerna äger sedan många utdragen tidsperiod åter haft förbindelse tillsammans med finnar samt skandinaver. inom Norge avancerade kunskaperna inom norska söderifrån samt norrut samt ifrån landremsa vid havet mot inlandet. inom Nordnorge fanns samerna allmänt tvåspråkiga omkring , söderut betydligt tidigare.

inom landet avancerade svenskkunskaperna vid motsvarande sätt ifrån söder mot norr samt även på denna plats fanns samerna inom allmänhet tvåspråkiga omkring Inom detta norrbottensfinska området blev dock finska samernas andra tungomål även inom land. beneath talet besitter dem allra flesta samer inom landet, Norge samt land i norden fått modersmålsliknande kunskaper inom majoritetsspråken, vilket åtföljts från ett tillbakagång på grund av samiskan.

Språkbytesprocessen äger gått längst bort bland sydsamer samt sjösamer, medan nordsamiskan existerar mindre hotad. ^[31]

Språkpolitiken besitter sett olika ut inom land, land i norden samt Norge, vilket beskrivs kreditkort nedan.

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Till resultat från den snabba kolonisationen från Kemi lappmark samt Kajanaland beneath samt talen assimilerades dem sydligaste samerna inom land i norden inom den finska befolkningen samt deras tungomål, kajanasamiska samt kemisamiska, försvann.^[32]

Utvecklingen inom land i norden fanns annars densamma vilket den inom landet fram mot rikets delning , samt dem inledande prästerna inom detta samiska området kunde nästan undantagslöst samiska.

Detta fortsatte beneath den ryska tiden. tid infördes enstaka förordning i enlighet med vilken samisktalande präster ägde prioritet mot tjänsterna inom dem nordligaste församlingarna, Utsjoki samt Enare. då dem inledande folkskolorna inrättades inom området inom slutet från talet förekom ofta utbildning vid samiska samt viss litteratur plats vid samiska, bland annat ett nordsamisk ABC-bok.^[33]

Efter Finlands självständighet förfinskades emellertid skolgången nästan totalt samt användningen från samiska skrivna verk upphörde.

Efter andra världskriget började utvecklingen vandra inom motsatt riktning samt ifrån samt tillsammans med talet blev samiskans ställning allt starkare. kalenderår infördes enstaka språklag såsom ger samerna riktig för att skydda samt förbättra sitt språk.^[33] Den aktuella samiska språklagen infördes samt gäller framför allt inom Samernas hembygdsområde, dvs.

Enare, Enontekis, Sodankylä samt Utsjoki kommuner, dock även till enstaka sektion regionala samt nationella myndigheter samt institutioner.^[34]

De vilket bor inom Samernas hembygdsområde samt kontrollerar eller är skicklig i samiska bör inom huvudsak undervisas vid samiska inom grundskolan.^[35] Utanför hembygdsområdet beslutar den samhälle barnet bor inom ifall utbildning vid samiska.

Mindre än hälften från samerna samt inom synnerhet från dem samiska barnen (40&#;% från små människor beneath tio) bor inom hembygdsområdet.^[36] Samiska existerar valbart tungomål inom ett sektion skolor.^[37]

I gymnasierna inom Ivalo samt Enontekis samt inom detta samiska gymnasiet inom Utsjoki besitter undervisats inom samiska såsom modersmål samt vilket främmande språk.^[36]

Samiska förmå studeras vid universitetsnivå framförallt nära Giellagasinstitutet nära Uleåborgs högskola, dock även nära Helsingfors högskola, Lapplands högskola samt Åbo högskola.

Beräkningen att det finns omkring samer i Sverige kommer från en utredning publicerad Några folkräkningar på etnisk grund görs inte i Sverige

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge inleddes en grundlig missionsarbete bland samerna inom start från talet. Missionärerna utbildades inom samiska samt flera skrivna verk utgavs vid detta tungomål. Prästen Knud Leem författade ett grammatik samt enstaka massiv samisk lexikon samt utgav enstaka samisk psalmbok, enstaka bönbok samt enstaka ABC-bok.

Efter Leems död återinfördes emellertid danska likt undervisnings- samt kyrkospråk samt inom start från talet kunde nästan inga präster samiska. Den danske prästen Nils Vibe Stockfleth, såsom kom mot Finnmark , återupptog arbetet tillsammans med för att utbilda samiskkunniga präster samt producera samisk litteratur. denne utgav bland annat Nya testamentet vid samiska samt skrev ett samisk grammatik samt ett ordbok.^[38]

Vid talets mitt inleddes sedan ett assimileringspolitik inriktad vid för att utföra samerna mot norrmän.

Denna politik hårdnade vid talet dock lättade något vid talet. Norska blev detta enda tillåtna undervisningsspråket inom skolorna samt särskilda ansträngningar gjordes på grund av för att locka norska pedagog mot dem samiska församlingarna Kautokeino samt Karasjok.

Det saknas statistik på exakt hur många som talar samiska

Såväl samer vilket ett sektion norrmän plats dock starkt kritiska mot förnorskningspolitiken, samt sedan andra världskriget äger attityden varit liberalare. inom start från talet skapades enstaka sektion på grund av utbildning inom samiska nära lärarhögskolan inom Alta, vilket överfördes mot den nyinrättade Samiska universitet eller akademisk institution inom Kautokeino.^[38]

År infördes föreskrifter ifall detta samiska språket inom den norska samelagen.

Lagen fullfölja inom princip samiska mot likställt tillsammans norska inom Förvaltningsområdet till samiska språk: Karasjoks, Kautokeino, Nesseby, Porsangers, Tana samt Kåfjords kommuner.^[39]

Numera förmå eleverna vandra bota grundskolan tillsammans med samiska vilket undervisningsspråk. inom Karasjok samt Kautokeino finns gymnasier var samiska används, angående än inom mindre utsträckning än inom grundskolan.

inom såväl riks- såsom lokalradion förekommer långa dagliga sändningar vid nordsamiska.^[38]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land inrättades den inledande sameskolan inom start från talet från prästen inom Piteå, Nicolaus Andreæ. Den ersattes från Skytteanska skolan inom Lycksele. beneath talet utvecklades en struktur tillsammans med kringresande pedagog (kateketer).

Antalet samisktalande har uppskattats till omkring 23 personer, varav 12 i Norge, 7 i Sverige, knappt 3 i Finland och 1 i Ryssland

Samtliga präster inom lappmarkerna skulle då existera samisktalande samt enstaka sektion från dem fanns även själva samer. inom takt tillsammans för att alltfler nybyggare flyttade mot lappmarken försvagades emellertid samiskans ställning. inom dem sydligaste lappmarkerna blev svenskan tidigt kyrko- samt undervisningsspråk, medan finskan blev ledande längst bort inom norr.

Sin starkaste ställning ägde samiskan inom området däremellan, nämligen inom Lycksele, Arjeplogs, Jokkmokks samt Gällivare socknar, var sydlapska bokspråket användes likt undervisningsspråk till samer fram mot slutet från talet. inom delar från området förekom utbildning vid samiska ända mot slutet från talet.^[40]

År infördes nomadskolor på grund av samebarn.

detta innebar enstaka nästan total försvenskning från undervisningen, även ifall samiska kunde inträffa liksom hjälpspråk inom lägre klasser. Efter nomadskoleutredningen blev samiskan obligatoriskt liksom skolämne inom nomadskolan (senare sameskolan). beneath slutet från talet stärktes samiskans ställning betydligt. Förutom nära dem fem sameskolorna (klass 1–6) förmå samiska läsas likt hemspråk.

Alla samiska språk är hotade språk enligt Unescos1 nio kriterier och språken är i behov av stora revitaliseringsinsatser

Radiosändningar vid samiska besitter förekommit inom Sveriges radio sedan ^[40]

Det äger dock förekommit för att icke-samisktalande föräldrar liksom sökt hemspråksundervisning mot sina ungar fått nej eftersom detta tidigare funnits krav för att samiska skulle existera en aktivt tungomål inom hemmet på grund av riktig mot hemspråksundervisning.^[41]

Umeå högskola äger kurser inom nordsamiska, lulesamiska, umesamiska samt sydsamiska.^[42] Uppsala högskola besitter kurser inom nordsamiska.^[43] eftersom resurstilldelningen vid högskolenivå beror vid antalet studerande äger liknande små tungomål ett fara för att förlora lärarresurser inom den högre utbildningen.^[44]

Sedan den 1 april existerar samiska officiellt minoritetsspråk inom landet.

detta innebär för att samisktalande äger korrekt för att nyttja sitt tungomål nära kontakter tillsammans med myndigheter samt domstolar, liksom för att utnyttja barn- samt äldreomsorg vid samiska, inom detta därför kallade Förvaltningsområdet på grund av samiska. Sedan den 1 januari omfattar förvaltningsområdet nästa kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, fjäll, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, sjö i västerbotten, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen samt Östersund.^[45] detta samiska språkets ställning inom land regleras sedan från lagen ifall nationella minoriteter samt minoritetsspråk.^[46]

Språkkoder

[redigera | redigera wikitext]

Språkkoder till samiska existerar i enlighet med ISO

ISO	ISO	ISO	ISO
sia	akkalasamiska
sjd	kildinsamiska
sjk	kemisamiska
sjt	tersamiska
sma	sma	sydsamiska
se	sme	sme	nordsamiska
smi	smi	samiska (oavsett dialekt)
smj	smj	lulesamiska
sje	pitesamiska
smn	smn	enaresamiska
sms	sms	skoltsamiska
sju	umesamiska

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]