10 bevis på att gud existerar

Gudsbevis existerar logiska resonemang liksom vid filosofisk väg debatterar till Guds existens. liknande logiska resonemang plats populära beneath medeltiden, särskilt liksom enstaka sektion från skolastiken avseende Gud inom kristen tro. Thomas från Aquino kallade dem till vägar mot visshet ifall Guds existens.

Läran ifall rättfärdigandet från den kristna tron kallas apologetik. Idag existerar detta erhålla likt använder dem medeltida logiska samt filosofiska Gudsbevisen likt dem ursprungligen plats formulerade inom debatten, dock nya varianter från argumenten förekommer. Varken teister alternativt ateister betraktar idag sina argument på grund av samt emot Guds existens likt absoluta bevis, utan liksom inom flera andra forskningsområden ses bevisandet idag likt enstaka fråga ifall vad likt existerar maximalt troligt samt sannolikt.^[1][2]

Det finns argument från olika stöt.

detta kosmologiska gudsbeviset utgår ifrån världens existens samt tänker sig därför för att världen alternativt dess naturlagar äger ett skapare. Mirakel, mot modell Jesu uppståndelse, besitter studerats samt argument äger framställts på grund av för att dessa händelser ägt boende samt tyder vid Guds existens. Personliga religiösa erfarenheter existerar ytterligare en argument.

Slutligen finns detta ontologiska gudsbeviset vilket enbart utifrån begreppet Gud söker leda hans existens inom bevis. Även bedömning mot dessa argument äger framförts.

Gudsbevis samt argument på grund av alternativt emot religioners föreställningar ifall verkligheten studeras samt diskuteras inom ämnet religionsfilosofi. inom denna produkt finns även utrymme till direkta motargument mot gudsbevisen.

till övriga argument mot Guds existens, samt motargument mot dessa, titta artiklarna bedömning från teism samt Religionskritik.

Apologeten William Lane Craig har, med inspiration från filosofen Alvin Plantinga, utformat argumentet på följande sätt: Det är möjligt att Gud existerar

Argument likt utgår ifrån observationer från världen

[redigera | redigera wikitext]

Kosmologiska argument

[redigera | redigera wikitext]

Argument såsom utgår ifrån detta faktum för att detta existerar någonting, snarare än ingenting, kallas kosmologiska gudsbevis (grekiskakosmos betyder värld), ett begrepp myntad från Immanuel Kant.^[3] Argumenten är kapabel äga flera olika utformningar, dock gemensamt existerar för att dem utifrån världens existens tänker sig för att detta måste existera ett teistisk alternativt deistisk Gud såsom besitter skapat den direkt, alternativt omväg genom för att konstruera naturlagar liksom äger gett upphov mot världen samt livets tillväxt.

Allt liksom sker besitter ett orsak inom vår vardagliga upplevelse. detta existerar därför rimligt för att även världens uppkomst besitter enstaka orsak, hävdas detta. Föreställningen för att världens existens leder tanken mot enstaka Skapare existerar uråldrig samt återfinns mot modell vid många ställen inom Bibeln.

Alternativen mot för att världen uppkommit genom för att den skapats från Gud är:

• Världen existerar för alltid.

  Denna ståndpunkt intar hinduismen, samt äger även förekommit inom naturvetenskap. detta innebär för att detta liksom sker idag sker liksom enstaka sektion inom enstaka oändlig orsakskedja.

  Mänsklig erfarenhet, logik och empiriska bevis, kan dock stärka vår tro och hjälpa till att svara på frågan om Gud existerar

  vilket argument mot denna ståndpunkt äger framförts, för att matematik tillsammans realiserade oändliga serier från finita anförande leder mot paradoxer, varför enstaka sådan oändlig orsakskedja ej kunna tänkas.^[4] Modern vetenskap stöder tanken vid för att vårt universum (vår rum-tid) äger enstaka uppkomst genom Big bang-teorin snarare än för att ständigt äga existerat, dock kosmologer spekulerar inom tanken vid en multiversum liksom varat inom all oändlighet samt var nya universum ständigt uppstår.

• Världen samt dess naturlagar saknar orsak samt avsikt.

  Denna hållning företräds från flera kosmologer, bland andra den amerikanske teoretiske mainstream-fysikern Lawrence Krauss. Företrädare på grund av detta kosmologiska gudsbeviset anser för att detta existerar osannolikt, eftersom varenda andra händelser besitter enstaka orsak inom vår vardagliga upplevelse. Den moderna kvantfysiken äger emellertid demonstrerat för att händelser kunna inträffa genom sann eller genuin slump, utan enstaka föregående orsakshändelse, exempelvis för att ämne kunna uppstå ur vakuum genom kvantfluktuationer.

  Den etablerade uppfattningen inom modern fysik innebär även för att period ej existerade före big-bang samt för att denna incident därför ej förmå äga ett tidigare orsak inom vårt universum. en teistiskt svar vid detta existerar för att orsaken är kapabel finnas utanför vårt universums rumtid, mot modell för att naturlagarna existerar den yttersta orsaken samt för att dessa förmå artikel skapade från Gud tillsammans en avsikt, nämligen för att ge upphov mot smart eller klok liv likt honom egen.

  Den ateistiske författaren George H. Smith äger bemött detta genom för att yttra för att universum existerar den kontext, inom vilken enstaka förklaring blir förståelig samt därför existerar detta omöjligt för att förklara något genom för att leda mot något såsom ligger utanför universum samt därmed existerar obegripligt.^[5] Emellertid samtalar om kosmologer ofta existensen från en multiuniversum bestående från andra universa utanför vårt universum till för att ge enstaka konsistent förklaring vid bland annat våg-partikeldualismen.

  Detta existerar inom sin tur bara enstaka utvidgning från "universum", såsom definitionsmässigt inbegriper allt, inklusive eventuella multipotenta entiteter.

Det kosmologiska gudsbeviset stipulerar för att universums uppkomst äger enstaka orsak genom för att införa ett smart skapare, liksom står utanför vår medvetande samt vårt universum, samt ej begränsas från dess naturlagar.

enstaka jämförelse existerar för att ett programmerare (motsvarande Gud) skulle behärska programmera (formulera lagar för) enstaka datorsimulering liksom ger upphov mot för att enstaka smart eller klok livstyp utvecklas inom enstaka simulerad planet. Orsaken mot simuleringen uppkomst står då för att hitta utanför simuleringens rum-tid.

Programmerarens agerande följer ej simuleringens lagar, samt står därför utanför den simulerade observatörens medvetande. Programmeraren kunna stoppa simuleringen, manipulera några tillståndsvariabler, samt återstarta simuleringen. enstaka observatör inne inom datorsimuleringen skulle då uppfatta för att något såsom bryter mot programmets regler (naturlagarna) äger skett, dock skulle ej behärska påvisa fenomenet tillsammans upprepningsbara experiment.

Observatören förmå ge argument på grund av programmerarens existens dock förmå ej helt bevisa existensen ifall ej programmeraren ger sig mot uppleva.

Frågan likt ovillkorligen uppkommer existerar vilket liksom inom sin tur existerar orsaken mot skaparen.^[6] flera religiösa anser för att man ej behöver förklara hur Gud uppkommit. vid medeltiden plats argumentet till detta för att eftersom Gud per definition finns (enligt exempelvis detta ontologiska gudsbeviset) behöver man ej förklara hur Gud äger uppkommit, samt för att tillsammans med detta självklart, existerar detta detta sannolikaste svaret ifall skapelsen för att detta existerar denne liksom skapat världen, vilket bevisar för att han finns.

detta existerar enstaka beskrivning från detta kosmologiska gudsbeviset inom ett ursprungliga variant. Idag handlar argumenten (från båda sidor) ifall sannolikheter samt troliggöranden istället till absoluta bevis, samt ifall vem vilket besitter bevisbördan. Ytterligare en argument existerar för att enstaka icke kroppslig entitet likt existerar bortom tidsperiod samt utrymme per definition existerar tidlös samt utan orsak.

modell vid motargument inom modern litteratur skriven från förespråkare till detta kosmologiska gudsbeviset existerar för att inom andra debatter behövs ej för att den såsom föreslår enstaka orsak mot ett incident inom sin tur behöver ge orsaker mot denna inom ett oändlig kedja från orsakssamband.^[1]

En ytterligare vanlig bedömning från detta kosmologiska gudsbeviset existerar för att enstaka smart eller klok skapare framstår liksom ett komplex jämfört tillsammans för att universum samt naturlagar vilket uppkommer ur ingenting samt utan orsak, samt därför i enlighet med kritiker från detta kosmologiska gudsbeviset får bekymmer tillsammans med Occams rakkniv.

en svar ifrån teister existerar för att ett designer, såsom varande enstaka ickemateriell entitet, existerar maximalt lätt ur en fysiskt perspektiv, liksom för att universums uppkomst ur "ingenting" samt utan orsak existerar enstaka mer irrationell tanke, eftersom händelser utan orsak ej förekommer inom vår vardagliga erfarenhet.^[1]

Teleologiska argument

[redigera | redigera wikitext]

Det teleologiska gudsbeviset (grekiska teleios - ordning), även detta Immanuel Kants beteckning^[3], utgår ifrån tanken för att världen existerar ordnad snarare än kaotisk, samt detta därför borde finnas enstaka ordnande orsak mot denna ordning - Gud.

Argumentet förekommer redan hos Anaximander, Diogenes ifrån Apollonia, Platon samt Aristoteles.^[3] detta maximalt konkreta exemplet vid ordning existerar nog varelse samt växter, detta biologiska argumentet. Även en argument utifrån universums finjustering äger blivit mer populärt vid senare kalenderår.

Finjusteringsargumentet

[redigera | redigera wikitext]

Den exakta kalibreringen från naturkonstanterna existerar en från dem teleologiska argumenten till för att universum designats samt ej uppkommit från enstaka slump.

enstaka etablerad perception inom kosmologin existerar för att ifall naturkonstanternas värden, mot modell elementarpartiklarnas massa samt laddning, ägde avviktit bara några andel, skulle liv äga varit omöjligt inom universum, därför för att ämne skulle artikel omöjligt, alternativt universum skulle äga kollapsat innan liv ägde hunnit utvecklas. enstaka vanlig materialistisk förklaring existerar den antropiska principen, vilket innebär för att inom enstaka planet var detta finns observatörer måste naturkonstanterna äga dem värden liksom behövs till observatörens (till modell människans) existens.

I det första beviset hävdar Descartes att han, genom bevis, är en ofullkomlig varelse som har en objektiv verklighet inklusive föreställningen att perfektion existerar och därför har en distinkt idé om en perfekt varelse (Gud, till exempel)

Detta kombineras ofta tillsammans med enstaka multiuniversateori, vilket innebär för att ett massiv mängd universa tillsammans med olika slumpmässiga värden vid naturkonstanterna förmå äga uppkommit. enstaka sådan teori fullfölja för att detta ej existerar osannolikt, självklart flera skapade universa, för att detta uppstår en universum likt besitter noggrant dem naturkonstanter likt möjliggör liv, vid vilket teister svarar för att detta utgör en modell vid en argumentationsfel kallat "spelarens felslut".^{[7][förtydliga]} Ytterligare enstaka förklaring liksom brukar ges existerar för att naturkonstanterna möjligen måste äga dem värden dem äger från ett till oss okänd anledning.

Diskussionen brukar landa inom occams rakkniv, detta önskar yttra vilken från dessa förklaringar såsom anses enklast.

Notera för att a posteriori-sannolikheter (det önskar yttra sannolikheten efter för att slumphändelsen inträffat) existerar % för att universum besitter dem attribut detta äger, dock denna plats avses a priori-sannolikheten (det önskar yttra sannolikheten innan den förmodade slumphändelsen inträffade) för att universums naturkonstanter skulle bli gynnsamma till smart eller klok liv.

oss är kapabel ej beräkna a priori-sannolikheterna precist, till oss vet ej mekanismerna på baksidan, dock debattörer visar upp ändå argument till för att a priori-sannolikheten existerar extremt låga. Även ifall således skulle existera fallet existerar detta ändå ej omöjligt för att slumpen skulle utföra universum gynnsamt till liv, dock en argument likt bygger vid enstaka många osannolik incident äger lågt vetenskapsteoretiskt förklaringsvärde i enlighet med occams rakkniv.

Biologiska argument

[redigera | redigera wikitext]

En rad vetenskapliga hypoteser finns till abiogenesis, detta önskar yttra hur existensen vid jorden ursprungligen uppstod, dock ingen existerar allmänt vedertagen bland vetenskapsman samt endast glesa samt sporadiska framsteg görs inom området. detta anses därför från vissa troende för att liv vid jorden existerar på grund av komplext till för att äga uppkommit genom enstaka kemisk slumpprocess tillsammans rimlig sannolikhet.

flera troende anser dessutom för att människan besitter mentala förmågor (exempelvis samvete, sann eller genuin altruism, ondska, förnuft, tänkande, emotion, kännedom, tungomål, förmåga för att förbättra samt sprida traditioner samt normer) vilket skiljer sig således många ifrån (övriga) vilt samt därför ej (enbart) är kapabel förklaras genom biologi samt evolution utan även tillsammans med enstaka själ.

Förespråkare på grund av kreationism hävdar för att detta finns enstaka bristande vid mellanformer mellan vissa huvudgrupper från arter, samt förespråkare till smart eller klok design hävdar för att vissa kroppsdel, exempelvis människans hjärna, existerar till komplexa på grund av för att behärska äga utvecklats enbart genom evolution. detta främsta empiriska utfall besitter presenterats inom vetenskapliga publikationer mot stöd på grund av smart eller klok design existerar Stephen C.

Meyers "The ursprung of Biological resultat and the Higher Taxonomic Categories" såsom gick igenom peer-review processen samt publicerades inom Proceedings of the Biological kultur of Washington (volume , no. 2, pp. ). Publiceringen väckte dock massiv uppmärksamhet samt negativ bedömning samt artikeln refuserades följaktligen inom efterhand.

Kritik mot smart eller klok design samt ytterligare kreationism förekommer även bland troende.

Förespråkare på grund av teistisk evolution menar för att skapande existerar fullt förenligt tillsammans big bang samt evolution, dock ser istället livets komplexitet vilket en bevis vid för att naturlagar medvetet utformats därför för att liv skulle uppstå samt vidareutvecklas mot enstaka smart livstyp. Gemensamt på grund av dessa uppfattningar bland troende existerar för att dem ser livets samt människans existens liksom avsiktlig, samt likt indikator vid ett oerhört överlägsen intelligens, enstaka gud, liksom antingen besitter skapat människan samt andra huvudarter inom detalj, alternativt såsom äger designat naturlagar vilket skulle leda fram mot människan, och/eller gjort ingripanden inom den evolutionära utvecklingsprocessen nära några tillfällen.

Mot detta är kapabel anföras för att man inom därför fall måste visa hur Gud kommit för att existera, enstaka minimalt lika svårförklarad företeelse vilket ändamålsenliga naturlagar samt livets komplexitet.

Övriga argument

[redigera | redigera wikitext]

• Det moraliska gudsbeviset utgår ifrån detta faktum för att människor, dock sällan alternativt inte någonsin vilt, utför genuin osjälviska (oegennyttiga) handlingar liksom existerar missgynsamma till dem egna genernas överlevnad.

  Biologisk altruism vilket observerats bland varelse existerar inom allmänhet svag altruism, detta önskar yttra detta förmå missgynna individens överlevnad dock gynnar besläktade individer inom den egna stammen alternativt gruppen. angående altruism bland vilt är kapabel tolkas vilket kraftfull altruism ses detta bland skapelsetroende liksom bevis på grund av för att djuren ej enbart besitter utvecklats genom evolution.

  Argumentet utgår även ifrån för att dem allra flesta kulturer samt människor upplever för att detta finns ett objektiv moral, för att detta finns sådant likt verkligen existerar korrekt samt fel, samt tänker sig därför för att detta finns enstaka moralisk orsak mot denna moral - för att Gud äger gett människan enstaka själ^[3] tillsammans med en samvete.

  dock mot detta resonemang besitter ställts för att existensen från medfödd mänsklig rättviseuppfattning förmå förklaras tillsammans med evolutionsteorin, samt för att tillväxt från normer vilket innebär psykologisk altruism, samt förmå tyckas artikel missgynnsamma till evolutionen, istället är kapabel förklaras från teorin ifall memer, detta önskar yttra människans förmåga för att förbättra samt sprida religioner, ideologier samt värderingar vilket tävlar till sin personlig överlevnad.

• På identisk sätt kunna man argumentera utifrån detta mänskliga medvetandet, samt tänker sig därför för att detta finns enstaka medveten orsak mot detta - Gud.

  Analogt är kapabel detta argument även utgå ifrån existensen från känslor (en kännande orsak), kärlek (en älskande orsak) alternativt information (en informationshanterande orsak).

Alla dessa saker existerar svårare för att förklara uppkomsten från utifrån enstaka materialistiskvärldsuppfattning, detta önskar yttra uppfattningen för att världen endast består från ämne, menar dem likt förespråkar argumenten.

Vissa menar för att Evolutionsteorin erbjuder enstaka sådan heltäckande förklaringsmodell på grund av hur samtliga dessa företeelser uppkommit.^[8]

De ovan angivna argumenten existerar giltiga på grund av varenda teistiska religioner, detta önskar yttra religioner såsom tror vid enstaka Gud likt skapat världen samt existerar verksam idag, samt dem deistiska trosuppfattningarna, dem vilket tror vid ett skapande gud dock likt ej existerar verksam idag.

Argument vilket ej baseras vid observationer från omvärlden

[redigera | redigera wikitext]

Det ontologiska gudsbeviset debatterar på grund av Guds existens enbart utifrån begreppet Gud. Framfört från bland andra Anselm från Canterbury samt René Descartes.^[9][10] detta existerar uppställt vilket följer:

1. Gud existerar per definition detta största tänkbara.
2. Antag för att Gud ej existerar.
3. I därför fall är kapabel man tänka sig något liksom besitter samtliga Guds attribut, dock likt även existerar.
4. Detta något existerar inom sålunda fall större än Gud, eftersom detta existerar större för att existera än för att ej existera.
5. Detta leder dock mot enstaka motsägelsefull påstående, eftersom Gud ju per definition existerar detta största tänkbara.
6. Antagandet för att Gud ej existerar existerar alltså felaktigt.

Det är kapabel sammanfattas tillsammans med för att något måste räknas vilket störst, samt detta existerar då Gud eftersom Gud existerar störst.

Apologeten William Lane Craig besitter, tillsammans med inspiration ifrån filosofen Alvin Plantinga, designat argumentet vid nästa sätt:

1. Det existerar möjligt för att Gud existerar.
2. Om detta existerar möjligt för att Gud existerar, existerar Gud inom enstaka möjlig värld.
3. Om Gud existerar inom enstaka möjlig planet existerar denne inom varenda möjlig värld.
4. Om Gud existerar inom varenda möjlig planet existerar han inom den faktiska världen.
5. Om Gud existerar inom den faktiska världen existerar han.
6. Därför existerar Gud.^[11]

Argument vilket utgår ifrån religiösa uppenbarelser alternativt erfarenheter

[redigera | redigera wikitext]

Egen erfarenhet

[redigera | redigera wikitext]

En typ från argument utgår ifrån vilket Gud uppenbarar till den enskilde troende samt den troendes egna erfarenheter från möten tillsammans Gud.

Dock finns detta svårigheter för att argumentera till Guds existens utifrån denna typ från personlig upplevelse, då den ej existerar nåbar på grund av utomstående. Inom religionspsykologin söker man efter inomvärldsliga förklaringar mot liknande erfarenheter. detta är kapabel tvärtom existera en argument mot Guds existens, varför, angående Gud finns samt önskar för att oss bör tro vid honom, denne ej visar sig tydligare samt till fler.

Gud kan dessutom ha skapat dessa varelser med en naturlig benägenhet att forma en tro på Gud

Argument likt utgår ifrån gudstrons effekter

[redigera | redigera wikitext]

• Det pragmatiska gudsbeviset existerar från något speciell stöt. detta hävdar för att tron vid Gud medför goda effekter, såsom hopp samt älskade, medan avsaknaden från enstaka Gudstro leder mot desillusionering, hopplöshet samt existentiell ensamhet.

  Gudstron existerar därför pragmatiskt sann.^[12]

Religionsspecifika gudsbevis

[redigera | redigera wikitext]

Kristendomen

[redigera | redigera wikitext]

Den kristna tron existerar enstaka uppenbarelsereligion. dem kristna tror för att Gud talat mot vissa människor, vilket kallas profeter. Dessa äger sedan skrivit ner Guds tilltal inom Bibeln.

Kristna hävdar vidare för att Gud handlat inom historien samt egen besökt oss likt människa genom JesusKristus (det existerar en kristologiskt argument^(en)). Berättelserna angående dessa Guds handlingar skrevs ner inom Bibeln.

Den engelska upplysningsfilosofen David Hume () var en av de första som på allvar kritiserade gudsbevisen

Detta existerar Guds särskilda uppenbarelse, detta han talar ifall vid en mer klart samt särskilt sätt, samt mot vissa personer, än den allmänna uppenbarelsen inom världen. Detta Guds föregivna handlande existerar alltså åtkomligt till studium samt prövning. Bibeln liksom historisk källa existerar omdebatterad.

• Jesu uppståndelse existerar den enskilt viktigaste händelsen inom den kristna tron.

  ifall man kunna visa för att Jesu uppståndelse faktiskt ägt lokal, existerar detta även sannolikt för att Jesus plats den han sade sig existera - Guds son. Kristna söker därför argumentera på grund av för att således existerar fallet. Framförallt söker man framställa vittnena mot Jesu uppståndelse likt trovärdiga.

  Tro på Gud kräver inte blind tro (Johannes ), men det går inte heller att övervinna illvilligt motstånd (Johannes –40)

  ovan personer, flera från dessa inom texten namngivna, sägs inom Bibeln äga sett Jesus uppstånden. enstaka sektion från dessa återfinns bland den tidiga kyrklig chef. Berättelserna äger den förvirrade stämning ovan sig, vilket kunna förväntas nära ett plötslig, oväntad samt helt revolutionerande incident. Berättelserna skiljer sig något åt, vilket tyder vid för att författarna ej talat sig samman ifall enstaka lögn.

  flera från vittnena plats beredda för att ge sina liv på grund av sitt vittnesbörd. kyrklig uppkomst samt snabba spridning existerar en vittnesbörd ifall för att lärjungarnas uppgivenhet samt sorg från någon anledning plötsligt förbyttes inom lycka, mod samt missionsiver.

Mot dessa argument är kapabel invändas, för att detta behövs många till för att tro ett således osannolik incident.

Händelsen ägde utrymme på grund av många länge sedan.

dem enda namngivna vittnena plats tillsammans inom identisk religiösa rörelse samt dem enda dokumenten existerar dem kristna skrifterna. Alternativa redogörelser förmå äga röjts ur vägen från Kyrkan.

• Profetiorna ifall Jesus inom Gamla Testamentet existerar en annat argument likt äger framförts genom all kyrklig saga. Jesu liv samt aktivitet existerar förutsagt hundratals tid tidigare, sägs detta.

  Några från dem tydligaste profetiorna existerar Mika , Psaltaren 22 samt Jesaja angående detta existerar sant, existerar detta självklart en kraftfullt argument på grund av för att Gud ligger på baksidan Bibeln. Dock plats profetiorna inom Gamla Testamentet allmänt kända nära Nya Testamentets nedtecknande samt flera från dem existerar även svårtolkade samt otydliga.

  detta framgår inom evangelierna för att Jesus kände mot dessa profetior, samt denne möjligen aktivt sökte uppfylla dem. enstaka alternativ tolkning existerar för att Bibelns författare beskriver Jesus vid en sätt således för att denne uppfyllde profetiorna.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Daniel Dennett, (), Darwin's Dangerous Idea: Evolution and the Meanings of Life, ISBN X
• Craig, William Lane, (), Reasonable Faith: Christian Truth and Apologetics, Wheaton, Illinois: Crossway Books
• Filosofilexikonet, (), red: Poul Lübcke, Stockholm: Forum.

  Artikeln: "Gudsbevis".

  • Martin, Michael, (), [1]
• Nordin, Svante, (), Filosofins historia: detta västerländska förnuftets äventyr ifrån Thales mot postmodernismen, Lund: Studentlitteratur.
• Pollock, J. L., (), Inquiry.
• Dawkins R, (), The God Delusion, ISBN
• Richman, Robert J. (). God, free will, and morality.
  Det kan sammanfattas med att något måste räknas som störst, och det är då Gud eftersom Gud är störst

  Dordrecht: D. Reidel värdshus. Co.

• Stenger V.J., (), God the Failed Hypothesis, How Science Shows That God Does Not Exist, ISBN
• Stenger V.J., (b),[2]
• Krauss, Lawrence M., (), "Ett universum ur ingenting", Fri Tanke Förlag, ISBN

Noter

[redigera | redigera wikitext]