mugocia.pages.dev









Varför 120v mellan ffas och noll

Trefassystem

Trefassystem existerar struktur från tre sinusformade växelspänningar tillsammans med identisk amplitud samt likt existerar inbördes fasförskjutna tillsammans med 2π/3&#;radianer (&#;grader, °/3 = °).

I land kunna man vid förbrukarsidan inom detta allmänna nätet mäta &#;volt mellan linjeledarna (huvudspänning) samt volt mellan linjeledare samt neutralledare (fasspänning).

Trefassystem är system av tre sinusformade växelspänningar med samma amplitud och som är inbördes fasförskjutna med 2π/3 radianer ( grader, °/3 = °)

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den ryskfödde ingenjören Michail Dolivo-Dobrovolskij skall äga arbetat tillsammans tre fasförskjutna växelströmmar redan samt året senare tillverkat enstaka trefasig induktionsmotor. fastslogs för att Dolivo-Dobrovolskij plats trefassystemets uppfinnare[1]. Uppfinnaren Jonas Wenström fick svenskt patent kalenderår vid trefassystemet[2].

Tvåfassystem (med 90 graders fasförskjutna spänningar) besitter tidigare haft enstaka viss utbredning inom USA dock även inom land, exempelvis Sandvikens järnverk, dock dem blev tidigt ersatta från trefassystem.[källa&#;behövs]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

  • Perilexpropp till V-trefasanslutning från spisar.

  • IEC propp 16A V tre faser+jord (fyrledare).

  • IEC propp 32A V tre faser+noll+jord (femledare).

Trefassystem besitter mot massiv sektion ersatt enfassystem på grund av transport från el fram mot fastigheters elcentral.

Fas: Fasledaren, ibland kallad “live” eller “hot”, är den ledare genom vilken elektriciteten levereras till en anordning

Det går för att dela upp faserna inom en trefassystem (i Europa Volt-system) samt erhålla ut tvåfassystem ( volt mellan numeriskt värde faser) alternativt enfassystem ( volt mellan fas samt nolla) var detta senare existerar detta på grund av hushållen vanligaste systemet. inom hushållen kunna dock trefasanslutningar inträffa på grund av bland annat spisar, bastuaggregat samt tvättmaskiner.

Trefaskontakter används mestadels mot elmotorer samt då inom inledande grabb inom industrin alternativt motordrivna pumpar inom hushåll tillsammans personlig brunn, samt mot hushållsspisar. en vanligt förekommande kontaktdon på grund av trefas mot hushållsspisar existerar numera Perilex.

Nätspänningen är sinusformad och anges med avseende på frekvens och effektivvärde, det vill säga ett kvadratiskt medelvärde av den högsta spänningen i sinuskurvan

en annat bekymmer existerar äldre skiva trefaskontakter från typen SEMKO 17, såsom besitter varit vanliga inom bostad bland annat vid ruralt område på grund av anslutning från exempelvis vedklyv samt reservaggregat. Dessa existerar förbjudna sedan vid bas från återkommande tragedier tillsammans med spänningssatt hölje.[3] dem äger ersatts från IEC don, förr även kallad CEE-don alternativt don.

En laddbox till elbilar är kapabel mata enstaka mot tre faser mot enstaka elbils ombordladdare, vilken omvandlar växelströmmen mot likström till lagring inom batteriet.


  • varför 120v mellan ffas  samt noll

  • volt-utrustning tillsammans 3-fas-kontakt

    [redigera | redigera wikitext]

    Utrustning likt exempelvis äger Perilex-kontakt nyttjar ej ständigt volt 3-fas utan detta existerar vanligt för att utrustning till volt (exempelvis enstaka spis) använder denna koppling till för att dela upp faserna (exempelvis driva enstaka volt skiva per fas). varenda volt fas kopplas då in mellan fas samt nolla internt inom utrustningen, dock en vanligt bekymmer inom äldre matlagning existerar för att nollan ej existerar inkopplad, vilket leder mot för att utrustningen inom dessa fall är kapabel förstöra.

    Roterande magnetfält

    [redigera | redigera wikitext]

    Varje flerfasigt struktur, är kapabel vid bas från fasströmmarnas tidsfördröjning relativt varandra, utföra detta möjligt för att enkelt generera en magnetiskt fält liksom varierar tillsammans linjefrekvensen. liknande magnetiska fält utför flerfasiga induktionsmotorer tänkbara.

    då induktionsmotorer måste köras vid ett enfasig kraftkälla (vanligt förekommande inom hushållen) måste motorn tillhandahålla enstaka mekanism till för att åstadkomma en roterande område runt en magnet där magnetiska krafter verkar, annars är kapabel motorn ej forma en vridmoment nära stillastående samt förmå således ej starta. Fältet ifrån ett enkelfasig lindning är kapabel ge energi mot ett motor såsom redan roterar dock utan någon form eller gestalt från speciell mekanism är kapabel motorn ej öka farten ifrån stillastående.

    Ett roterande magnetiskt fält tillsammans med stadig amplitud, kräver för att dem tre faserna besitter lika amplitud samt existerar inbördes förskjutna enstaka tredjedel från varvet. existerar detta ej fallet uppstår skakningar samt andra oönskade effekter vid motorer samt generatorer.

    Grundläggande kopplingar

    [redigera | redigera wikitext]

    Y-koppling

    [redigera | redigera wikitext]

    Tre från ledarnas alternativt lindningarnas sex uttagsändar existerar förbundna mot enstaka sålunda kallad neutralpunkt (nollpunkt i enlighet med äldre benämning).

    En elektriker ska kunna ta isär där för att felsöka

    Enligt Kirchhoffs inledande team existerar summan från strömmarna inom ett grenpunkt noll. Neutralpunkten inom en trefassystem existerar en modell vid enstaka sådan grenpunkt. ifrån neutralpunkten går detta för att ta ut ett fjärde chef, den därför kallade neutralledaren (nolledare i enlighet med äldre benämning). Neutralledaren äger en antal viktiga fakta, bland annat för att begränsa risken på grund av fara nära en fel.

    Neutralledaren fullfölja detta även möjligt för att att koppla eller förena med något belastningar enfasigt inom en trefassystem.

    “Fas” och “nolla” är två termer som används för att beskriva två olika ledare i ett elektriskt system

    Y-koppling kallas även stjärnkoppling.

    D-koppling

    [redigera | redigera wikitext]

    Vid D-koppling existerar ledarnas alternativt lindningarnas varenda sex uttagsändar förbundna i enlighet med figur 1. likt förbindningssätt på grund av enstaka spänningskälla existerar D-kopplingen den maximalt nyttja på grund av högspänningar då ett fjärde chef ej behövs inom systemet.

    på grund av större belastningar existerar kopplingssättet vanligt även nära lågspänning eftersom till identisk ström inom ett belastningssträng används huvudspänning inom stället på grund av fasspänning.

    D-koppling kallas även triangelkoppling alternativt deltakoppling (&#;-koppling).

    Jord och nolla har olika funktion

    Linjeströmmar samt fasströmmar

    [redigera | redigera wikitext]

    Om oss utgår ifrån ett D-koppling i enlighet med figur 2, sålunda kallas på grund av linjeströmmar samt kallas fasströmmar.

    Sambanden mellan strömmarna existerar

    Summeras ekvationerna erhålls

    Detta samband gäller ständigt på grund av treledarsystem oavsett belastningens symmetri.

    till ett Y-koppling existerar linjeströmmarna desamma likt fasströmmarna.

    Om inget annat anges existerar detta linjeströmmen liksom avses då man talar angående trefasström.

    Huvudspänning samt fasspänning

    [redigera | redigera wikitext]

    Av figur 3 framgår för att sambandet mellan effektivvärden till huvudspänning samt fasspänning är kapabel tecknas

    vilket gäller beneath förutsättning för att lasten existerar symmetrisk.

    Effekt inom trefassystem

    [redigera | redigera wikitext]

    I struktur tillsammans med växelspänning förekommer skenbar konsekvens vilken äger enheten voltampere (VA). Den existerar sammansatt från energisk samt reaktiv utfall i enlighet med visardiagrammet mot motsats till vänster.

    En central fråga här är hur neutralledaren och skyddsledaren och dess relation till jord är hanterad

    För en symmetriskt påfört belastning trefassystem (alla faserna besitter identisk last) beräknas den skenbara effekten vilket

    där

    = Huvudspänningens effektivvärde (V)
    = Fasspänningens effektivvärde (V)
    = Linjeströmmens effektivvärde (A)
    = Fasströmmens effektivvärde (A)
    = energisk utfall (W)
    = Reaktiv utfall (var)

    Den aktiva respektive reaktiva effekten beräknas likt

    där

    = fasskillnaden mellan ström samt spänning

    Den sammanlagda effekten ifrån dem tre faserna inom en trefassystem existerar konstant (vid symmetrisk tryck från dem tre faserna) vilket innebär för att då inverkan dras ifrån en trefassystem fås ständigt identisk totala effektuttag, oberoende från plats inom enstaka period spänningar samt strömmar befinner sig nära tillfället.

    Detta utför för att elmotorer får ett jämnare gång.

    Olika tryck från faserna

    [redigera | redigera wikitext]

    I detta allmänna fallet äger ej samtliga tre faserna identisk tryck. Trefasiga elektriska kraftsystem existerar dock inom allmänhet sålunda utnyttjade samt uppbyggda för att matningsspänningarna inom olika belastningspunkter håller sig tämligen konstanta beneath normala driftsförhållanden.

    Förklaringen existerar bland annat för att spänningsreglering äger plats.

    nät existerar även utan spänningsstyrning ganska stärka vilket innebär för att dem besitter små inre spänningsförluster fram mot belastningspunkterna. Man förmå därför anse för att matningsspänningarna inom dem olika belastningspunkterna bildar enstaka symmetrisk styv (konstant) trefasspänning. Däremot existerar detta vanligt för att anslutna belastningar ej existerar symmetriska varvid oss talar angående snedbelastning.

    Transformationerna Y mot Δ samt Δ mot Y

    [redigera | redigera wikitext]

    Omvandlingarna används på grund av för att åstadkomma likvärdighet på grund av nätverk tillsammans tre terminaler. till likvärdighet, måste impedansen mellan numeriskt värde terminaler existera densamma till båda nätverken.

    Transformation ifrån Δ-last mot Y-last på grund av enstaka trefaskrets

    [redigera | redigera wikitext]

    Ekvationerna gäller till både komplexa samt reella impedanser.

    Transformation ifrån Y-last mot Δ-last på grund av enstaka trefaskrets

    [redigera | redigera wikitext]

    Ekvationerna gäller på grund av både komplexa samt reella impedanser.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]