Lärarinna för 100 år sedan

AGNETA LINNÈ

I dagens träning från pedagog träffas traditioner tillsammans med olika rötter. beneath talet började statsmakten allt tydligare reglera utbildningen från pedagog till folkundervisning samt lärdomsskola. Lärarutbild­ning blev en medel på grund av staten för att påverka samt utveckla skolundervisningen. Utbildningen från pedagog inom folkskola samt inom läroverk tog då form eller gestalt utefter skilda spår.

beneath senare delen från talet började dessa båda utbildningar, liksom utbildningen från småskollärare, för att steg till steg föras närmare varandra.

Processen fanns synnerligen dynamisk. Senare äger utbildningen från allt fler pedagoger förts samman tillsammans med utbildningarna från klass- samt ämneslärare, något likt ej gjort dynamiken mindre.

Traditioner såsom formats från chef till barnträdgårdar, arbetsstugor, skolor på grund av handikappade, lärosäten på grund av kurs inom illustration, toner, hantverk, hemkunskap samt gymnastik, handels- samt yrkesskolor, högre kurs från sjuksköterskor, besitter mött dem tidigare åtskilda utbildningarna från pedagog inom folkundervisning samt läroverk.

Från utbildas pedagog till inom detta närmaste samtliga skolformer inom en gemensamt schema tillsammans olika inriktningar.

för att teckna den historiska framväxten från dem olika lärargruppernas utbild­ningar låter sig ej göras inom ett kreditkort skrivelse. Jag besitter valt för att utföra nedslag inom främst några tidiga dock viktiga vägval liksom inom huvudsak gällt träning från pedagog på grund av obligatorisk skola.1

ÅRS STADGA till FOLKUNDERVISNINGEN

Ett klart vägval skedde inom anslutning mot års stadga på grund av folkundervisningen.

denna plats fick utbild­ningen från pedagog på grund av folkskolan sin inledande statliga reglering.

enstaka från stadgans fjorton paragrafer ägnas utbildningen från pedagog. denna plats stipuleras för att såväl inom huvudstaden liksom inom varenda stiftsstad bör domkapitlet bereda “tillfälle till dem, likt wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, för att inom en diskussion erhålla underwisning samt öfning inom dem mot detta kall hörande ämnen.” (SFS , § 5).

Den utbildning såsom fick sin stadga tid ägde formats inom en samhälle, var kristendomen inom luthersk tappning fanns den självklara grunden på grund av utbildningsinstitution samt lärarutbildning.

nära jobb från enstaka folkskol­lärare skulle inom inledande rummet avseende kopplas eller fixeras nära dennes gudsfruktan samt sedliga vandel. Kristen­domskunskapen skulle stå inom centrum vilket kraft­källa till läraren inom hans kommande jobb. mot enstaka start plats även kristendomsundervisning, var katekesen tog massiv område, samt enkla basfärdigheter detta ledande innehållet inom seminariernas under­visning.

Läraren skulle egen lära sig detta stoff liksom skulle förmedlas mot skolans studenter samt lära sig behärska den påbjudna växelundervisningsmetod­en. Seminariet lärde även ut hur den blivande läraren skulle klara för att praktiskt strukturera arbetet inom ett utbildning. Seminarieundervisningen byggdes stegvis ut samt kom för att omfatta studier inom samtliga skol­ämnen, inom pedagogik samt metodik samt handledd övningsundervisning inom seminariets övningsskola.

Vägvalet innebar emellertid även något annat.

detta innebar en tydligt beslut ifrån statsmaktens blad på grund av för att utbildningen från pedagog på grund av folkundervisningen ej enbart plats ett kyrklig angelägenhet. dem strider kring den tidiga skolan samt utbildningen från dess pedagog vilket återfinns inom dem fyra ståndens rapport beneath talets riks­dagar handlar inom många just angående detta.

Skulle även statsmakten, ej enbart kyrkan, äga påverkan ovan lärcentrum samt lärarutbildning. Ständerna fanns delade inom sig samt inom dem olika stånden, dock utskot­ten lyckades inom betänkanden samt sammanjämk­ningsprocedurer slå vakt angående statens ansvar till lärarutbildningen samt steg till steg flytta fram statsmaktens positioner härvidlag.

inom samt tillsammans tillkomsten från seminarierna, samt stadgans bestämmelse för att läraren helst borde artikel exami­nerad, tilldelades även lärarkåren ett speciell legitimitet. vid tvärs mot ej därför ett fåtal riksdags­ledamöters perception vidhöll utskott samt riksdagsmajoritet beneath dem riksdagar vilket följde för att enstaka pedagog till folkskolan inom normalfallet skulle äga examinerats ifrån workshop.

Härmed åtskildes även utbildningen från folkskolans pedagog ifrån andra utbildningsinstitutioner vilket läroverk samt högskola. Grunden ägde lagts på grund av uppkomsten från enstaka färsk yrkeskategori – folkskolläraren.

KVINNOR FÅR TILLTRÄDE

Ett nytt centralt vägval ägde plats tid Då ägde riksdagen beslutat för att kvinnor skulle erhålla inträde till folkskollärarbanan.

inom samband tillsammans med detta bestämdes även för att några från dåtidens folkskole­seminarier skulle öppnas på grund av kvinnor. då sedan adjunktstjänster inrättades nära seminarierna () stadgades för att nära workshop på grund av kvinnliga studenter skulle minimalt enstaka lärarinna anställas på grund av den utbildning likt åvilade adjunkt. Härigenom blev folkskollärarinneseminarierna bland dem allra första högre läroanstalter inom landet var kvinnliga pedagog kunde ett fåtal jobb.

denna plats tog även () dem allra inledande kvinnliga lektorerna ställe, liksom dem inledande statligt anställda kvinnliga rektorerna. från dessa kom särskilt Anna Sörensen, skolchef nära Folkskoleseminariet inom huvudstaden –, för att inta enstaka viktig position inom samtidens peda­gogiska aktivitet. Anna Sörensen inledde sin väg eller spår såsom folkskollärare till för att senare vidareut­bilda sig.

denna blev ett mäktig förespråkare inom detta offentliga på grund av folkskolan vilket bottenskola, på grund av ett läroplan såsom tog hänsyn mot barnets tillväxt samt till enstaka kristendomsundervisning från ytterligare karaktär än katekesläsning.

VÄXELUNDERVISNING ERSÄTTS från SAMLAD KLASSUNDERVISNING

Att lära ut växelundervisning vilket modell på grund av hur enstaka utbildningsinstitution skulle organiseras kom för att prägla folk­skollärarutbildningen beneath dess inledande decennier.

för att behärska denna teknik förmå sägas äga utgjort ett huvud sektion inom lärarens praktiska kunnande. Metoden gavs legitimitet ej minimalt tillsammans med ekonomiska argument inom enstaka situation då nödvändigheten för att bygga upp skolor plats enormt samt antalet utbildade pedagog ringa. Snart kom emellertid växelundervisnings­modellen för att starkt kritiseras ifrån olika håll.

Framför allt bars kritiken fram från dem likt före­språkade enstaka starkare övervakning från den inre männi­skan, inom motsats mot den yttre disciplinering vilket den förhärskande modellen plats bärare från. ett från dem främsta kritikerna fanns Torsten Rudenschöld, vars praktiska sysselsättning liksom pedagog samt aktivitet vilket synnerligen energisk inom detta riksdagsutskott likt handhade skolfrågor starkt bidrog mot för att skolan fick enstaka modifierad organisation samt för att semina­rierna kom för att bygga upp metoder på grund av samlad klassundervisning.

Lärarens röst skulle nå varenda enskilt barns själ direkt samt oförmedlat. detta kalenderår () då en kungligt cirkulär stadfäste för att växelundervisning skulle överges mot förmån på grund av åskådningsundervisning förmå förvisso betraktas liksom en viktigt vägval inom skolans dock även inom seminariernas bakgrund. för att lära den blivande läraren hur lektioner skulle utformas blev centralt inom dåtida metodikundervisning.

Seminariernas samling rymmer högintressant ämne angående hur lektioner såg ut alternativt tänktes titta ut. kurera lektioner skrevs ner liksom led inom övningsundervisning samt examination. detta kunde röra sig ifall kommenterade disposi­tioner dock vanligt fanns lektionsplaner liksom utformades replik på grund av replik.

Detaljerade anteck­ningar kunde även göras ovan lektioner såsom lärarkandidater åhörde beneath auskultations­perioder.

Folkskoleseminariernas tillkomst är kapabel förstås inom skärningspunkten mellan ett stat vid väg för att ta allt starkare ansvar på grund av allt fler samhällsfunktioner samt en steg till steg allt mer differentierat samt rörligt samhälle.

Folkskoleinspektion, lärarutbildning, inrättande från ett folkskolebyrå inom ecklesiastikdepartementet samt stöd för att förbättra läromedel existerar områden var statsmakten engagerade sig på grund av för att främja folkskolans sak samt bidra mot dess styrning inom önskad riktning.

Att folkskoleseminarier inrättades inom således flera delar från riket, inom stället till för att, liksom en antal riksdagsmän förordade, begränsas mot ett alternativt numeriskt värde större, centralt placerade lärosäten, kom även för att ett fåtal innebörd ur folkbildningssynpunkt.

Utbild­ningen mot folkskollärare drog mot sig flera unga ur samhällsklasser var fortsatta studier ej tedde sig självklara. Detta vitsordas mot modell från folkskolläraren samt riksdagsmannen Värner Rydén, då denne inom debatten nära års riksdag inom egenskap från fattig pojke ifrån ruralt område hävdar klokskapen inom för att ej införa avlagd realexamen likt formellt inträdeskrav mot folkskolesemina­rium, samt härigenom “föra in utbildningen från folkskollärarekåren vid ett väg, såsom leder mot fördyrande samt försvårande från inträdet nära seminarierna på grund av detta egentliga folkets barn.” (Riksdagens rapport , andra kammaren, , s.

37). för att en antal folkskoleseminarier avdelades på grund av kvinnliga studerande fick massiv innebörd – kvinnor kunde bruka folkskole­seminariet till för att förvärva rätten för att producera sin personlig försörjning, rätten för att tillägna sig bildning samt rätten för att prata inom detta offentliga.

TALETS VÄGVAL på grund av enstaka REFORMERAD LÄRARUTBILDNING

Under talet trädde folkskolans pedagog själva fram liksom enstaka färsk, betydande intressegrupp.

tillsammans före­trädare vilket Fridtjuv fjäll, Emil Hammarlund samt Alfred Dalin utmanade folkskollärarna samt deras nybildade kårorganisation den etablerade semi­narieutbildningen. Årtiondena kring förra sekel­skiftet fanns ovan viktig ett tidsperiod från stora samhälleliga förändringar. intensiv omvandlingar ägde lokal ifråga angående mekanisk samt fabriksmässig tillväxt, urbanisering, maktrelationer samt idéströmningar.

fabriksmässig expansion, fräsch teknik, utbyggda kommunikationer samt ändrade kapitalförhållanden gick grabb inom grabb tillsammans socialreformatoriska rörel­ser, kamp på grund av allmän rösträtt samt på grund av kvinnors riktig. Fosterlandet samt nationen lyftes fram vilket integrerande idéer på grund av moral samt samhällsnytta. Sundhet samt hygien ställdes vid dagordningen samt optimistiska föreställningar angående framtida utveck­ling utmanade idéer angående för att allt enstaka gång plats självklart.

tidig del av ett liv samt ungdom började ses likt särskilda skeden inom människans tillväxt, tänkbara för att analysera tillsammans med vetenskapliga metoder. Ellen Keys funderingar angående en barnets århundrade kunna ses likt karakteristiska till ett fräsch tidsperiod samt ett färsk pedagogik. för att sociala alternativt pedagogiska bekymmer skulle behärska tacklas tillsammans med hjälp från vetenskap öppnade till framtidsoptimism.

talets rösträttsreformer bidrog mot nya majoritets­förhållanden inom riksdagen samt ministärer tillsammans frikostig respektive liberal-socialdemokratisk färg bildades tid , samt   inom dessa tog numeriskt värde före detta folkskollärare område liksom ecklesiastikministrar: Fridtjuv kulle år –06 samt –14 samt Värner Rydén år –

Under talet skedde således en synnerligen betydelsefullt vägval inom lärarutbildningens bakgrund.

års stora folkundervisningskommitté ägde startat likt enstaka kommitté tillsammans med uppgift för att refor­mera folkskoleseminarierna. Den ägde föregåtts från ett petition ifrån Sveriges allmänna folkskol­lärareförening tillsammans krav vid enstaka genomgripande förändring från folkskollärarnas kurs. Senare fick kommittén en vidgat uppgift för att utreda enstaka omorganisation från kurera folkbildningsväsendet inom praktisk riktning.

Detta innebar förslag mot färsk undervisningsplan till den obligatoriska skolan, tillkomsten från obligatorisk fortsättningsskola, modifierad folkskoleinspektion samt inrättande från ett statlig överstyrelse på grund av folkundervisningen. Folkskolläraren Fridtjuv kulle utnämndes mot kommitténs ordförande efter sin korta inledande period liksom ecklesiastikminister; en stor naturlig upphöjning av jordens yta efterträddes från Harald Dahlgren då han vid nytt utsetts mot ecklesiastikminister.

inom kommittén tog även ett från dem kvinnliga seminarieadjunkterna, Hedwig Sidner, ställe.

Sidners bidrag inom kommittén fanns avgörande. denna plats bl.a. inom flera kalenderår tillsammans tillsammans med Fridtjuv fjäll samt Harald Dahlgren arbetande ledamot från detta utskott likt utarbetad förslag mot fräsch lärarut­bildning. Folkskoleseminariernas nya stadga samt undervisningsplan stadfästes kalenderår

Det plats således förslaget mot modifierad lärar­utbildning såsom folkundervisningskommittén inledningsvis utarbetad.

dem fyra volymer såsom grundligt utreder seminarieutbildningen formulerar dem radikalt förändrade utgångspunkter liksom några kalenderår senare skulle komma för att ligga ner mot bas även på grund av folk­skolan inom samt tillsammans års undervisningsplan.

I seminariebetänkandena föreslås enstaka dramatisk nedskärning från kristendomsämnets omfattning mot förmån på grund av modersmålet, biologi, gymnastik tillsammans lek samt idrott samt en främmande tungomål. på denna plats stadfästs detta nya ämnet psykologi likt teoretisk bas till pedagogikämnet. på denna plats möter oss beskriv­ningar från laborativa, undersökande metoder samt denna plats formuleras enstaka kristendomsundervisning likt förväntas utgå ifrån evangelierna snarare än katekesen.

Barnet samt dess själ ägde tagit lokal inom seminariernas nya läroplan.

Folkundervisningskommittén konstaterar, för att produktionslivets förändringar tvingat fram enstaka folkskolebildning från ytterligare karaktär än tidigare, för att staten måste tillhandahålla ett allmän med­borgerlig uppfostran då familjens möjligheter därtill begränsats samt för att denna medborgerliga uppfostran måste skydda sitt samband tillsammans detta produktiva arbetet.

Kommitténs förslag förmå sägas stå inom fosterlandets, hembygdens samt arbetets service, tillsammans med fokus riktat mot detta förändrade produktions­livet samt tidens skiljaktiga värdesystem, liksom öppet framträdde inom form eller gestalt från sinsemellan kämpande livsåskådningar.

Nationen samt människor lyfts fram liksom utgångspunkt på grund av samhörighetskänsla samt samman­hållning. Läraren skulle bildas mot enstaka sedlig samt självständig personlighet.

Parallellt tillsammans dessa förändringar ändrades även lektionernas tilltal. Upprepning från enkla mening samt fraser ur enstaka given ord, förmedlad genom enstaka sluten frågeteknik, fanns vid väg för att efterträdas från ett mer personlig röst.

Kunskapens innehåll framgick ej längre självklart ur den situation var män­niskan levde samt arbetade. Barnet förväntades förbättra ett rad symboliska föreställningar ifall världen utanför klassrummet. Läraren utbildades för att tolka den moraliska visdomen hos bibliska berättelser samt för att åskådliggöra industrins sysselsättning, naturens lagar alternativt nationens betydelse inom en person­ligt anförande riktat mot barnen inom detta moderna samhället samt den moderna skolan.

EFTERKRIGSTIDEN samt ett LÄRARUTBILDNING vid VETENSKAPLIG GRUND

Nästa stora vägval inom lärarutbildningens saga önskar jag förlägga mot efterkrigstidens stora skolrefor­mer.

års skolkommission utredde även frågan ifall ett reform från lärarnas kurs. års riksdag fattade en principbeslut angående ett fram­tida lärarutbildning, var ett färsk typ från lärarutbild­ningsanstalter skulle etableras till den egentliga yrkesutbildningen från ämneslärare, mellanskol­lärare, eventuellt småskollärare samt kanske även speciallärare.

Viktigt inom detta vägval fanns emellertid för att både proposition samt riksdag betonade den skisserade lärarutbildningsreformens stegvisa utformning. detta särskilda utskottet menade, för att reformen från lärarutbildningen liksom skol­reformen borde äga ett fortskridande karaktär samt framhöll kopplingen mot försöksverksamheten. Delreformer, ifall möjligt inom den befintliga organisationen, borde göras samt sidled härmed ett färsk lärarhögskoleorganisation successivt byggas upp.

Detta blev även riksdagens beslut.

Såväl den proposition vilket nedsänkt mot bas till detta aktuella principbeslutet likt skolkommissionens analys riktade starka förhoppningar mot den psykologiska vetenskapen samt dess möjligheter för att bidra mot ett god förberedelse till lärarens jobb. Föredragande statsrådet, ecklesiastikminister Josef Weijne, vilken inom likhet tillsammans med Fridtjuv höjd ägde startat sin väg eller spår likt folkskollärare, konstaterade sålunda inom propositionen för att lärarna inom framtidens utbildning ej kunde undvara basal uppfattning angående begåvningspröv­ningens metodik samt andra stöt från testning, liksom träning inom för att nyttja standard­iserade test samt äga förståelse angående grunderna på grund av ett rättvis granskning från undervisningens faktiska effekt samt övning inom lärorik journalföring.

han menade även för att angående man enstaka gång godtagit tesen för att barnet självt skulle artikel riktpunkten på grund av lärarnas sysselsättning sålunda kunde kravet vid god utveck­lingspsykologisk skolning på grund av dem blivande lärarna ej förkastas (Prop. , s. 22–26). Weijne synes äga demonstrerat massiv skicklighet för att utifrån ett dem stegvisa delreformernas plan nå uppslutning inom riksdagen på baksidan års reformbeslut.

års vägval innebar, för att visionen ifall ett mot vissa delar gemensam kurs från den obliga­toriska skolans pedagog inledningsvis fick stå åter till genomförandet från grundskolan.

ett mot delar gemensam kurs från grundskolans pedagog kom ej för att förverkligas förrän fyrtio tid senare, kring kalenderår Principen angående pågående skol­reform samt stegvisaförändringar kom mot starkt formulering. Den inledande lärarhögskolan utreddes från enstaka speciell lärarhögskoledelegation inom års skolkommission samt inrättades inom huvudstaden kalenderår Samtidigt utreddes emellertid seminariernas organisation samt utbildningarna mot småskollärare samt folkskollärare; fräsch stadga, timplan samt under­visningsplan på grund av dessa utfärdades år – dem på denna plats numeriskt värde lärargrupperna skulle idag utbildas nära gemensamma utbildningsanstalter.

dem stegvisa reformerna fortsatte således.

Förarbetena mot beslutet ifall den inledande lärar­högskolan omfattar viktiga grundtankar, liksom sedan återkommit inom senare lärarutbildnings­reformer. enstaka sådan grundtanke existerar för att arbetet nära lärarhögskolan måste äga vetenskapligt underlag. dem blivande lärarna skulle erhålla ett god orientering inom lärorik teori samt ett fåtal situation för att titta samt själva praktiskt testa olika undervisningsmetoder.

ordnad lärorik försöksverksamhet lyftes fram såsom enstaka möjlig väg för att förverkliga grundidén angående ett fortskridande skolreform. varenda lärcentrum borde betrakta sig likt ett försöksskola samt varenda pedagog söka egna vägar mot förbättrad metoder. undersökning från rapporter ifrån olika slags försöksverksamhet kunde utgöra en led inom den vetenskapliga förank­ringen från studierna såsom kommissionen före­språkade.

enstaka vetenskaplig inriktning från studierna innebar inom inledande grabb för att arbetet skulle ske inom levande förbindelse tillsammans forskningen vid detta pedago­giska samt psykologiska området, samt, angående än inom anspråkslös form eller gestalt, existera inordnad inom den. Vetenskap samt försöksverksamhet skulle bidra mot för att utföra skolans utbildning både effektivare samt förbättrad anpassad mot målen.

ÅRS KOMPROMISS

Tio kalenderår efter års principbeslut uppdrogs åt nya sakkunniga för att utreda ämnes- samt klasslärarutbild­ningen.

års lärarutbildningssakkunniga (LUS) genomförde en grundlig utrednings­arbete. Man tog tydligt ställning till ett lärarhög­skolemodell samt förordade enstaka successiv avveck­ling från dem gamla seminarierna.

Riksdagens beslut blev enstaka kompromiss – återigen en vägval från innebörd till framtiden. Formellt omskapades klasslärarutbildningen mot enstaka högskoleutbildning såsom skulle bedrivas nära lärarhögskolor. Dock omvandlades emellertid flertalet seminarier liksom bedrivit klasslärarutbildning mot lärarhögskolor utan ämneslärarutbildning alternativt tillgångar till forskning; behörighetskrav mot klasslärarlinje blev tvåårig fackskola.

Den nya stadga likt utfärdades slog samtidigt inom sin inledande paragraf fast för att lärarhögskolorna ägde mot övning för att utbilda pedagog på vetenskaplig grund. syfte samt riktlinjer betona­de vikten från för att lärarutbildningen blev en led inom enstaka pågående skolreform. till inledande gången inprän­tades för tillfället för att dem studerande borde förvärva ett öppen samt väsentlig inställning mot sin personlig kom­mande yrkesutövning samt vilja för att förnya sitt arbetssätt.

ÅRS HÖGSKOLEREFORM samt NÅGOT ifall TIDEN DÄREFTER

Ett vägval likt många starkt kom för att beröra lärar­utbildningarna skedde inom samt tillsammans års hög­skolereform.

även dem lärarutbildningar såsom tidigare ej tillhört högskolevärlden skulle för tillfället jobba tillsammans utgångspunkt inom både vetenskap samt testad upplevelse. mot universitet eller akademisk institution knöts ej minimalt dem stora samt expanderande utbildningarna från pedagoger tillsammans med inriktning mot barnomsorgen: förskollärare samt fritidspedagoger.

tillsammans med förskol­lärarutbildningen något som har transporterats eller flyttats in inom universitet eller akademisk institution traditioner tillsammans med rötter hos barnträdgårdsrörelsens pionjärer – bland andra Ellen samt Maria Moberg, Anna Eklund, Maria Kjellmark inom tidigt anförande, Carin Ulin samt Alva Myrdal något senare. Förskolese­minarierna fanns bärare från sinsemellan delvis lite olika traditioner, såsom förenade ett praktisk omsorgsrationalitet tillsammans ambitioner för att förbättra samt knyta an mot psykologisk undersökning.

ägde Barnstugeutredningen presenterat sitt betänkande ifall kurs från anställda på grund av förskola samt fritids­hem, Utbildning inom samspel (SOU ). Samverkan samt samspel existerar ett primär tankefigur inom betänkandet. Problemorienterade studier, lagarbete, integration från teoretiska samt praktiska moment samt för att bygga vid dem studerandes tidigare erfarenheter liksom utgångspunkt på grund av studierna präglade den kurs liksom föreslogs.

Utbildningen skulle omfatta tre block: kommuni­kation, omvärldsorientering samt pedagogik. samt den skulle, då detta gäller förskollärare samt fritidspedagoger, innefattas inom den nya akademi likt tog struktur ifrån

Traditionella principer på grund av urval från kunskaps­innehåll inom högre träning utmanades inom samt tillsammans års högskolereform.

Vetenskapsbaserad förståelse ställdes mot förståelse grundad inom andra praktiker. Spänningen mellan praktiskt lärarkun­nande å den en sidan, samt ett vetenskaplig rationalitet å den andra, blev objekt på grund av avsevärd samtal – enstaka samtal såsom åter existerar högaktuell. enstaka rad olika lärarutbildningar förenades således inom identisk lärosäte.

Innehållsligt bedrevs dem dock relativt åtskilda ifrån varandra, även angående ansatser gjordes för att integrera perspektiv, utbyta erfaren­heter alternativt genomföra försök tillsammans samverkan.

Utbildningen från lärare på grund av den obligatoriska skolan kom för att utredas vid nytt beneath talet. samt för tillfället resulterade utredningsarbetet, Lärare på grund av lärcentrum inom utveckling, från års lärarutbildnings­utredning (SOU ), inom en förslag ifall enstaka inom princip samlad träning från grundskolans pedagog.

Den nya lärarutbildning liksom riksdagen efter intensiva debatter samt kompromisser avgjorde ifall samt liksom startade skedde i enlighet med en omlottsystem tillsammans enstaka inriktning mot grundskolans tid 1–7 samt enstaka ytterligare mot grundskolans kalenderår 4–9. Ämnesstudierna stärktes på grund av 1–7-lärarna, pedago­gik samt metodik fick däremot minskat utrymme jämfört tillsammans med klasslärarutbildningen.

Didaktik skulle länkas mot ämnesstudierna, såsom skulle ske inom större block än inom den tidigare ämneslärarutbild­ningen. Forskningsanknytningen skulle stärkas.

Under större delen från lärarutbildningarnas talshistoria besitter diskussionen varit stark kring vilket utbildningsinnehåll likt bör existera gemensamt på grund av flera lärarkategorier samt vilket innehåll såsom bör artikel särskilt.

Diskussionerna äger rört sig inom spänningsfälten mellan vetenskap samt praktisk lärarkunskap samt mellan lärarutbild­ning samt skolreform. dem olika lärarutbildning­arnas traditioner existerar laddade tillsammans olika genus samt deras rekrytering små frukter från växter olika klassprägel – ämnen från innebörd till utbildningarnas samhälleliga posi­tioner samt innehållsliga karaktär.

dem organisator­iska reformerna besitter varit flera. Genomförandet från dem senaste lärarutbildningsreformerna äger skett samtidigt vilket läka skolans, liksom högskolans, styrsystem radikalt omvandlats. inom spåren från ändrat huvudmannaskap, decentralisering, mål- samt resultatstyrning, starkare internationellt beroende äger kraven vid lärarna ökat samt skiftat gestalt.

Såväl detta vetenskapliga likt detta praktiska kun­skapsintresset behövde fördjupas inom utbildningen samt detta gemensamma inom pedagogernas förändrade samt mer behöriga professionella uppgift stär­kas. Förmåga mot lokalt läroplansarbete, samarbete inom arbetslag, medverkan inom undersökning, uppföljning samt bedömning besitter trätt fram såsom viktiga delar inom enstaka professionell kompetens.

detta existerar bland annat mot denna bakgrund års radikala vägval gjordes2. angående detta må andra skriva.

AVSLUTANDE ORD

Som en betydelsefull spår genom decennierna går lärarnas samt deras kårorganisationers starka engagemang på grund av lärarutbildningen. inom detta föregående besitter jag bland annat nämnt några folkskollärare, vilket inom upphöjd grad bidragit mot för att förändra utbildningsinstitution samt lärarutbildning: Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Anna Sörensen, Värner Rydén samt Josef Weijne.

Lärarkårernas innebörd inom samhällsutvecklingen, deras kamp till professionellt erkännande samt till enstaka förbättrad utbildning samt förskola, däribland ej minimalt dem spänningsfyllda relationerna kårerna emellan, ser jag liksom en synnerligen angeläget plats på grund av fortsatt utbildningshistorisk undersökning. 3  inom detta sammanhanget existerar detta breda nordiska forskar­nätverk vid temat Folkskolläraren inom samhällslivet –, såsom börjat byggas upp vid initiativ från professorerna inom saga Lars Petterson samt Sune Åkerman, utomordentligt betydelsefullt.

/ AGNETA LINNÉ

Agneta Linné, är professor inom pedagogik nära Örebro högskola.

denna äger inom flera kalenderår varit verksam nära Lärarhögskolan inom huvudstaden, bl.a. såsom utbildningsledare, lektor samt professor.

NOTER

1. Artikeln baseras vid nästa arbeten samt dem källmaterial samt den litteratur vilket var åberopas: Linné, Agneta (): Moralen, barnet alternativt vetenskapen? ett lärande från tradition samt förändring inom lärarutbildningen.

huvudstaden, HLS Förlag; Linné, Agneta (): ifall traditioner, reformer samt lärares kurs.

I: Kent Hägglund (red.), Ständigt inom stöpsleven. Lärar­högskolan inom huvudstaden beneath fem decennier, s. 14– Stockholm: HLS Förlag; Linné, Agneta (): The lektion as a pedagogic skrivelse. A case study of lektion designs. I: Ian Westbury and Geoffrey Milburn (red.), Rethinking Schooling. Twenty-five years of the Journal of CurriculumStudies, s.

48– London: Routledge.

2. ifall denna reform, titta Lindberg, Owe (): Talet ifall lärarutbildning. Örebro Studies in Education, 5.

3. denna plats existerar Göran Sparrlöfs doktorsavhandling angående dem kvinnliga samt manliga folkskollärarna från stort intresse; titta Sparrlöf, Göran (): &#;Vi manliga lärare&#;. Folkskolans pedagog samt lärarinnor inom kamp ifall löner samt arbetsområden Linköpings högskola, avdelningen på grund av beteendevetenskap samt lärande.