Orsaker till att kalla kriget började

Historikernas roll

Vår medvetande från detta kalla kriget äger formats från historikers sysselsättning. Sedan dem globala spänningarna bröt ut äger detta kalla krigets händelser, idéer samt komplexitet undersökts, studerats samt tolkats från tusentals historiker.

Dessa forskare äger utforskat samt gjort hypoteser angående orsakerna samt effekterna från detta kalla kriget.

dem besitter undersökt idéer, motiv samt handlingar hos avgörande kalla krigets chef.

Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring , precis efter andra världskrigets slut, till omkring Trots sitt namn, utvecklades aldrig kalla kriget till ett direkt militärt krig mellan de två supermakterna

dem besitter vägt dem flera politiska, sociala, ekonomiska samt kulturella faktorerna beneath perioden. dem äger utvärderat resultatet samt effekterna från detta kalla kriget, både internationellt samt inom särskilda länder samt regioner.

Liksom dem flesta forskare likt studera enstaka utdragen samt komplex period, bildade dem olika tolkningar samt nådde olika slutsatser.

liksom enstaka följd från detta innehåller historiografin angående detta kalla kriget, liksom detta kalla kriget inom sig, enstaka rad åsikter, perspektiv samt argument.

Varför olika perspektiv?

Varför besitter forskare ifrån kalla kriget bildade olika samt ofta konkurrerande argument? inom grunden finns detta numeriskt värde huvudorsaker mot detta.

Den inledande avser forskare samt deras unika perspektiv.

forskare kommer ifrån olika bakgrunder, lär sig saga från olika människor samt omfamnar olika värderingar samt metoder.

2

Deras åsikter samt prioriteringar formas från deras ursprungsplatser, den period dem lever inom samt detta sällskap dem besitter.

För detta andra existerar detta kalla krigets senaste framträdande samt dess politiska splittring komplicerande faktorer. detta kalla kriget slutade på grund av lite ovan 30 tid sedan samt dess politiska spänningar samt konkurrerande synpunkter återkommer ännu inom moderna samhällen.

mot skillnad ifrån forskare likt fokuserar vid medeltiden alternativt franska revolutionen, mot modell, dem flesta kalla krigets forskare genomlevde faktiskt händelsen dem studerar.

Den ortodoxa skolan

Ortodoxa åsikter angående detta kalla kriget växte fram bland forskare inom USA samt andra västerländska nationer inom start från talet.

Även ifall detta används mindre idag, äger detta perspektiv även varit känt vilket den "traditionella synen".

I stort sett tillskriver ortodoxa forskare utbrottet från kalla kriget mot Josef Stalin samt Sovjetunionen.

I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten

dem hävdar för att den sovjetiska regimen initierade detta kalla kriget genom för att försöka utvidga samt utöva övervakning ovan Europa samt Asien. dem tillskriver detta Rysslands inneboende expansionism, doktrinen ifall marxistisk-leninism såsom predikade internationell revolution samt världskommunism, liksom Stalins anti-västra paranoia.

Ortodoxa forskare hävdar för att Stalin bröt överenskommelser Yalta samt Potsdam till för att expandera sovjetkommunismen mot Östeuropa samt ovan läka världen.

Den sovjetiska ledarens dubbelsidiga handlingar ledde mot för att Storalliansen kollapsade samt detta kalla kriget började.

”Enligt den inflytelserika ortodoxa berättelsen fanns konflikten oundviklig vid bas från dem sovjetiska målens natur samt Stalins karaktär. detta fanns enstaka illusion för att tro för att "farbror Joe" från pro-sovjetisk propaganda ifrån krigstid motsvarade verkligheten.

Stalin plats ingen hästhandelsstat alternativt politisk arbetsledare inom amerikansk stil, utan enstaka hänsynslös diktator liksom bestämde sig på grund av för att utvidga sitt totalitära struktur långt utöver dem stränga kraven till sovjetisk säkerhet. Ingenting USA alternativt Storbritannien skulle äga gjort skulle äga övertalat honom för att moderera sina mönster.

”
John Lamberton Harper, historiker

Amerikansk passivitet

I detta ortodoxa sinnet ägde USA bara enstaka passiv alternativt reaktiv roll inom dessa händelser. Amerikanska chef gick in inom förhandlingarna inom tillsammans med godartade mål: dem sökte inget territorium samt leddes från principer snarare än egenintresse.

Roosevelt samt Truman båda sökte förlikning tillsammans med Stalin samt en efterkrigstidigt arbetsförhållande tillsammans med Sovjetunionen.

När Stalin bröt mot avtalen ifrån , agerade dock amerikanska chef, särskilt Truman, mot försvar från självbestämmande samt demokrati.

1

flera ortodoxa historier ger även svidande bedömning från finansiell politik samt politiskt förtryck inom detta sovjetiska systemet, samtidigt liksom man ignorerar den amerikanska kapitalismens brister.

Den ortodoxa uppfattningen blev USA: s accepterade historiska ställning beneath talet - ej förvånande, eftersom den anpassades mot amerikanska intressen samt motiverade USA: s politik såsom Truman doktrin samt Domino-teorin.

detta förblev den rådande förklaringen från detta kalla kriget fram mot uppkomsten från revisionistiska forskare inom

Anmärkningsvärda förespråkare till den ortodoxa skolan ingår Arthur M. Schlesinger Jr, Herbert Feis, Thomas A. Bailey samt Louis J. Halle. detta kunna ej komma såsom någon förvåning för att flera från dessa forskare ägde officiella positioner tillsammans med detta amerikanska utrikesdepartementet alternativt andra regeringsorgan.

Revisionistiska historiker

Revisionistiska forskare tillskriver USA en större ansvar på grund av detta kalla kriget.

i enlighet med revisionister fanns USA:s politik efter andra världskriget varken passiv alternativt godartad. Den drevs mer från ekonomiska överväganden samt nationellt egenintresse än principerna angående demokrati samt självbestämmande.

Amerikanska beslutsfattare pressade mot för att innehålla sovjetisk kommunism inom Europa från själviska skäl: dem ville äga enstaka europeisk kontinent befolkad tillsammans kapitalistiska länder öppna på grund av affär samt amerikansk export.

Politik vilket utlåning, efterkrigslån samt Marshall strategi samtliga arbetade mot detta mål.

Vissa revisionistiska forskare pekar även vid Amerikas "atomdiplomati" Gar Alperovitz, mot modell, hävdar för att Truman använde kärnvapen mot Japan, ej från militära skäl utan till för att böja Amerikas diplomatiska muskler då denne förhandlade tillsammans med Stalin.

tillsammans rätta alternativt ej kände Sovjetunionen sig hotad från Amerikas politik samt diplomatiska tillvägagångssätt inom mitten mot slutet från talet, vilket bidrog mot kollapsen från deras partnerskap samt enstaka förlorad chans mot förlikning efter kriget.

”Revisionisterna håller ej tillsammans med varandra angående en brett spektrum från specifika problem att diskutera [men] tenderar för att delas in inom numeriskt värde igenkännliga grupper.

dem 'mjuka' revisionisterna lägger många mer tonvikt vid individer än vid institutionernas alternativt systemens natur. dem ser en kraftigt avbrott mellan Roosevelts samt Trumans utrikespolitik samt männen omkring honom. Truman, i enlighet med denna perception, splittrade ett operativ koalition strax efter för att denne tillträdde dem "hårda" revisionisterna tog upp mer primär problem att diskutera [om] detta amerikanska systemet då detta utvecklades genom år.

"
Robert James Maddox, historiker

Revisionismens spridning

Det inledande avgörande revisionistiska arbetet plats William Appleman Williams' Den amerikanska diplomatins tragedi, publicerad inom denna grundliga dock kontroversiella volym drog Williams slutsatsen för att sedan talet äger den överordnade funktionen till USA:s utrikespolitik varit för att säkra utländska marknader på grund av amerikanskt tillverkade produkter samt tjänster.

denne kallar detta "öppen dörr-politiken" eftersom den försöker öppna upp andra nationer på grund av amerikanska kapitalister genom för att ta försvunnen tullar samt andra handelshinder.

Williams undersökning krossade numeriskt värde populära illusioner: på grund av detta inledande för att USA plats enstaka isolationistisk, antiimperialistisk neutral auktoritet, samt på grund av detta andra för att USA: s utrikespolitik beneath detta kalla kriget plats reaktiv, fredssökande samt ej agendadriven.

Revisionistiska perspektiv fick ett dragkraft samt popularitet inom USA beneath , enstaka period då misslyckanden tillsammans med Vietnam fick flera för att ifrågasätta Amerikas utrikespolitik.

Bortsett ifrån Williams samt Alperovitz, inkluderar andra anmärkningsvärda forskare ifrån den revisionistiska skolan Denna Fleming, Christopher Lasch, Walter LaFeber samt Lloyd Gardner. beneath samt talen hänvisades dessa forskare ofta mot vilket den "nya vänstern", även ifall denna etikett förenklade deras perspektiv.

Postrevisionisterna

Ortodoxa samt revisionistiska berättelser ifall detta kalla kriget ägde flera förespråkare – dock vissa forskare fanns missnöjda tillsammans ytterligheterna inom båda perspektiven.

en nytt tillvägagångssätt, banbrytande från John Lewis Gaddis samt döpt mot postrevisionism, började växa fram beneath talet.

Postrevisionistiska forskare letade efter enstaka mellanväg mellan ortodoxa samt revisionistiska historier ifall detta kalla kriget. Dessa akademiker sammanställde idéer samt slutsatser ifrån båda tankeskolorna – dock dem ägde även fördelarna tillsammans tidsperiod, efterhand, dem kylande passionerna hos avkoppling samt senare resurs mot nyligen avklassificerade papper ifrån båda sidor från kampen.

Den postrevisionistiska rörelsen kallades ibland '' eklekticism '' eftersom den lånade kraftigt ifrån befintlig undersökning.

Istället kännetecknades perioden av en konstant spänning och ett ständigt närvarande krigshot, vilket ledde till omfattande kapprustning och en intensiv kamp om globalt inflytande

Revisionister kallade detta 'ny ortodoxi' eftersom dem trodde för att detta drev tillbaka ansvaret på grund av detta kalla kriget mot Sovjetunionen.

Gaddis verk

Det inledande viktiga postrevisionistiska kontot plats Gaddis litteratur ifrån USA samt ursprunget ifrån detta kalla kriget, . inom den denna plats texten övervägde Gaddis befintliga förklaringar mot detta kalla kriget dock vidgade även sitt fokus samt undersökte "externa samt interna influenser, liksom uppfattas från kontorspersonal såsom ansvarar till [policy] formulering" inom Washington.

Gaddis erkände även begränsningarna på grund av tidigare kalla krigets forskare för att ej äga resurser mot officiella sovjetiska samling, vilket innebär för att dem fanns tvungna för att värdera sovjetisk politik "utifrån".

Gaddis identifierade flera faktorer liksom bidrog mot uppkomsten från en amerikanskt-sovjetiskt kallt konflikt.

detta fanns förankrade politiska attityder samt rivalitet före , inklusive bristande vid informationsutbyte samt formellt erkännande. dem allierades försening tillsammans för att öppna upp enstaka andra front inom Europa gav sovjeterna tre kalenderår för att bekämpa nazisterna utan hjälp. Washingtons vägran för att erkänna ett sovjetisk inflytandesfär inom Östeuropa fanns ett ytterligare källa mot spänningar, liksom Trumans "atomdiplomati" samt vägran för att dela kärnteknik tillsammans sovjeterna.

Andra postrevisionister

Gaddis allegori födde flera post-revisionistiska historier angående detta kalla kriget.

Bland historikerna för att anamma detta nya tillvägagångssätt fanns Ernest May, Melvyn Leffler samt Marc Trachtenberg.

Liksom den revisionistiska skolan innehåller den postrevisionistiska rörelsen ett diversitet från perspektiv samt argument, även ifall detta finns identifierbara trender.

Orsaken till kalla kriget

dem flesta postrevisionister antyder för att Stalin plats ett opportunist samt enstaka pragmatist, snarare än ett internationell revolutionär liksom fanns inställd vid för att sälja utomlands kommunism runt angående inom världen. dem accepterar även för att amerikansk utrikespolitik ofta innebar övergrepp samt drevs, åtminstone delvis, från ekonomiska imperativ.

Postrevisionister tenderar även för att fokusera vid interna struktur samt faktorer likt är kapabel skapa alternativt att fatta beslut eller bestämma något kalla krigets politik.

dem kunna omfatta inrikespolitiska förhållanden, ekonomiska påtryckningar samt kulturell resultat.

”Från samt tillsammans med talet började studien från detta kalla kriget vandra längre än den enkla användningen från lån samt ansvar. Medan dem kvar fokuserade främst vid dem diplomatiska samt militära aspekterna från detta kalla kriget, började vetenskapsman titta konflikten såsom en påverkan från enstaka komplex interaktion mellan samtliga inblandade parter liksom detta passar ett allmän internationell atmosfär från avslappning betonade dem flesta postrevisionister rollen.

från idéer samt ideologier samt istället förklarade detta kalla kriget alltmer vid en realistiskt sätt: beslutsfattare ifrån varenda sidor blev inom själva verket rationella geopolitiska räknare liksom främjade sina respektive nationella intressen inom detta unika sammanhanget från efterkrigsvärlden. ”
Jussi M. Hanhimäki, historiker

Perspektiven efter detta kalla kriget

Slutet vid detta kalla kriget äger även orsakat en skifte inom perspektiv.

Upplösningen från Sovjetunionen tillät öppnandet från sovjetiska samling likt ett gång nekades forskare.

Denna resurser äger lett mot färsk undersökning samt skiftande perspektiv.

Som enstaka resultat äger vissa revisionistiska samt postrevisionistiska forskare ändrat sina ståndpunkter, särskilt då detta gäller Josef Stalin samt sovjetisk politik. Gaddis publicerade mot modell ett färsk skrivelse efter för att äga "loggat plikttroget genom samling inom Moskva, tjeckiens huvudstad, Berlin, Budapest, Peking, Hanoi samt Havanna".

denne intog enstaka många fastare linje mot Stalin, vilket "delvis driven från politiskt relaterade samt geostrategiska ambitioner, dels likt svar vid dem möjligheter liksom nedsänkt framför honom, byggde en europeiskt imperium efter kriget".

Andra forskare besitter även återvänt mot för att hävda detta kalla kriget såsom ett ideologisk kamp, ​​snarare än ett konflikt såsom drivs från geopolitisk rivalitet samt ekonomiska faktorer.

Huntington samt Fukuyama

Vissa författare samt akademiker besitter funderat ovan vad detta kalla kriget innebär på grund av framtiden.

Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA?

numeriskt värde från dem maximalt kända teorierna utvecklades från statsvetare Samuel P. Huntington samt Francis Fukuyama.

Fukuyama skrev samt hävdade för att slutet vid detta kalla kriget plats den slutliga segern till demokratin samt kapitalismen. frikostig demokrati ägde vuxit fram såsom mänsklighetens högst utvecklade samt bästa regeringsform samt överträffat samtliga andra struktur.

i enlighet med Fukuyama markerade detta "historiens slut" – ej slutet vid historiska händelser alternativt förändringar utan vid den stora historiska kampen mellan ideologier.

Huntingtons ögonkontakt vid framtiden fanns mer pessimistisk. enstaka före detta rådgivare mot den amerikanska regeringen beneath VietnamkrigetHuntington föreslog för att Sovjetunionens sammanbrott skulle leda mot avgörande förändringar inom världsordningen.

Framtida spänningar samt konflikter, menade denne, skulle ej drivas från tankesystem alternativt konkurrerande ekonomiska intressen utan från primär skillnader inom social struktur, traditioner samt religiösa värderingar. Huntingtons avhandling blev känd liksom teorin angående "civilisationernas sammandrabbning".