Är det svårt att använda en stubbkvarn

Den inledande kvarninventeringen

Den inledande inventeringen från Ölands kvarnar gjordes från enstaka statlig kvarnkommission Kommissionen kom fram mot för att detta sammanlagt fanns väderkvarnar samt vattendrivna därför kallade skvalt­kvarnar.

Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä

oss kunna för­ut-sätta för att samtliga väderkvarnar nära denna period plats stubb­kvar­nar. Bristen vid större åar samt den ojämlik resurser mot dricksvatten inom mindre bäckar gjorde för att skvaltkvarnen tillsammans med tiden helt konkurrerades ut från väder­­kvarnen. Efter talets mitt minskade skvaltorna snabbt inom antal samt idag finns ingen bevarad.

Kraftig ökning nära talets mitt

Under talet mer än fyrdubblades antalet väderkvarnar.

ifrån mot steg siffran ifrån mot Störst plats ökningen ifrån mitten från talet, beneath identisk period såsom skvaltkvarnarna successivt försvann.

En från dem främsta förklaringarna mot ökningen plats för att enstaka kunglig förordning kalenderår lättade vid dem förbud mot avverkning från täckt område såsom funnits ända sedan den kungliga djurgårdsinrättningens bestämmelser utfärdades omkring ifrån fick ölänningarna tillfälle för att nyttja vissa ljudar på grund av byggnadsändamål, efter godkännande från kronans skogvaktare.

De allra flesta av dagens öländska kvarnar är stubbkvar­nar från slutet av talet eller början av talet

dem lokala skogvaktarna plats mer frikostiga än myndigheterna avsett. inom sin litteratur ”Beskrifning öfwer Öland” ifrån hävdade häradsfogde Petter Åstrand för att detta efter byggts allt till flera kvarnar samt för att man använt sig från onödigt fina återklingar. han menade för att varenda bonde tillsammans med någorlunda förmögenhet byggt sig ett personlig kvarn.

kvarnar beneath talets andra hälft

Villkoren till Ölands bönder förbättrades beneath talets inledande decennier.

Djurgårdsinrättningen upphävdes Efter utmarksdelningar samt övertog byarna äganderätten mot utmarkerna ifrån Kronan.

När vingarna inför malning skall vändas mot vinden vrids hela kvarnhuset omkring den fasta stubben

även enskiftesreformen ifrån samt reformen ifall laga skifte ifrån bidrog mot den positiva utvecklingen. Antalet kvarnar fortsatte för att öka, angående än inom mindre takt än tidigare.

I en kungligt skrivelse ifrån fanns bestämmelser liksom syftade mot för att motarbeta byggandet från fler kvarnar vid ön. ifrån mot ökade antalet väderkvarnar bara ifrån mot nära sidan från detta kungliga brevets bestämmelser är kapabel avmattningen även äga berott vid för att nödvändigheten inom stort sett redan plats uppfyllt.

Även ifall byggandet från väderkvarnar ägde minskat något inom intensitet fortsatte antalet öka fram mot omkring , då man tror för att maximisiffran uppnåddes.

Vickleby plats Ölands kvarntätaste socken

Uppgiften för att detta fanns kvarnar kalenderår kommer ifrån den öländske prästen Abraham Ahlqvists lärobok Ölands bakgrund samt Beskrifning.

I kapitlet Om väderkvarnar, mjölnare och malning ur boken Byggda minnen – Berättelser från Öland och östra Småland, visar Torslunda hembygdsförening hur det går till att mala i en stubbkvarn

i enlighet med Ahlqvist stod kvarnarna allra tätast inom Vickleby socken, var detta fanns 77 stycken. dem flera kvarnarna inom Vickleby kommenterades från ett ytterligare öländsk kyrkoherde, Nils Isak Löfgren. han berättade för att traktens ekskog gått åt mot för att bygga kvarnar. ”För hvilken orsak man idag till tiden inom stället på grund av träd ser ett massiv mängd tillsammans quarnar inom rad efter hvarandra vid landborgen emellan Weckleby samt Thorslunda kyrkor.

Blott nära Weckleby samt Carlevi byar beräknar man omkr. 50 st. Hvar bonde besitter nästan ständigt 2 sådane, enstaka hvete samt ett Rågquarn,…” Löfgren såg detta främst likt enstaka misshushållning tillsammans med ekskog, dock fanns ändå imponerad från vyn tillsammans med samtliga kvarnar vid rad.

Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på talet, ofta som husbehovskvarnar

Sett ifrån sjösidan tyckte denne, trots allt, för att kvarnarna nära landborgskanten gav ”… en förmöget samt vackert utseende.”

Snabb minskning omkring kalenderår

Omkring sekelskiftet minskade antalet väder-kvarnar drastiskt vid Öland. Inledningsvis revs flest kvarnar vid den södra samt mellersta delen från ön, var moderniseringen från jordbruket gick snabbast.

dem små stubbkvarnarna slogs ut från nya tekniskt överlägsna kvarnar – ursprunglig dem stora holländarkvarnarna, sedan ångkvarnar samt kvarnar drivna från råolja.

således småningom kom även eldrivna kvarnar samt kvarnar vilket kunde kopplas mot gårdens traktor.

Längst upp vid norra Öland gick minskningen från antalet väderkvarnar ej lika fort. var mot samt tillsammans ökade siffran ännu något nära sekelskiftet , samt således sent likt omkring lär detta äga byggts någon enstaka mölla inom Föra socken.

Sett ovan kurera ön sjönk dock siffran snabbt.

Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe"

då Bertil Palm lät räkna Ölands samtliga väderkvarnar fanns detta kvar.

Holländarkvarnar

Fram mot mitten från talet ägde inom princip samtliga väderkvarnar vid Öland varit från typen stubbkvarnar. nära denna tidsperiod fick dem konkurrens från större samt effektivare holländarkvarnar. Den nya kvarntypen antas ursprungligen äga utvecklats inom Holland beneath talet.

Holländarkvarnens konstruktion skiljer sig ifrån stubbkvarnen genom för att detta på denna plats bara existerar den översta delen, hättan, likt existerar vridbar. Holländarkvarnarna drevs ständigt liksom tullkvarnar.

Beteckningen stubbkvarn förklaras av att kvarnhuset vilar på en stor stubbe

mot skillnad ifrån enstaka husbehovskvarn användes tullkvarnen på grund av yrkesmässig malning. var fanns enstaka mjölnare likt malde mot transaktion, inom äldre tider in natura – mot ”tull”.

Bilden nedan visar Anders Wahlstöm framför holländarkvarnen inom Björnhovda. inom sin ungdom vid talet hjälpte Anders sin far, mjölnaren John Wahlström, för att mala inom kvarnen.

Liksom dem flesta övriga holländarkvarna vid ön existerar den hitflyttad ifrån fastlandet. Den hämtades ifrån Sandås inom Kalmar Omkring sekelskiftet fanns detta ungefär 30 holländarkvarnar vid ön.

Om du väljer den här metoden för att bli av med stubbar, ring runt, lyssna och få flera offerter

Idag återstår en tiotal.

Kvarnarnas kulturhistoriska värde

Hotet mot dem öländska kvarnarna uppmärksammades från Anders Billow inom Svenska Turistföreningens årsskrift Billow ville ”… fästa uppmärksamheten vid dess snara försvinnande ur den öländska landskapsbilden.” kalenderår bildade Kalmar läns fornminnesförening samt Ölands kulturminnesförening gemensamt enstaka kvarnkommitté tillsammans med avsikt för att rädda kvarnarna.

vidare talet fick kvarnkommittén hjälp inom sitt jobb från dem flera lokala hembygdsföreningar såsom grundades nära denna tidsperiod. Hembygdsföreningarnas praktiska underhållsarbeten besitter sedan dess varit från kritisk innebörd till kvarnarnas bevarande.

Föreningarna äger samt förvaltar idag omkring ett tredjedel från öns kvarnar. dem övriga existerar privatägda.

Kvarnkommitténs sysselsättning såsom pådrivare inom problem att diskutera vilket rör kvarnar äger numera inom huvudsak övertagits från Ölands Kvarnförening, bildad nära den genomgång föreningen nyligen genomförde kom man fram mot för att detta idag finns kvarnar kvar vid ön.

I kapitlet angående väderkvarnar, mjölnare samt malning ur boken Byggda minnen – Berättelser ifrån Öland samt östra Småland, visar Torslunda hembygdsförening hur detta går mot för att mala inom enstaka stubbkvarn.

För den såsom önskar studera ifall renoverings- samt konstruktionsfrågor rekommenderas Evert Johanssons text Ölands väderkvarnar, Vård- samt underhåll.