Hur många olika sorters öl finns det

Öl plats förr matigare då den fanns överjäst samt opastöriserad. Överjäst maltdryck äger fler partiklar liksom ger ett större variation från näringsämnen samt enstaka högre proteinhalt. en avsikt tillsammans med för att brygga maltdryck plats för att den vid vissa platser fanns tryggare för att dryck än detta färska vattnet.

Ingredienser samt ordförklaring

Öl bryggs tillsammans med ingredienserna:

• Malt &#; oftast vid korn, dock såväl vete liksom råg samt havre används, ibland även omältat.; ger sötma.
• Humle (eng.

  hops); ger beska.

• Jäst (eng. yeast)
• Vatten

Malt (eng.

malt) existerar säd, vanligen korn, såsom fuktats tillsammans med dricksvatten samt fått gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket får stärkelsen inom malten för att omvandlas mot maltsocker då malten läggs inom blöt, likt nära bryggning. Efter för att groendet gått tillräckligt långt avbryts processen genom för att grönmalten torkas alternativt rostas tillsammans varm atmosfär.

Den färdiga malten förmå lagras länge. korn används inom tillverkning från maltdryck samt whisky dock används även inom jul- samt svensk dryck under påsken, vissa bakverk samt memma. Dess rostningsgrad existerar ett nödvändig smakfaktor: kraftigare rostning ger en mörkare maltdryck inom samt tillsammans för att sockret karamelliseras.

I alla fall om man ser till Systembolagets statistik över årets mest sålda ölsorter Precis som tidigare år toppar välkända ölmärken som Norrlands Guld, Mariestads, Falcon och Kung listan

Innan malten blandas tillsammans med vätska krossas den därför för att skalen knäcks samt kärnorna krossas. Maltskrotet blandas tillsammans dricksvatten samt hettas upp inom olika steg samt blandningen kallas för tillfället till mäsk (eng. mash).

Vört (eng. wort) existerar ett vattenlösning från, mer alternativt mindre, omvandlade maltbeståndsdelar såsom erhålls nära filtrering från mäsken.

Vörten innehåller sockerarterna vilket bör omvandlas mot alkohol från jästen. Vörten värms upp mot kokning, samt då detta kokar tillsätts eventuellt humle (eng. hops). Beroende vid ursprung samt fanns humlen kultiveras, sålunda ger dem olika humlesorterna sin typiska karaktär inom struktur från smakupplevelse samt doft.

nära bryggning önskar man känna till kvantiteten bittergivande ämnen på grund av för att behärska räkna ut hur många klätterväxt vilket skall tillsättas, till för att ge den önskade beskan. Beskan bör balansera sötman vilket malten ger, samt beroende vid vilken ölsort man avser för att brygga därför finns detta klassiska nivåer vid dessa parametrar.

Alkoholen i ölet kommer inom huvudsak ifrån metaboliseringen från sötningsmedel vilket sker nära jäsningen.

kvantiteten förjäsningsbart sötningsmedel inom vörten samt vilka jästsorter vilket används existerar dem primära faktorerna liksom bestämmer kvantiteten alkohol inom detta färdiga ölet.

Ölsorter

Den stora skiljelinjen mellan ölsorter går mellan överjäst öl (typölet existerar ale) respektive underjäst öl (typölet existerar lager).

Metoden för att tillverka överjäst maltdryck existerar äldre än metoden för att tillverka underjäst öl. Bayerskt maltdryck existerar en mörkt lageröl samt började bryggas från munkar kring Bayern beneath talet, dock detta plats ej förrän start från talet såsom detta började bryggas inom någon större skal.

då lagerölen slog igenom beneath mitten samt slutet från talet skedde detta vid dem överjästa ölsorternas bekostnad samt typen dog mer alternativt mindre ut överallt utom inom Storbritannien. ovan 90 % från allt maltdryck liksom bryggs idag existerar underjäst samt oftast även ljust.

Överjäst öl

Överjäst öl (eng.

top-fermented) existerar maltdryck såsom fått jäsa nära förhållandevis upphöjd temperatur (°C) samt var jästen på det sättet hamnar vid ytan vid bas från för att jästen följer tillsammans koldioxidbubblorna upp, därav namnet överjäst. Överjäst maltdryck kännetecknas från för att jästen ger betydligt mer smakförmåga mot ölet än nära underjäsning.

Sorter från överjäst öl:

• Ale (inkl.

  enstaka massiv mängd olika sorter, pale ale, bitter, IPA, altbier) &#; massiv variation; pale ale existerar den klassiska engelska typen samt existerar ljust bärnstensfärgad tillsammans stort schum samt toner från bär samt bitterhumle.

• Porter samt stout &#; alkoholstarka, svart-bruna mot helt svarta maltdryck tillsammans stor fyllig smak (från torra mot många söta), ofta tillsammans med rostade toner från nötter, bryggdryck samt choklad.

  Besk, frisk samt aromatisk. enstaka sektion från maltet rostas starkt, varigenom sockerarterna karamelliseras, vilket ger smakförmåga åt drycken. detta finns ingen större skillnad mellan porter samt stout.

• Veteöl (Weißbier, alternativt nära högre andel vete Weizenbier) &#; sydtyska maltdryck likt tackar vare vetet besitter ett mildare, friskare ton tillsammans med nedsänkt humlebeska samt ölet får ett smakupplevelse liksom istället domineras från jästens olika fruktiga aromer.

  Allt ifrån helt vita mot brunsvarta. Uppfattas liksom en mellanting mellan lager samt porter/stout.

• Trappistöl &#; maltdryck bryggda inom religiös byggnad från munkar tillhörande trappistorden, huvudsakligen inom Belgien. Inkomsterna ifrån försäljningen från maltdryck används på grund av för att täcka munkarnas levnadskostnader samt klostrets underhåll samt mot social välgörenhet.

  Trappistölen existerar överjästa, många smakrika samt besitter alkoholhalt %. Kännetecknande existerar den stora kvantiteten korn från både korn samt vete liksom fullfölja för att ölet får enstaka hög vörtstyrka (mått vid hur mycket socker som finns löst i vörten innan jäsning) samt stor fyllighet.

  Den höga stamvörtstyrkan ger tillsammans tillsammans alkoholen enstaka generös maltighet (dvs. smakupplevelse från malten) samt sötma. enstaka sektion märken existerar även smaksatta tillsammans kryddor, örter, pomerans alternativt mörkt råsocker.

• Gamla svenska öltyper likt svensköl och svagdricka var överjästa.

  Dagens svagdricka existerar inom allmänhet en sötat mörkt underjäst öl.

Underjäst öl

Underjäst öl (eng. bottom-fermented) existerar enstaka beteckning till maltdryck liksom använder ett jästkultur såsom jäser långsamt samt likt jäses nära nedsänkt temperatur (cirka °C).

Därför sjunker jästcellerna ganska snabbt ner mot botten samt detta existerar därför man kallar ölet underjäst. Metoden ger en friskt, hållbart maltdryck.

Svenskar vill att ölen ska vara lättdrucken, mild och ljus

Ölet tål alltså lagring förbättrad, varför dem vanligaste typerna från underjäst maltdryck kom för att kallas lager. Underjäst maltdryck besitter enstaka renare karaktär från korn samt humle än överjäst maltdryck.

Lager är kapabel existera ljus lager alternativt mörk lager:

• Ljus lager (typölet existerar pilsner) &#; vanligast samt tillverkas inom internationell stil ovan all världen.

  dock detta finns även flera andra stilar samt versioner tillsammans med olika grader från beska, fyllighet samt smakrikedom. 

• Mörk lager (ty. Dunkel/Dunkles; bayerskt öl) &#; kraftigt rostad korn används, vilket ger ölen enstaka chokladfärgad mot mörk färg. Aromerna präglas från choklad, lakrits samt kaffe.

  Ofta finns lite sötma, balanserad från måttlig mot klar beska.

Tidigare avsågs tillsammans lageröl inom landet särskilt Wienerlager, samt tillsammans lagerøl inom land avsågs särskilt bayerskt öl (se nedan). Numera äger oss lånat den anglosaxiska terminologin var lager existerar enstaka mer generell begrepp.

dem tre huvudtyperna i Sverige var tidigare: 

• Bayerskt öl (som detta vanligast kallas inom Sverige; ty. MünchenerDunkel) &#; maltaromisk (lågförjäst), svagt humlad samt mörk; liknar många mer en ljust lageröl i smaken än mot modell enstaka mörk stout.
• Pilsner (ty.

  Pilsener/Pils)- torr (högförjäst), humlebesk samt många ljus. 

• Wienerlager &#; ligger mellan dem ovanstående numeriskt värde sorterna samt existerar rödtonad tillsammans med enstaka halvsöt, nötliknande smakupplevelse.

Av övriga lageröl märks Schwarzbier, såsom existerar många mörkt brun tillsammans brända toner samt massiv kropp. Bocköl är alkoholstarka (över 7%) samt ofta något söta tillsammans toner av russin och marsipan.

Bryggningsprocessens principer

Mältning

Mältningen kunna man dela in inom tre steg:

1. Stöpning: man börjar för att stöpa kornet, dvs.

   lägga kornet inom vätska.

   Befinner du dig i innerstaden är det enligt våra beräkningar Söders höjder som gäller för att komma över det mest prisvärda rödvinet

   Hur länge kornet ligger inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar beroende vid kornets standard, kornsort samt vilken malttyp såsom bör framställas.

2. Groning: sedan låter man kornet gro ca dagar inom en utrymme kallat groningskista. Kärnorna börjar för att gro, detta kallas groning.

   Man måste läka tiden vända kornet sålunda för att detta ej växer ihop inom varandra.

3. Kölning: slutligen torkar man malten inom ett kölna (ett mot upphöjd temperatur uppvärmt utrymme).

Beroende vid temperatur nära kölningen samt hur processen körs inom övrigt sålunda erhåller man olika malttyper:

• Cirka 85 °C får man pilsnermalt.
• Cirka °C får man karamellmalt som existerar mörkare samt ger en smakrikare maltdryck tillsammans mer sötma, då sockret karamelliseras från den lite högre temperaturen.

  Karamellmalt används mot lite mörkare ölsorter likt ale och julöl.

• Cirka °C får man färgmalt som nästan existerar mörk samt besitter enstaka bränd smakupplevelse. Färgmalt används framförallt mot porter samt stout, inom små proportioner.

Mäskning

Innan malten blandas tillsammans med vätska krossas den sålunda för att skalen knäcks samt kärnorna krossas.Maltskrotet blandas tillsammans vätska samt hettas upp inom olika steg samt blandningen kallas idag till mäsk.

Under mäskning aktiveras enzymer likt bryter ned stärkelsen inom malten mot socker. detta finns olika typer från mäskning: infusionsmäskning, dekoktionsmäskning, stegmäskning och springmäskning.

Andelen korn inom vätska brukar artikel nära inmäskningen, samt likt tumregel är kapabel man yttra för att detta går åt ,5 kg korn per 20 % liter färdigt maltdryck, tillsammans med vörtstyrka vid %.

tillsammans med dem flera maltsorter liksom finns besitter hembryggare chans för att påverka karaktären inom detta färdiga ölet samt räkna ut egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser (mörkheten), likt anges inom en EBC-värde (vilket egentligen existerar enstaka förkortning till European Brewery Convention).

korn blandas tillsammans vätska samt värms mot olika temperaturer inom ett därför kallad vörtpanna med silbotten.

En från dem enklare mäskningsmetoderna existerar denna:

1. Mäsken värms inledningsvis mot 50°C, vilket hålls inom 30 minuter. Detta kallas proteinrast, likt besitter mot övning för att avbryta ner proteinet mot mindre delar till för att bland annat undvika grumlighet inom detta färdiga ölet.

2. Därefter värms mäsken upp mot °C.
   Det finns över 50 olika ölsorter och det finns ännu fler sätt att kategorisera dem – efter smak, typ, färg, bitterhet, ingredienser osv

   Detta kallas försockringsrast, samt hålls inom 60 minuter. Enzymerna bryter ner stärkelsen mot två olika sockerarter; maximalt maltos samt lite dextrin. Den sistnämnda existerar icke förjäsbar därför den blir kvar efter jäsningen.

   • Beroende vid önskad fyllighet inom detta färdiga ölet därför väljer man temperatur mer precist, samt nära 68°C bildas lite mer dextrin jämfört tillsammans 65°C, liksom därmed ger lite mer fyllighet.

     Försockring är kapabel även ske nära °C dock ger då inom stort sett endast maltos, vilket resulterar inom en starkt dock många tunt maltdryck.

   • Vid temperaturer runt °C bildas detta istället således många dextrin således för att man knappt får någon jäsning alls.
3. Efter försockringen värmer man mäsken mot 75°C, likt existerar ett lämplig temperatur för att sila mäsken.

Lakning

Efter för att mäskningen existerar genomskinlig pumpas vätskan, likt för tillfället kallas vört, ovan inom vörtpannan.

Mäsken lakas ur tillsammans mer varmvatten på grund av för att därför många sötningsmedel såsom möjligt bör tas mot existera. Liksom maltens samt koktidens innebörd besitter beneath urlakningen samt filtreringen till ölets karaktär, äger även humlet inom avseende vid sort, mängd samt koktid.

Här har vi listat 20 ölsorter med knepiga namn och hur de faktiskt uttalas

Även jästen äger ett massiv innebörd på grund av ölets smak. Maltskalet silas försvunnen genom för att öppna ett ventil inom kärlets botten, därför för att sötvörten sakta rinner ner tillsammans med enstaka tunn stråle inom vörtpannan. Vört existerar sockervatten tillsammans med färg, vanligtvis % sötningsmedel, även benämnt % inom vörtstyrka alternativt grader Plato. dem inledande 10% från vörtens volym hälls försiktigt tillbaka ovan mäsken eftersom den består från många protein.

Därefter blir vörten klarare samt ser ut likt maltdryck inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. Man häller beneath bota lakningsproceduren försiktigt vid lakvatten ovan mäsken, på grund av för att laka ur detta mesta från sockret. Lakvattnet bör hålla °C, till för att ett fåtal god avrinning. nära högre temperaturer löser sig tannin från maltskalet, samt ger oönskad bitter smakupplevelse åt ölet.

detta går åt nästan lika många lakvatten likt den volym man avser för att brygga. När man besitter fått ut önskad volym vört, såsom existerar detsamma vilket önskad volym färdigt maltdryck, därför avbryts lakningen.

Vörtkokning

Vörten värms upp mot kokning, samt då detta kokar tillsätts eventuellt klätterväxt, beroende vid önskad beska, smakförmåga samt doft, vilket får koka inom 60 minuter tillsammans tillsammans vörten.

Vörtkokning existerar nödvändigt till för att vörten skall bli ren samt för att ölet ej senare skall surna. beneath vörtkokning koagulerar vätskans proteiner. Humle förmå även tillsättas inom ett andra alternativt mot samt tillsammans med tredjeplats omgång på grund av för att förändra smakupplevelsen samt beskan inom detta färdiga ölet. detta finns flera sorters klätterväxt vid marknaden, vilket utför för att även hembryggare besitter tillfälle för att producera maltdryck tillsammans med många olika smakkaraktär, liksom dem olika öltyper samt karaktärer såsom finns vid marknaden.

Kylning

Efter vörtkokningen kyls vörten ner ifrån koktemperatur mot beneath rumstemperatur.

Ju snabbare detta sker desto mindre existerar risken till för att bakterier bör ta ovan, vilket förmå förstöra ölen. ett klassisk teknik existerar för att ställa vörten till svalning inom en vattenbad, dock ett effektivare samt snabbare teknik existerar för att låta vörten pumpas genom ett värmeväxlare. inom fabriksmässig öltillverkning sker denna process inom en slutet struktur på grund av för att ölen bör erhålla identisk karaktär, smakförmåga samt färg varenda gång.

Temperaturen bör artikel °C till underjäst maltdryck, alternativt °C till överjäst öl. Man fyller år även vid tillsammans dricksvatten mot korrekt volym, till för att ersätta den mängd vilket kokats bort.

Jäsning

Under fermenteringen (jäsningen) omvandlas dem förjäsbara sockerarterna från jästen inom huvudsak mot alkohol (etanol), koldioxid samt färsk jäst. detta skapas även ett rad andra smakaktiva ämnen likt högre alkoholer, estrar, organiska syror, aldehyder, ketoner mm.

Jästen vilket vanligen används nära bryggning från underjäst maltdryck existerar Saccharomyces pastorianus. Den existerar ett nära anhörig mot jästen Saccharomyces cerevisiae liksom används nära bryggning från överjäst öl.

Primärjäsning

De underjästa ölen jäses beneath dagar nära nedsänkt temperatur (typiskt °C).

då jästen fått slut vid näring sjunker den ner mot botten från jäskaren. Underjäst maltdryck får ett ren samt genomskinlig smakupplevelse, ofta tillsammans med vissa undertoner från svavel. dem överjästa ölen jäses hastigare, ungefär dagar, nära högre temperaturer (typiskt °C), dock förmå tillsammans med fördel även dem låta jäsas ut inom 14 dagar. då jästen fått slut vid näring börjar den vandra inom dvala, flocka mot större klumpar samt lägga sig vid botten från jäskaret.

Överjäst maltdryck får ofta ett fruktig samt komplexare smakförmåga likt påverkas från flera faktorer, dock främst temperatur samt omröstning från jäststam.

Vid hembryggning sker jäsningen inom en slutet flaska (i landet ofta ett jäshink, inom USA existerar damejeanne fortfarande många populärt) tillsammans med jäsrör i toppen, på grund av för att den koldioxid liksom bildas skall behärska ta sig ut samt till för att förhindra för att oönskade mikrober samt syre bör behärska ta sig in. inom start från jäsningen stiger en kraftigt, gräddigt schum vid ytan, samt detta &#;pluppar&#; ordentligt inom jäsröret tackar vare den stora kvantiteten koldioxid liksom bildas nära jäsningen.

då jäsningen börjar bli färdig finns detta endast några små skumöar kvar. detta &#;pluppar&#; då gånger inom minuten inom jäsröret.

I vissa östeuropeiska maltdryck, såsom rysk kvass, används bagerijäst. Man får då ett brödig, sur beverage tillsammans många begränsad hållbarhet. Kvass innehåller vanligtvis ej mer än 1,5% alkohol, dock kunna innehålla 2,5% alternativt mer angående den får jäsa längre.

Även finsk Sahti använder brödjäst (oftast vanlig torrjäst). detta existerar en traditionellt maltdryck liksom dricks många ungt samt bryggs tillsammans med väldigt lite humle.

Vild och spontanjäst öl lämnas för att jäsa tillsammans med den fermenterad såsom finns inom omgivande atmosfär.

Dessa maltdryck blir traditionellt många syrliga tillsammans med mineraltoner. Traditionellt pumpas stamvörten ifrån kokkärl mot stora öppna kar var den får svalna mot jästemperatur. beneath tiden den svalnar fångas vilda jäst samt bakterier upp, vilket sedan jäser ölen. Smaken vid ölet blir ofta många komplext, dock kräver långa lagringstider, upp mot samt ibland ovan 3 kalenderår innan buteljering.

Lageröl är en vanlig ölsort som kännetecknas av sin lätta och friska smak med milda och rena smaknoter

detta existerar även möjligt för att samla in vild fermenterad ifrån naturen till för att jäsa maltdryck. inom dessa fall läggs ett små mängd mogen fruktbarhet, små frukter från växter, blommor alternativt bark inom vört. Blir jäsningen lyckad förmå ett större jästkultur propageras upp på grund av för att nyttja mot större satser maltdryck.

Ölet blir även då ofta även många komplext inom smaken samt kunna kräva längre jästider. Skillnaden mot spontanjäst maltdryck blir främst för att bryggaren får mer övervakning ovan processen samt enklare är kapabel styra smakprofilen.

Sekundärjäsning

&#;Grönölet&#; tappas ifall mot en nytt jäskärl på grund av ett par dagars ytterligare jäsning dock framförallt klarning.

då man tappar ifall ölet blir man även från tillsammans med detta sediment från fermenterad likt ligger vid botten. beneath sekundärjäsningen besitter jäsningen inom princip upphört.

Vid bryggning från underjäst maltdryck, även kallat lager, sänks temperaturen mot °C samt jäsningen sker långsammare. Ölet klarnar samt &#;mognar&#; nära den denna plats temperaturen, samt lagringen tar minimalt 4 veckor, beroende vid öltyp.

Filtrering samt klarning

De flesta ölsorter filtreras samt klarnas, då partiklar tas försvunnen till för att erhålla ölen tydlig.

ett alternativ teknik existerar frysfiltrering, var man låter vätskan passera kalla metallnät var orenheterna fryser fast. Vissa bryggare anser för att man ej kunna sålla maltdryck utan för att samtidigt förlora inom smakförmåga, dessa maltdryck existerar då mer alternativt mindre grumliga nära serveringen.

Traditionellt användes en extrakt ifrån simblåsor hos vissa fiskar, samt detta används ännu även ifall detta existerar vanligare tillsammans med kiselgur, gelatin samt inom vissa fall aktivt kol.

Pastörisering

Huvuddelen från all maltdryck pastöriseras, den hettas snabbt upp mot omkring 70 °C på grund av för att omedelbart kylas ner igen.

Öl är en populär dryck i Sverige med många olika ölsorter att välja mellan, var och en med sin egen unika smakprofil och karaktär

vid detta sätt dödar man samtliga mikroorganismer samt får en hållbart maltdryck tillsammans med förutsägbara attribut. flera anser för att denna process även förstör vissa smakämnen, samt framför allt nya småbryggerier undviker pastörisering. Detta ställer än högre krav vid hanteringen från ölen.

En äldre teknik existerar för att innan ölen försluts upphetta den fulla flaskan/burken.

maltdryck likt ej filtreras alternativt pastöriseras kallas inom landet ibland på grund av färsköl. Vissa ölstilar likt Barley wine samt Porter klarar för att långlagras trots för att dem förmå artikel ofiltrerade samt opastöriserade.

Tappning

Ölet tappas vid flaskor, burkar alternativt tallrik. på grund av för att ölet bör bli kolsyrat därför tillsätts enstaka mindre mängd förjäsbart extrakt, vanligen strösocker.

Detta kallas priming.

Lagring

Lagringen sker nära cirka 0°C på grund av underjäst maltdryck, samt pågår beneath flera månader. på grund av överjäst maltdryck tar lagringen bara en par veckor samt sker nära sval temperatur, källartemperatur. Man lagrar ölet dels på grund av för att detta bör klarna dock främst till för att smaken bör utvecklas samt mogna.