Skellefteå anna viktorsson vilka gator

Arkitekturen samt stadsbyggnaden inom Skellefteå sträcker sig längre tillbaka än mot staden Skellefteås primär denna plats finns enstaka kyrka såsom existerar äldre, samt Skellefteå socken äger rötter mot talet. Fram mot talets slut växte Skellefteås invånarantal mot endast något tusental personer, dock beneath talet utökades invånarantalet inom tätorten mot ovan 30&#;

Ett antal stadsplaner besitter präglat den arkitektoniska utvecklingen.

var finns rutnätsstaden (), esplanadernas stad (), trädgårdsstaden () samt den funktionella staden ().

Översikt samt befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå fick stadsrättigheter, dock området kring landsförsamlingenskyrka existerar betydligt äldre samt Skellefteå socken bildades redan vid talet.

på denna plats uppstod nära en vadställe inom Skellefteälven enstaka kyrk- samt handelsplats liksom efterhand utvecklades mot en stadsliknande samhälle. Öster ifall kyrkplatsen nedsänkt Körran (Nordanå) vilket vid talet blev enstaka övningplats tillsammans officersboställe på grund av Skellefteå kompani. Landsförsamlingens kyrkstad kom efter ett brand för att placeras däremellan.

Området mellan Prästbordet samt Boströmsbäcken fanns enstaka hjortronmyr samt fanns, tillsammans undantag på grund av några lador, obebyggt. Bebyggelsen inom talets start ligger öster angående Boströmsbäcken samt intill älven.

Byske & Ytterstfors IF vann överraskande

Nere nära älven (nuvarande kvarteret Strömsör) ligger enstaka större gårdsbildning, antagligen vad likt skulle bli herrgården Strömsör.^[1]

Kravet vid enstaka stadsbildning inom Skellefte älvdal ökade. vid initiativ från kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå vid Norrböle bys ägor. detta plats trots hårt motstånd ifrån borgarna inom Umeå samt Piteå, vilka ägde handelsrättigheterna, vilket Skellefteå fick stadsprivilegier Stadens läge bestämdes från närheten mot kyrkan, handelsplatsen, hamnen samt tillgänglighet mot Norrböle bys ägor.

inom kärnan från vilket likt blev tätort nedsänkt före inledande stadsplanens upprättande herrgårdenHägglunda, vilket kronolänsman samt hovkamrerareNils Clausén byggt omkring Byggnaden nedsänkt ett bit in vid tomten inom hörnet från nuvarande Nygatan/Stationsgatan, norr angående den lokal var nuvarande Stadshotellet ligger. Strax innan stadsplanen upprättades flyttades herrgården, troligen mot inom närheten från Lejonströms såg samt därifrån omkring antagligen mot kvarteret Lärkan (Televerket) var den inom sålunda fall står kvar än idag.^[2]

På talet växte en esplanadsystem fram samt enstaka kraftig expansion skedde inom start från talet samt utvecklingen kom för att präglas från P O Hallmans stadsplan ifrån ifrån samt vidare genomgick staden enstaka modernisering samt flera från dem äldre byggnaderna revs.

Nedan följer en lista över alla gator i Skellefteå

Befolkningsutveckling (staden Skellefteå)

[redigera | redigera wikitext]

• tre gårdar
• invånare.
• tal: invånare
• invånarantalet ökade ifrån mot beneath året.^[3]
• "något mer än 1 invånare".^[4]
• 5 invånare^[5]
• 12 invånare^[5]
• 27 invånare^[5]
• 31 invånare^[5]
• cirka 32 invånare

Stadsplaner

[redigera | redigera wikitext]

Sandströms program – rutnätsstaden

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande stadsplanen på grund av Skellefteå upprättades den 16 september från lantmätareCarl Erik Sandström ifrån Umeå, långt innan detta fanns något kungligt beslut ifall stadsanläggande.

Stadsplanen existerar enstaka klassisk rutnätsstad tillsammans med numeriskt värde torg, 27 byggnadskvarter (ca x meter stora) samt 20 alnar (12 meter) breda gator (med trätrottoarer). dem klassicistiska idealen uttrycktes genom upprepande från enskilda likadana element (kvarteren) i enlighet med regularitetens princip. Den raka gatan samt detta rektangulära kvarteret betraktades såsom ordningssaker tillsammans med kritisk estetisk samt praktisk betydelse.^[1] inom fonden från Storgatan ligger Landskyrkan.

Den 10 juli kom lantmätaren tillbaka - för tillfället tillsammans med en kungligt dekret inom sin grabb. Lantmätaren ägde inom arbetsuppgift för att "till laga fastställelse befordra detta verkställda ägobytet samt behörigt bevis däröver skyndsamligen" insända mot landskansliet inom Umeå. Den 9 januari föreslog landshövdingen enstaka byggnadsordning på grund av Skellefteå tätort vid Norrböle bys ägor.

Byggnadsordningen baserade sig vid Sandströms program inom vilken denne ägde märkt ut numeriskt värde tomter nära torget (nuvarande stadsparken) på grund av officiella byggnader samt var gatorna fanns märkta enbart tillsammans med siffra. Byggnadsordningen fastställdes från Kungl. Maj:t den 8 september ^[6]

Stadsplanen – esplanadernas stad

[redigera | redigera wikitext]

kom den nya byggnadsstadgan, vilken tillsammans sina intentioner ifall rörelse, välmående, brandskydd samt estetik påverkade stadsplanen många.

på grund av Skellefteå resulterar detta inom numeriskt värde esplanader; inom stadens norra gräns längs tillsammans med kanalen/avloppsdiket drogs öst-västliga Kanalgatan samt inom den då nyligen inköpta stadsdelen öster angående Boströmsbäcken lades inom nord-sydlig riktning Viktoriaesplanaden/Viktoriagatan (numera E4:an).

Denna väg fick sitt namn "till minne från kronprinsessans Viktorias intåg inom landet". Torg redovisas inom kvarteret till dagens stadspark samt framför enstaka planerad, framtida stadskyrka. Torget flyttas dock redan ifrån nuvarande stadsparken mot sin nuvarande plats.^[7] invigdes den nya stadsparken samt dem inledande vattenledningarna

Hallmans strategi – trädgårdsstaden

[redigera | redigera wikitext]

P O Hallmans stadsplan kombinerar Camillo Sittes idéer angående medeltidsstadens kvaliteter tillsammans engelska samtida idéer angående trädgårdsstaden.

Området utanför rutnätsstaden får ett grönare struktur tillsammans vindlande gator samt offentliga byggnader inom fonden från viktiga gator, mot modell Nygatan tillsammans Stadskyrkan inom öster. ett järnvägsstation planeras in inom fonden från dagens Stationsgatan, tillsammans vilket likt bör bli Parkbron inom andra änden.

Små offentliga platser föreslås vid flera ställen, bland annat framför Stadskyrkan. Den strikta alléförsedda Kanalgatan vägs upp tillsammans för att Viktoriaesplanaden får ett mjukare, mer parkbetonad utformning.

Det existerar inledningsvis för tillfället dem tidigare, expansiva stadsplanernas intentioner angående stadsbebyggelse öster ifall Viktoriaesplanaden samt norr angående Kanalgatan infrias.

dem nya stadsdelarna Norrböle, Älvsbacka samt Prästbordet ser dagens ljus, liksom Läroverket.

Lilienbergs program – trädgårdsstaden fortsätter

[redigera | redigera wikitext]

Albert Lilienbergs stadsplan, bygger vidare vid Hallmans idéer. Järnvägen tillsammans järnvägsstationen inom fonden från Stationsgatan existerar byggd. Stadskyrkan byggs inom fonden från Nygatan samt Kanalskolan byggs inom fonden från Kanalgatan.

Bl a Norrböle präglas än idag från planens trädgårdsstadsintentioner, tillsammans stora lummiga tomter varav högsta 1/5 fick bebyggas tillsammans byggnad liksom högsta fick äga fem lägenheter. Lilienbergs program existerar även starten till kvartersnamn inom Skellefteå.

Åhréns program – den funktionella staden

[redigera | redigera wikitext]

Uno Åhréns generalplan uttrycker tidens funktionalistiska ideal ifall god funktion, ljus samt atmosfär.

Sidor som länkar hit; Relaterade ändringar; Specialsidor; Permanent länk; Sidinformation; Hämta förkortad url; Ladda ner QR-kod

Den gamla bebyggelsen bör ersättas tillsammans med upplösta kvartersrum samt större huskroppar. Byggnaders innebörd ökar gentemot utformningen från dem allmänna rummen mellan husen (gator, torg samt parker). Planen får inget större genomslag, även angående flera byggnad således småningom kom för att rivas. Äldre byggnad rivs på grund av för att ge lokal till nya, större byggnad inom tegel, tillsammans samtliga moderniteter likt idag existerar tänkbara.

Hennes arbete som designer är på frilandsbasis

Nygatan tar allt mer ovan Storgatans roll liksom den stora affärsgatan.

SCAFT-planen – trafikledernas stad

[redigera | redigera wikitext]

Prognoserna visade för att biltrafiken ständigt skulle öka inom framtiden. tillsammans hjälp från SCAFT-SCAUT, en forskarlag ifrån Chalmers tekniska akademi, gjordes enstaka trafiksaneringsplan på grund av Skellefteå.

Rutnätsplanen tillsammans med sina esplanader såsom tidigare stått opåverkade fick idag enstaka granskning. Gatusystemet fick ett matematik likt helt följde mot bilens villkor; gator stängdes från, parkeringsplatser samt nya körfält slog sönder esplanaderna samt gatukorsningarnas skarpa hörn skulle rundas från. Planen fanns även för att anlägga ett motorring runt staden.

Centrumplanen – staden nära älven

[redigera | redigera wikitext]

De föregående decenniernas byggande medförde för att centrum behövde mer ställe. tillsammans med universitetsområdet Skería sedan /87 ^[8]("Skellefteå Education and Research for Industrial Applications", nuvarande Campus Skellefteå) vid södra sidan älven blir detta än mer aktuellt för att omvandla Sörböle mot ett sektion från centrum.

Älven blir idag ett betydelsefull sektion från stadens förberedelse. inom centrumplan 93 ingår även den kontroversiella nya Centrumbron inom Lasarettsvägens förlängning.^[9]

Byggandet inom olika tider

[redigera | redigera wikitext]

Byggande före

[redigera | redigera wikitext]

Byggande –

[redigera | redigera wikitext]

Borgarstaden inom trä

[redigera | redigera wikitext]

Redan stod 18 bostad klara, varav hälften inom numeriskt värde all våningar.

dem största husen byggs nära Storgatan inom den västra delen samt kring torget (nuv stadsparken). Norrut längs Nygatan samt Kanalgatan existerar husen små samt dem ursprungliga tomterna delade vid mitten. detta ägde beneath talet skett vid cirka 25 från dem ursprungliga kvadratiska tomterna.^[1] Typhuset till den inledande generationens byggnad, beneath mitten vid talet, blev borgargården, detta lådliknande tvåvåningshuset inom timmer tillsammans tvårumsbredd samt tillsammans med flackt valmat överbyggnad.

Typen fanns vanlig inom dem flesta norrländska samt finska städer ifrån talets slut ända in inom förra seklet, dock fasadernas utseende växlade. mot ”gården” hörde förutom huvudbyggnaden mot gatan även ekonomibyggnader från olika stöt. inom Skellefteå reveterades dem alternativt kläddes in tillsammans stenhusliknande brädfodring. beneath dem inledande årtiondena existerar panelerna från finsk empirtyp tillsammans med murverksimiterande, breda, liggande brädor, friser, profilerade taklister samt fönsterkornischer.^[10] Därefter, mot slutet från talet, fick husen mer drag från nyrenässans.

Ännu uppvisade Skellefteå enstaka tämligen enhetlig stadsbild, samt en antal från dem borgargårdarna liksom växte upp efter stadens grundande står ännu idag, såsom byggnadsminnet Markstedtska gården. detta största från den inledande generationen byggnad, detta inledande stadshuset, revs däremot

Den inledande generationens byggnad inom staden

• Tidstypisk borgargård inom finsk empir ifrån talets mitt (Utterströms, Storgatan).

• Skellefteås inledande stadshus ifrån

• Gamla Lagergrens.

  Nyrenässansstil ifrån talets slut (Höken 6, Stationsgatan, byggnadsår ).

• Häggblomska huset. Panelarkitektur inom nyrenässansstil ifrån talets slut (E4/Nygatan).

Nationalromantik samt den nya trästilen

[redigera | redigera wikitext]

Vid slutet från talet kom den nya trästilen mot Skellefteå.

Totalt finns det gator i Skellefteå

Den spreds ovan landet tillsammans med Statens järnvägars träbyggnader (som Byskemodellen) samt via mönsterböcker. kopia från stenbyggnader undviks för tillfället, istället söker man utnyttja trämaterialets samt träteknikens egna dekorativa möjligheter tillsammans inriktning mot nationalromantik. Fasaderna delas in inom fält tillsammans med en rutigt ramverk samt fyllningar från brädor vid olika ledder.

Många byggnad, företrädesvis större samt mer officiella, fortsätter dock tillsammans stenstilen.

Förkrigsbyggnader

Byggande sedan

[redigera | redigera wikitext]

Egnahemmen samt tegelstaden

[redigera | redigera wikitext]

På samt talen ledde den svenska bostadspolitiken mot en ökat bostadsbyggande inom Skellefteå.

Egnahem samt lamellhus inom tre våningar efterträdde dem tidigare små flerbostadshusen inom trädgårdsstadsbebyggelsen.

Skellefteå Runt med start och mål vid läroverket lockade åtta tiomannalag som sprang stafett genom stadens gator

beneath den på denna plats tiden byggdes även flera skolor, kyrkor, idrotts- samt simhallar, flera från dem inom tegel. Bland annat kontorshuset Hjorten samt Odentorget existerar ifrån denna tidsperiod.

Tegelbyggnader ifrån talet

Miljonprogrammet

[redigera | redigera wikitext]

Nästa steg inom bostadspolitiken fanns detta således kallade miljonprogrammet tillsammans med målet enstaka miljon nya hem.

en sålunda resehandling grundlig byggande nödvändiggjorde läka nya stadsdelar. inom Skellefteå tillkom stadsdelarna Sjungande dalen, Anderstorp samt något senare Morö Backe tillsammans med sinsemellan olika stilar: Sjungande dalen tillsammans med tre skilda områden (flerbostadshus, radhus samt friliggande villor) tillsammans med en centrum inom mitten, Anderstorp lågt samt tätt (två våningar) efter dansk förebild tillsammans ett högre byggnad inom centrum, samt villor samt grupphus vid Morö Backe.

Även stadsdelen Moröhöjden tillkom beneath denna period. Även grundlig rivningar skedde beneath denna epok, tillsammans den uttalade ambitionen hos dem styrande för att ge staden ett modernt samt välfungerande centrum.

• Klockarhöjden inom Sjungande dalen (tal)

• Moröhöjden (sent tal)

talet

[redigera | redigera wikitext]

Åren kring innebar enstaka smärre nybyggnadsboom, både på grund av hem samt lokaler.

Anderstorp kompletterades mot älven, samt Norrböle utökades mot norr tillsammans en nytt region, Erikslid, vilket fick en delvis riktig starkt postmodernt uttryck.^[11]

• Skellefteå nya stadshus ifrån från Tengboms.

• Punkthuset vid Klockarberget nära Erikslid ifrån , från arkitekt Per Tobé.

• Vy ifrån Erikslid centrum mot bro ritad från Leif Bolter samt inledande delen från Erikslid (kv Bygget, ), ritat från arkitekt Olle Forsgren.

• Erikslid centrum (kv Eriksbo, ) från arkitekt Lennart Nilsson.

• Hörnbalkonger, Erikslid centrum (kv Eriksbo)

• Ett från dem tre Amerikahusen vid Amerikavägen vid Tuböle.

  Ritade från John Johansson, Karin Nyberg samt Lennart Sjögren.

talet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan dröjde detta drygt 15 tid innan byggandet tog hastighet igen, för tillfället tillsammans industriellt träbyggande (bostäder) vid Älvsbacka samt inom centrum (kv Ekorren) liksom ett sektion från den nationella träbyggnadsstrategin, dock även tillsammans med traditionellt byggande inom betong, exempelvis inom kvarteret Nipan nära Parkbrons södra fäste.

Även detta externa handelsscentrat Solbacken etableras beneath denna tidsperiod. Våren antog fullmäktige enstaka färsk fördjupad översiktsplan på grund av kommunens centrala delar, Skelleftedalen. var angavs blanda annat för att Centrala stan (där även tidigare norra Sörböle nära älven ingår) idag bör behärska bli tätare samt högre, upp mot våningar istället till dagens

Dagens byggnader

Stadsdelar samt kvarter

[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

I Skellefteå finns 24 stadsdelar, dock då räknas även delar liksom Ursviken, Tuvan samt Vitberget.

inom egentliga staden finns 14 stadsdelar. ett sektion från stadsdelarna existerar indelade inom stadsdelområden.^[12]

Kvartersnamn inom Skellefteå

[redigera | redigera wikitext]

Kvartersnamn inom Skellefteå finns dokumenterade sedan åtminstone Även ifall dem ej används direkt från Skelleftebor inom allmänhet, finns dem ofta omväg folks dagligt liv inom samt tillsammans för att dem ofta ger upphov mot namn vid verksamheter: förskolan Hagen, torget Odentorget, it-företaget Sirius IT tillsammans med flera.

Torg samt parker

[redigera | redigera wikitext]

Stadens torg

[redigera | redigera wikitext]

Stadskärnans inledande torg samt marknadsplats nedsänkt inom nuvarande stadsparken, dock flyttades mot sin nuvarande ställe Torget små frukter från växter numera namnet Guldtorget samt fick sin nuvarande struktur från landskapsarkitektJan Räntfors.

Torget pryds sedan från den omtvistade granitskulpturen Lyftet från konstnären Bo Holmlund. en annat torg existerar Odentorget såsom kantas från tre våningar höga tegelhus, torgytan samt dem omgivande husen renoverades

Andra torg samt andra öppna platser inom Skellefteå

[redigera | redigera wikitext]

Stadens parker

[redigera | redigera wikitext]

Stadens främsta park existerar stadsparken ifrån likt nedsänkt vid den gamla torgplatsen likt ersattes från nuvarande Guldtorget Parken pryds från fontänenJohanna inom parken vilket konstruerades på grund av för att uppmärksamma för att staden ägde fått sina inledande vattenledningar.

Årligen sedan talets planteras kaktusar ut inom parken.^[7]

Även Nordanåområdet, vilket existerar Skellefteås kultur- samt rekreationsområde väster angående centrum, existerar en viktigt parkområde.

Broar, gator samt byggnader (listor)

[redigera | redigera wikitext]

Broar samt gator

[redigera | redigera wikitext]

Stadens broar

Viktigare gator

Byggnader

[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer en urval från byggnader såsom är kapabel anses existera representativa till Skellefteå samt dess tillväxt.

flera från dem existerar idag skyddade vid en alternativt annat sätt samt förekommer inom stadsvandringshäften samt guideböcker.

• Skellefteå landsförsamlings kyrka, stomme från senmedeltida ursprung, dock inom sin nuvarande form eller gestalt ritad inom slutet från talet från Jacob Rijf.
• Ömanshuset (kv Haren),
• Första stadshuset, Ritat från inledningsvis Nikanor Sandström samt senare Wilhelm Essen.
• Häggblomska huset (Möbelbutiken nära E4, kv Brage),
• Gamla seminariet, Ritat från Viktor Åström.
• Ahrmfeldtska villan, fd KFUM:s byggnad (kv Kastor),
• Läroverket (numer Skellefteå museum), Ritat från Hagström & Ekman, tillsammans med flygel samt scen från Paul Hedqvist
• Skellefteå lasarett, Ursprungligen ritat från Ernst Stenhammar.
• Kvarteret Renen tillsammans bland annat Billowska villan (flyttat mot Storgatan ifrån kaptensbostället Sunnanå 4 kalenderår Flyttat mot Kyrkgränd ) samt "Gula villan" () samt Kamrer Anderssons hus ().
• Sparbankshuset (kv Gladan, fd Ramus).

  Ritat såsom Skellefteå sparbank från Viktor Åström.

• Sankt Olovs kyrka, Ritad från G Falk samt K Nordenskjöld.
• Kanalskolan Skellefteå (kv Tor), Ritad från John Åkerlund.
• Bröderna Anderssons, Köpmangatan 10 (kv Haren). Ritad från Birger Dahlberg.
• Centrumhuset (kv Loke, nära Torget), ritat från arkitekt Birger Dahlberg.
• Sundsvalls Enskilda finansinstitut, ritat från arkitekt Sven Häggbom.
• Skandinaviska banken (fd Gallerian, kv Höken).

  Ritat från Kjell Ödeen samt Gunnar Wejke

• Tekniska nämndhuset (gamla Brand- samt polisstationen, kv Oden) från Edvin Bergenudd.
• fd Folkets byggnad samt Pan-salen (fd CeGe, numera Ungdomens byggnad Efyran) (kv Pantern), John Windell, FHR arkitektbyrå, Stockholm.
• Gamla posthuset (kv Polaris) från Lars-Erik Lallerstedt.
• Förra stadshuset, (kv Hjorten).

  Ritad från Tengboms.

• Skellefteå domstol på första nivån, (kv Brunnsgården). Ritad från Bengt Romare.
• RiksCity ("Cityhuset", "Åhlénshuset", kv Lekatten), Åke Östin, Stockholm.
• Köpmangården (kv Heimdall), byggt fn kaffebar Lilla Marie mfl.
• Avenyhuset, (kv Loke). Ritat från Alf Lundquist arkitektkontor.
• Polishuset, anförande från Lars Hultén vid Bo Tjernströms arkitektkontor (kv Måsen)
• Kvarteret Sirius tillsammans Expolaris samt Skellefteå Krafts bostad (ritat från Lennart Nilsson samt General Architecture ) samt Scandic Hotel.
• Anderstorps kyrka.
  Sorterat efter: Senast ändrad

  Ritad från Olle Forsgren vid en församlingshem ifrån från Jan Johansson.

• Punkthuset vid Klockarberget, (kv Lidgärdet). Ritat från Per Tobé.
• Guldtorget. inom sin nuvarande struktur ritat från Jan Räntfors.
• Stadshuset (Brinken) (kv Korpen), Ritat från Tengboms arkitektkontor.
• Amerikahusen, tre parhus vid Tuböle.

  Ritade från John Johansson, Karin Nyberg samt Lennart Sjögren.^[13]

• Bostadshus samt parkeringshus inom virke (kv Ekorren). Ritat från Magnus Silfverhielm vid AIX arkitekter.
• Älvsbacka kust (kv Sparvhöken).
  
  
• 



Ritat från Lennart Sjögren vid vit arkitekter.^[14]

• Skellefteå Krafts nya kontorsbyggnad. Ritad från Josef Eder vid General Architecture.^[15]
• Kulturhuset, Skellefteå. Ritat från vit arkitekter. ett från världens högsta träbyggnader.

Byggnadsminnen inom Skellefteå stad

[redigera | redigera wikitext]

• Långlogen vid Anderstorp (Färjegatan), byggd
• Majorsbostället Nyborg, uppfört efter typritningar från J E Carlberg samt Carl Hårleman.
• Markstedtska gården (kv Falken 5), ritad från Johan Laurentz
• Östra samt västra gathuset, kv Haren 9
• Skellefteå kyrkstad, Bonnstan
• Södra gathuset, kv Ekorren 4 "Garvare Anderssons gård", uppfört
• Anderstorps gård, (Elevhemsgatan), byggd cirka
• Lejonströmsbron, byggd

Kulturmiljöer från riksintresse inom Skellefteå

[redigera | redigera wikitext]

Stadsarkitekter inom Skellefteå

[redigera | redigera wikitext]

• K G Dahlberg (stadsbyggmästare) ^[16]
• Tore Thörngren (chef på grund av stadsingenjörs- samt byggnadskontoret) ^[16]
• Edvin Bergenudd ^[7]
• Poul Stampe (tillförordnad) ^[7]
• Bengt Brunnström ^[7]
• Göran Åberg ^[7]
• Olle Forsgren
• Lars fjäll (tillförordnad)
• Annette Lindgren Atterhem (plan- samt byggchef)
• Harriet Wistemar (kommunarkitekt)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]