Vad gör man av järnmalm

Malm existerar något från dem mineral, bergarter alternativt andra beståndsdelar från berggrunden (eller åtgärda jordlager) liksom är kapabel användas till processen att extrahera eller ta ut något från metaller alternativt andra värdefulla ämnen. Endast dem mineral alternativt bergarter såsom innehåller en värdefullt kurs inom tillräckligt upphöjd koncentration samt inom lämplig form eller gestalt på grund av ekonomiskt lönsam processen att extrahera eller ta ut något kallas malmer.

Malm är kapabel brytas beneath mark inom gruvor, inom dagbrott alternativt vaskas fram.

Liksom samtliga mineral delas malmerna in efter sin kemiska sammansättning.

Järnmalm är förenklat en bit berg som innehåller så pass mycket järn att det är ekonomiskt gångbart att bryta den

Malmer betecknas ofta efter den metall alternativt detta kurs likt är kapabel utvinnas ur dem. Mineralerna magnetit samt hematit existerar modell vid järnmalm, liksom används till processen att extrahera eller ta ut något från järn.

Oxider

[redigera | redigera wikitext]

Vanligen utgörs malmerna från oxider alternativt svavelföreningar, inom dem flesta fall ej rena, utan blandade tillsammans andra till metallurgiskt ändamål värdelösa mineral, såsom mot modell kvarts.

De inom naturen förekommande gedigna metallerna (guld, silver, platina ) förmå således ej inom egentlig fras kallas malmer, även angående dem hittas insprängda uti alternativt existerar blandade tillsammans med andra mineral, utan erhålla då andra namn (guldkvarts, guldhaltig svavelkis, platinaförande småsten o.s.v.).

dock däremot säger man, för att magnetit existerar enstaka järnmalm samt kopparkis enstaka kopparmalm, då dem existerar oxider samt svavelföreningar från järn samt koppar samt användbara till processen att extrahera eller ta ut något från dessa metaller. dem viktigaste malmerna existerar guld samt silvermalm, koppar-zink-blymalm, tennmalm (kassiterit), manganmalm, järnmalm, koppar-nickel-koboltmalm.

Malmernas olika värde beror dels vid den metall dem innehåller, malmkroppens form eller gestalt samt metallhalten inom malmen.

Malmerna uppträder inom naturen vid vissa väl skilda sätt, vilket ur geologisk synpunkt kunna klassificeras vid nästa sätt: malm-flötser, likt existerar inlagrade mellan sedimentära formationer, malm-lager, liksom existerar inlagrade mellan kristalliniska bergarter samt malm-gångar, vilka genomsätta den omgivande bergarten samt därvid övertvära skiffringsriktningen.

dem båda förra någon som har blivit besegrad eller nedslagen från malmer existerar från identisk ålder såsom bergarten; detta tredjeplats slaget existerar yngre än den omgivande bergarten.

Malm-flötser äger blivit avlagrade inom dricksvatten tillsammans tillsammans med dem lager från sandsten, lerskiffer, kalksten inom alternativt andra bergarter, likt omger dem.

dem inträffa därför inom sängar från växlande mäktighet, tillsammans med jämförelsevis massiv utbredning inom förhållande mot mäktigheten.

Järnmalmens användningsområde

Stundom besitter malmmineralet blivit fint fördelat inom en visst lager från bergarten, t. ex. guldet inom guldmalmerna inom Witvatersrand, Sydafrika.

Malmlager existerar inbäddade mellan dem kristalliniska bergarternas skikt, dock dem äger ej ett därför regelbunden struktur liksom flötserna, utan mäktigheten existerar oftast varierande.

Ofta äger dessa malmer ett mer alternativt mindre utpräglad lins- alternativt körtelform. liknande malmer kunna antingen själva existera skiktade alternativt även endast genom sitt läge visa, för att dem tillhöra skiktsystemet samt existerar vanligen bildade samtidigt tillsammans dem omgivande lagren från gnejs, leptit, marmor o.s.v., såsom omger dem. modell vid liknande malmlager existerar dem inom landet, Förenta staterna samt vid flera andra ställen förekommande inspelade järnmalmerna.

Likaledes uppträda zinkblände, svavelkis samt kopparkis malmer inom form eller gestalt avlager. Då en malmlager existerar många oregelbundet samt äger sin utsträckning huvudsakligen inom ett riktning, kallas detta ett malmstock alternativt lagerstock.

Magnetit och hematit bryts i gruvor

Malmgångar existerar från flera stöt alltefter innehållet samt dettas fördelning inom gången, dock samtliga karakteriserade på det sättet, för att dem existerar yngre än den omgivande bergarten. Oftast övertvärar dem skiktningen, dock kunna även vandra sidled därmed samt benämnas då lagergångar. dem äger bildats genom fyllning från sprickor samt kaviteter inom bergarten.

inom vissa kalkstenar samt dolomiter besitter kanaler samt oregelbundna hålor uppstått genom den lösande effekt från underjordiskt dricksvatten.

Sverige är idag en av världens största producenter av järnmalm och det är en mycket viktig näring för hela Sverige

andra bergarter äger blivit genomsatta från sprickor alternativt sönderkrossats från rörelser inom berget, således för att oregelbundna mellanrum uppstått. inom sådana håligheter besitter avsatt sig malmer samt andra mineral, ofta vackert kristalliserade; dem äga ditförts genom inom håligheterna cirkulerande dricksvatten, genom sublimation hydrotermala processer alternativt vid annat sätt.

liknande malmgångar skall ej blandas ihop tillsammans med dem gångar från smälta, eruptiva bergarter, andesit, basalt o.s.v., liksom inpressats ifrån enstaka magmakammare. detta finns gångar från många olika mäktighet, ifrån ett millimeter mot flera hundra meter. Även ett samt identisk gång växlar ofta inom mäktighet, vilket beror därpå, för att ett rörelse alternativt förskjutning ägt boende hos någon från sidobergarterna.

En vanlig form av järnmalm är limonit (järnockra), som återfinnes i naturen som myrmalm (i myrar och på sjöbottnar), rödjord och brun järnsten

tillsammans med avseende vid innehållet indelar man gångarna inom enkla, vilket består från endast en mineral, samt sammansatta, vilket innehåller flera mineral. dem vanligaste malmer, vilket förekommer inom gångar, existerar oxider, sulfidhaltiga malmer, karbonat samt sulfat, t. ex. kassiterit (tennmalm), järnglans, blyglans, zinkblände, malakit, guld samt silver.

andra gångmineral (ej malmer) existerar kvarts, kalcit, flusspat, baryt

Med avseende vid strukturen förmå man särskilja massiv struktur, då ingen regelbunden anordning från mineralbeståndsdelarna förekommer; bandad struktur, då dem olika mineralen existerar strukturerade inom parallella lager, detta en utanpå detta andra (oftast förekommer numeriskt värde varandra motsvarande lager från identisk mineral vid fanns sin blad ifall gångens mitt, samt den blandade strukturen blir då symmetrisk); brecciaartad struktur, då gången innehåller kantiga fragment från den omgivande bergarten, cementerade från gångmineral samt malmer; drusig struktur, då gången innehåller hålrum beklädda tillsammans kristalliserade mineral.

Malmerna förekommer beneath flera former vid mineralgångarna. Stundom existerar dem spridda inom fina korn alternativt trådar (koppar- samt svavelkis), alternativt uppträder dem inom oregelbundna strängar, mosslika alternativt bladformade bildningar, alternativt existerar dem spridda inom lager, omväxlande tillsammans med andra mineral, alternativt uppfylla dem all gångens massa (svavelkis samt blyglans).

Ofta existerar dem vackert kristalliserade, varför flera mineralgångar existerar bekanta på grund av dem praktfulla kristalldruser, likt därifrån hämtas.

Med järnmalm som vår startpunkt har vi utvecklat ett brett spann av innovativa tekniker, produkter och tjänster som många människor idag tar för givet i sin vardag

Ofta skär olika malmgångar varandra, varvid självklart den yngre gången övertvärar den äldre; den senare blir dessutom ofta "förkastad".

I flera malmdistrikt är kapabel spåras olika struktur från malmgångar, såsom skär varandra samt existerar från olika ålder samt mineralogisk beskaffenhet. inom sydvästra England besitter man en struktur från gångar, gående inom nordvästlig riktning, vilket skär en annat, gående nästan inom ö.-v.

detta förra systemet innehåller huvudsakligen bly samt järn, detta senare koppar- samt tennmalmer.

Många mineralgångar fortsätter ifrån ett bergart in inom enstaka ytterligare, utan för att deras natur förändras, medan andra existerar beroende från sidostenen, inom detta för att dem nära utträdandet ur enstaka bergart inom ett ytterligare förlora någon mineralbeståndsdel.

Sådant existerar fallet tillsammans dem guldförande mineralgångarna inom trakyt inom Ungern samt Siebenburgen, vilka nära utträdandet ur trakyten förlorar sin guldhalt. Då gångar besitter ett mera oregelbunden struktur samt deras huvudutsträckning existerar inom ett riktning, benämnas dem stockar alternativt gångstockar.

Dessa bildas genom utfyllning från irreguljära hålrum, ofta inom kalk alternativt dolomit.

Med stockverk förstår man ett grupp från små malmgångar, likt alldeles genomtränger samt möter bergarten, därför för att denna inom sin totalitet är kapabel brytas liksom malm, fastän varenda gång till sig existerar på grund av obetydlig för att tillgodogöras.

dem tennförande stockverken ifrån Cornwall samt Sachsen lämnar goda modell vid detta stöt från malmfyndigheter.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]