Hur kan dharma leda till befrielse
Buddhismen
Kategori
Bild: Shadowgate
Buddhismen grundades från Siddharta Gautama efter för att denne nått information samt blivit Buddha. Moral, koncentration samt visdom existerar tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen.
Buddhismen existerar ett från dem fem världsreligionerna dock existerar inom grunden enstaka religion utan någon gud.
inom centrum till kulten står istället Buddha, den upplyste, vilket existerar enstaka läromästare samt förebild såsom visar hur buddhisten bör leva.
En tänkesätt samt religion
Bön, offer samt tro vid gudar existerar meningslöst i enlighet med Buddha. detta existerar människan egen liksom besitter makten ovan sina handlingar samt sitt liv.
Buddha levde på grund av omkring 2 tid sedan inom Indien.
för att försöka likna honom samt tillämpa hans lära existerar detta väsentliga inom buddhismen.
Buddhismen existerar enstaka från dem fem världsreligionerna dock existerar inom grunden ett religion utan någon gud. inom centrum till kulten står istället Buddha, den upplyste, likt existerar enstaka läromästare samt förebild vilket visar hur buddhisten bör leva.
En tänkesätt samt religion
Bön, offer samt tro vid gudar existerar meningslöst i enlighet med Buddha.
detta existerar människan egen likt äger makten ovan sina handlingar samt sitt liv.
Buddha levde till omkring 2 kalenderår sedan inom Indien. för att försöka likna honom samt tillämpa hans lära existerar detta väsentliga inom buddhismen.
Buddhismen räknas likt den fjärde största världsreligionen näst efter kristendomen, islam samt hinduismen.
Buddhismen äger omkring miljoner anhängare varav dem flesta finns inom Sydostasien [The World Factbook].
Buddhas lära handlar ifall hur oss människor bör leva på grund av för att undvika återfödas mot en nytt liv fyllt från begär såsom i enlighet med buddhismen ses vilket en lidande (se nedan).
Enligt Buddha kunna människan befria sig ifrån kretsloppet från återfödelse genom för att avsäga sig samtliga begär.
Buddhismen besitter planta fram ur hinduismen
Buddhismen äger sina rötter inom hinduismen.
Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan)Buddha egen fanns hindu, liksom kristendomens grundare Jesus fanns jude. Buddhismen besitter därför många gemensamt tillsammans hinduismen, däribland tron vid karma samt återfödelse. Buddha förkastade dock dem hinduiska ritualerna samt kastväsendet.
Det plats ursprunglig efter Buddhas död vilket buddhismen blev ett självständig tro. Därefter spreds den snabbt ovan bota Indien, mot Sri Lanka samt slutligen mot länderna inom Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.
Buddhismen existerar kvar enstaka ganska massiv tro inom Indien, dock dem flesta från dess anhängare finns idag inom Sydostasien inom mot modell Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan samt Sydkorea.
Buddhas liv
Enligt traditionen grundades buddhismen från Siddharta Gautama, ett fursteson såsom levde inom norra Indien vid talet Beteckningen buddha (betyder "den liksom vaknat upp") fick denne ursprunglig sålunda småningom.
Siddharta växte upp inom ekonomiskt överflöd inom ett trygg tillvaro innanför palatsets murar var denne senare gifte sig samt fick enstaka son.
Siddharta insåg efter en tag för att lyxen ej gav honom någon tillfredsställelse.
denne ägde tröttnat vid nöjen samt andra gagnlösa förlustelser samt ville istället söka kunskapen ifall existensen.
Buddhas tredje grundsats är att det finns ett tillstånd där lidandet upphör och som jag skrev innan så kallas det för Nibbana och livets ändamål är att uppnå dettai enlighet med traditionen lämnade denne därefter säkerhet, släkt samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet på grund av för att istället söka sanningen.
Han studerade hinduiska skrifter beneath berömda guruer (vishetslärare) samt lärde sig yoga på grund av för att på det sättet behärska hitta sanningen. från andra guruer fick denne känna till för att askes existerar själens seger ovan kroppen liksom leder mot högre insikt.
Men varken intensiva filosofiska studier alternativt avhållsam levnad gav honom insikt ifall tillvarons innersta fras.
Siddharta övergav därför dessa vägar till för att försöka nå fakta vid andra sätt.
Efter åratal från strävan samt meditation lyckades denne mot slut nå målet. inom en meditativt tillåtelse beneath en fikusträd blev denne mot slut enstaka buddha - enstaka upplyst - samt nådde fram mot nirvana, d.v.s. utslocknandet från begären samt återfödelsens slut.
Efter för att äga nått fakta förstod Siddharta, likt hädanefter kallades Buddha, för att han måste informera vilket denne visste.
Vägen till nirvanadenne begav sig därefter ut samt predikade samt nådde vid därför sätt sin berömmelse.
Bild: Hartwig HKD
Den rätta vägen mot information fanns i enlighet med Buddha en gyllene medelväg som byggde vid ett lätt balanserad livsstil fylld från självdisciplin samt meditation.
Buddhismens lära
Buddha lärde ut för att människans liv existerar en enda "lidande" eftersom existensen existerar således växlande samt osäkert samtidigt såsom oss vilket människor inte någonsin blir nöjda utan kurera tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillåtelse från disharmoni).
Människan känner frid inledningsvis då varenda begär samt önskningar försvunnit.
detta gäller därför för att befria sig ifrån samtliga begär samt önskningar. detta existerar begären, inklusive livsbegäret, likt håller oss kvar inom återfödelsens kretslopp (samsara). på baksidan detta ligger tron vid karma - summan från människans goda samt dåliga gärningar - såsom avgör hur man återföds. flera begär ger dålig karma.
Efter för att äga nått nirvana insåg Buddha för att vägen mot information samt utslocknande från samtliga begär stod för att hitta mellan överflödets samt asketismens ytterligheter.
Genom för att ej leva inom lyx samt överflöd, dock ej heller alltför enkelt samt fattigt, kunna människan nå den insikt samt förståelse liksom behövs på grund av befrielse (nirvana). Den rätta vägen mot information existerar i enlighet med Buddha en gyllene medelväg som bygger vid ett lätt balanserad livsstil fylld från självdisciplin samt meditation.
Buddhas lära angående ”den gyllene medelvägen” grundar sig inom kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet (duhkha).
- Den inledande ädla sanningen betonar för att allt existerar lidande.
barnafödande, åldrande, sjukdom, oro, tragedi, smärta, bekymmer, förtvivlan, död existerar lidande, för att ej erhålla vad man önskar existerar lidande. samtliga mänskliga erfarenheter existerar lidande därför för att dem existerar förgängliga (kortvariga).
- Den andra ädla sanningen beskriver lidandet vilket ett resultat från våra begär.
Buddha menade för att detta existerar våra begär likt existerar orsaken mot detta onda. detta existerar vår lust samt längtan efter omväxling, njutning samt lycka liksom driver oss.
- Den tredjeplats ädla sanningen talar angående hur lidandet är kapabel upphöra. detta gäller för att stilla begären. Sanningen om vägen som leder dit - den ädla åttafaldiga vägen
Detta existerar svårt eftersom man måste behärska granska varenda sina sinnen.
- Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen mot lidandets upphörande. Buddha berättar på denna plats om den åttafaldiga vägen som leder mot frigörelse ifrån återfödelse. inom den åttafaldiga vägen framställs åtta metoder likt beskriver hur människan bör leva till för att komma ur återfödelsens kretslopp.
Dessa etiska metoder ligger delvis liksom bas på grund av vilken karma individen samlar beneath livet.
Förutom dem fyra ädla sanningarna ifall lidandet bör fyra primär dygder känneteckna enstaka buddhists liv, nämligen: kärleksfull vänlighet, medlidande, medglädje samt fördomsfri sinnlig balans.
Kärnan inom buddhismen
Metoderna inom den åttafaldiga vägen samt dem fyra dygderna (se ovan) förmå liknas nära den kristna Bibelns budord.
detta existerar framförallt genom sina etiska handlingar, ej sin tro (som inom dem monoteistiska religionerna), såsom buddhisten förmå nå upplysning.
De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans tillsammans dem fyra dygderna huvudpunkterna till bota den buddhistiska läran.
En ännu bredare beskrivning från buddhismen finns inom de tre juvelerna som förenar varenda buddhister.
dem tre juvelerna utgörs från dem viktigaste delarna från buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) samt sangha (gemenskapen alternativt församlingen såsom inkluderar samtliga aktiva buddhister).
Olika riktningar inom buddhismen
Liksom inom dem flesta religioner finns detta inom buddhismen flera olika slags varianter från läran.
Vissa ser Buddha enbart liksom ett läromästare, medan andra upplever honom vilket ett gud.
Bild: Jan
Inom buddhismens största kvist mahayana är kapabel detta - nära sidan från Siddharta Gautama - inträffa fler mindre viktiga buddhor. enstaka sådan buddhagestalt kallas till bodhisattva samt existerar ett individ liksom nått förståelse samt fakta dock vilket avstått ifrån nirvana till för att istället hjälpa andra människor mot upplysning.
Buddhismen förmå delas in inom tre huvudriktningar: theravada, mahayana samt vajrayana - vilket plats samt enstaka inom sin tur besitter utvecklat olika skolor.
Theravada
Theravada, dem äldstes lärcentrum, håller fast nära för att detta bara finns enstaka Buddha samt inga gudar.
Buddha uppfattas enbart likt ett läromästare likt visar människor den åttafaldiga vägen mot fakta. Vägen går ovan flera återfödslar innan man vilket munk alternativt nunna mot slut når nirvana.
Möjligheten för att nå fakta inom detta existensen existerar därför ytterst begränsad på grund av vanliga människor. Theravada finns inom Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos samt mot viss sektion inom land samt Vietnam.
Mahayana
Mahayana, den stora vagnen, existerar den helt största riktningen inom buddhismen.
Namnet syftar vid för att samtliga liksom önskar är kapabel erhålla ställe inom den stora vagnen såsom leder mot nirvana.
4Detta betyder för att samtliga människor kunna bli enstaka buddha inom detta på denna plats existensen, dock detta behövs inom regel flera återfödslar likt mahayanabuddhist innan.
Mahayana beräknar Siddharta Gautama likt den främste från varenda buddhor, dock detta är kapabel inträffa flera andra mindre viktiga buddhor.
enstaka sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och existerar ett individ vilket nått förståelse samt existerar nära fakta, dock vilket avstått ifrån nirvana på grund av för att istället behärska hjälpa andra människor för att nå visdom (vilket leder mot ett förbättrad återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför liksom angående dem vore helgon alternativt en slags gudar.
Mahayana dominerar bland annat inom Kina, Sydkorea samt Japan.
Vajrayana
Vajrayana, diamantvagnen (något likt ej är kapabel förstöras), härstammar ifrån mahayanabuddhismen samt existerar känd sedan talet Vajrayanabuddhismen förekommer främst inom länderna inom Himalaya samt existerar ett blandning mellan mahayanabuddhism samt lokala folkliga traditioner.
Inom vajrayana läggs massiv vikt nära trollbindande ritualer, yoga samt tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.).
inom Tibet besitter enstaka personlig form eller gestalt från vajrayanabuddhism utvecklats såsom kallas lamaism alternativt tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens chef kallas för Dalai lama, enstaka bodhisattva.
Zen
I Japan finns dessutom ett buddhistisk tradition liksom kallas zen som härstammar ifrån mahayanabuddhismen.
”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen mot befrielse. Zen går inom likhet tillsammans Buddhas ursprungliga lära ut vid för att koppla försvunnen samtliga kroppsliga begär samt på det sättet nå andlig frihet. Målet existerar för att nå "satori", avbryta igenom sinnelig förvirring samt upptäcka sin personlig buddhanatur.
Precis liksom inom mahayana samt tibetansk vajrayana menar man inom zen för att oss inom vårt sanna tillåtelse redan existerar uppvaknade dock vid bas från tillfälliga lager från förvirring besitter oss glömt försvunnen vår sanna natur.
Za-zen (meditation) syftar mot för att frigöra oss ifrån liknande lager från förvirring.
Buddhismens klosterväsen
Siddharta Gautama fick flera anhängare likt vandrade tillsammans med honom samt ville följa hans lära. på grund av dem skapade han enstaka munkorden samt ett nunneorden.
Det buddhistiska klosterväsendet tillsammans dess munkar samt nunnor agerar enstaka nödvändig roll inom buddhismen.
Munkidealet hålls högt eftersom munkar samt nunnor anses äga nått långt inom vägen mot upplysning.
Munkar samt nunnor lever inom frivillig fattigdom samt avhållsamhet. detta existerar andra människors arbetsuppgift för att försörja munkarna samt nunnorna tillsammans föda. Systemet fungerar eftersom detta anses existera hedersamt samt samtidigt ett religiös plikt för att skänka från sin föda mot enstaka munk alternativt nunna.
I klostren ägnas många tidsperiod åt studier utbildning samt meditation.
I detta buddhistiska samhället existerar detta inom regel munkarnas övning för att leda rituella handlingar från olika stöt såsom bröllop samt begravningar.
Munkar samt nunnor utgör därtill viktiga förebilder inom detta buddhistiska samhället då dem tillsammans med sin livsstil förblir ett ständig påminnelse ifall dem buddhistiska livsidealen samt vägen mot upplysning.
Bild: digitalpimp.
Inom buddhismen syftar bön mot för att uppväcka vår personlig inre kapacitet inom form eller gestalt från styrka, mod samt visdom.
Kvinnan inom buddhismen
Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position likt respektabel.
Både kvinnor samt män undervisas vanligtvis inom den buddhistiska läran vid lika villkor.
Buddha grundade även enstaka nunneorden. detta finns därmed enstaka väl etablerad buddhistisk tradition från nunnor, varav flera existerar välkända. Inom mahayana samt vajrayana förekommer flera kvinnliga bodhisattvor.
Inom klosterväsendet finns dock regler såsom utför för att nunnorna existerar inom beroendeställning gentemot munkarna.
varenda nunna måste mot modell besöka ett munk varannan sju dagar till för att erhålla instruktioner.
Moksha (sanskrit "befrielse") är ett begrepp inom hinduismen, inom vilka alla varelser ständigt återföds i samsaraDärtill måste ibland enstaka munk existera närvarande då nunnan bör utföra vissa handlingar. Sammanlagt besitter nunnorna flera fler regler liksom dem måste rätta sig efter än vad munkarna har.
Likt andra religioner besitter buddhismen tillsammans tiden anpassats mot respektive lands tradition. Inom flera från länderna inom Östasien existerar kvinnan ännu underordnad mannen.
dock traditionell könsrollsmönster existerar ej buddhism. Kvinnor samt män existerar underställda identisk naturlagar samt reagerar vid identisk sätt inför existensen. Buddhism handlar ifall för att försöka följa den åttafaldiga vägen, oavsett angående man existerar nunna, munk alternativt lekman.
Tron vid gudar inom buddhismenBuddhism existerar vid flera platser rik vid ritualer, böner samt seder, vilka ofta inkluderar dem “lokala gudarna” (gudar vilket upptagits inom buddhismen genom område folktro). Vad liksom karaktäriserat buddhismen var den spridits existerar för att man ofta besitter blandat in dem lokala sederna inom buddhismen. Detta förmå ses inom thailändsk theravadabuddhism var detta existerar vanligt tillsammans en litet tempel utanför detta buddhistiska var den troende offrar diverse gåvor. Denna sed existerar en sätt för att bringa lycka samt lugna kraftfulla andar (så för att dem kunna verka inom harmoni tillsammans buddhismen). I buddhismen förekommer gudar, dock dem är kapabel ej hjälpa den troende för att frigöra sig ifrån samsara (det eviga kretsloppet) samt nå nirvana. Buddha nådde nirvana vid personlig grabb, utan hjälp ifrån några gudar. Vad den enskilda människan bör sträva efter är att genom rätt träning uppgå i världsalltet genom moksha, vilket betyder "befrielse från återfödande"Gudarna besitter nämligen ej själva frigjort sig ifrån samsara samt förmå därför ej heller hjälpa människan för att avbryta dess bojor samt nå nirvana. En buddhist tar istället sin tillflykt inom dem tre juvelerna: Buddha, dharma samt sangha. då den troende gjort detta förbinder han alternativt denna sig samtidigt för att ej ta tillflykt inom några världsliga gudar såsom Brahma, Gud, alternativt vem detta idag må existera (eftersom man anser för att dessa ej själva äger frigjort sig ifrån samsara). Endast enstaka Buddha existerar fullt frigjord ifrån samsara. Gudar förekommer således inom buddhismen, dock gudarna saknar inflytande för att hjälpa människan för att nå nirvana. BönerBöner förekommer inom samtliga buddhistiska traditioner. Inom theravadabuddhismen reciterar munkarna böner/skrifter dagligen. Böner existerar framförallt en grundlig inslag inom vajrayanabuddhismen ( den tibetanska traditionen) var man använder mantra samt ber till för att varenda varelser bör bli fria ifrån lidande, samt för att buddhorna samt bodhisattvorna bör stanna, leva länge samt “turn the wheel of Dharma”, vilket betyder för att dem bör lära dharma mot samtliga varelser.
|
LÄS MER:Buddhismens historia
LÄS MER:Buddha
LÄS MER:Buddhismens grunder
LÄS MER: Zenbuddhism
LÄS MER:Olika riktningar inom buddhismen
LÄS MER:Vardagsliv samt samhället inom buddhismen
LÄS MER:Buddha samt andra buddhor
PODCAST:Buddha samt buddhismens lära
Buddha: enstaka individ likt nått nirvana (upplysning).
på grund av buddhister existerar Siddharta Gautama den främste bland varenda buddhor.
Karma: Gärningarnas team (sådd samt resultat - papper samt konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma samt vise versa.
Nirvana: enstaka slags status från mental information.
Det är genom sina handlingar, inte sin tro, som buddhisten befriar sig från sin ofullkomlighetNirvana uppnås efter för att man släckt (lärt sig avstå) samtliga begär samt lockelser inom existensen. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).
Reinkarnation: Själavandring. Själen dör ej utan återföds istället inom nya gestalter. Läran ifall den oförändrade "själen" alternativt " jaget" (atman) vilket går eller reser ifrån lekamen mot lekamen hör dock hemma inom hinduismen.
Buddhisters ögonkontakt vid själen/jaget existerar mer komplicerad. Förenklat uttryckt kunna den liknas nära enstaka föränderlig livsenergi likt läka tiden återföds, dock inte någonsin existerar identisk ifrån gestalt mot gestalt.
Samsara: Återfödelsens kretslopp. då kroppen dör hamnar själen/jaget inom samsara innan den återföds inom enstaka färsk gestalt.
Visste ni att:
- Tidigare ansåg man för att Buddha levde , dock efter senare undersökning besitter man kommit fram mot för att detta existerar mer troligt för att han levde
Uppgifter samt frågor
Frågor mot texten:
- Buddhismen förmå betraktas både likt ett tänkesätt samt ett tro.
Förklara.
- Hur uppstod buddhismen?
- Nämn några likheter samt skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
- Varför ville Siddharta Gautama lämna sitt liv inom lyx innanför palatsets murar samt bege sig ut inom världen?
- Vad menade Buddha tillsammans för att "livet existerar en lidande"?
- Förklara begreppen karma samt reinkarnation.
- Förklara begreppen (en) buddha samt nirvana.
- Hur kunna man i enlighet med Buddha nå upplysning?
- Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).
- Vad utmärker mahayanabuddhism?
- Vad utmärker theravadabuddhism?
- Förklara vilket vajrayanabuddhism existerar samt hur den tillämpas inom Tibet.
- Vilken innebörd äger munkar samt nunnor på grund av detta buddhistiska samhället?
vilket fullfölja dem samt varför anses dem existera viktiga?
Ta reda på:
- Ungefär hur flera buddhister finns detta inom Sverige?
- Nämn några världskändisar liksom existerar buddhister.
Fundera på:
- Nämn tre likheter respektive skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
- Vad tilltalar dig maximalt inom buddhismen?
ni måste nämna minimalt enstaka grej. Motivera varför.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press,
Heinz Bechert samt Richard Gombrich, The world of Buddhism, Thames and Hudson Ltd,
Damien Keown, Buddhism – a Very Short Introduction, Oxford University Press,
Görel Byström , Gudastyrd dagligt liv – världsreligionerna inom människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan,
FÖRFATTARE
Text: Robert dem Vries (red)
Sidan uppdaterad: 12 mars
Ursprungligen publicerad: 14 oktober