mugocia.pages.dev






Hur får man grisar tama

Gris

Gris, svin, tamsvin existerar den domesticerade formen från vildsvin, kategoriserad antingen likt artenSus domestica alternativt underartenSus scrofa domestica. Grisen existerar en allätande, partåigt hovdjur liksom främst hålls till produktion från fläskkött.

Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring kalenderår 9&#; inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Hanen kallas galt (tidigare även fargalt samt orne), honan kallas sugga alternativt so, gylta kallas enstaka svin vilket fött ungar högst enstaka gång[4].

Gris plats ursprungligen namnet vid svinets ungar, samt då enstaka sugga föder kallas detta för att denna grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat tillsammans med kalv). ett svin inom backe vilket växer sämre än dem andra kallas på grund av pelle. Nosen kallas tryne samt svansen kallas knorr (efter sin vanligen rundade form[5][6]).

Förutom till köttproduktion används svin till för att leta efter tryffelsvampar, särskilt inom land i västeuropa samt sålunda kallade minigrisar hålls likt sällskapsdjur.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen kategoriseras oftast vilket underart från vildsvinet. Vildsvinet fick sitt vetenskapliga namn Sus scrofa från Carl von Linné , samt från detta följer för att detta formella namnet på grund av tamgris existerar Sus scrofa domesticus.[7][8] Dock klassificerade Johann Christian Polycarp Erxleben tamgrisen likt personlig art samt gav den detta vetenskapliga namnet Sus domesticus vilket kvar används från vissa auktoriteter.[9][10] Exempelvis kategoriserar American gemenskap of Mammalogists den vilket enegen art.[11]

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen äger vanligtvis en stort samt kraftigt skalle, tillsammans med utdragen näsa liksom kallas tryne samt existerar förstärkt tillsammans en speciellt prenasalt ben samt enstaka papper brosk inom spetsen.[12] Trynet används till för att gräva inom jorden nära födosök samt existerar en många kännsligt sinnesorgan.

Fria grisar ägnar en stor del av sin tid till att utforska sin omvärld med hjälp av sitt starka och känsliga tryne

tandformeln på grund av vuxna svin existerar , vilket ger totalt 44 tänder. dem bakre tänderna existerar anpassade till för att krossa. Hos hanen förmå hörntänderna utvecklas mot betar, liksom kontinuerligt växer samt vässas genom för att ständigt slipas mot varandra.[12]

Den besitter fyra klövförsedda tår vid varenda tramp, var dem numeriskt värde större centrala tårna små frukter från växter merparten från vikten, medan dem numeriskt värde yttre främst används vid mjukt underlag.[13]

De flesta svin äger glest styva hår exempelvis på en borste vilket täcker huden, även ifall ulliga raser likt Mangalitsa förekommer.[14]

Grisar äger både apokrina samt merokrina svettkörtel, även angående dem senare verkar artikel begränsade mot trynet samt dorsonasala området.[15] liksom hos andra "hårlösa" däggdjur (som elefanter, noshörningar samt mullvadsråttor), använder ej grisen termiska svettkörtlar till för att kall luft kroppen.[16] svin äger även sämre förmåga än flera andra däggdjur för att avleda värme tillsammans dem våta slemhinnorna inom munnen genom för att flämta.

Deras termoneutrala område existerar 16 mot 22°C.[17] nära högre temperaturer svalkar sig svin genom för att vältra sig inom lera alternativt dricksvatten via evaporativ kylning, även ifall beteendet även kunna tjäna andra funktioner, likt skydd mot solbränna samt ektoparasiter samt till för att doftmarkera.[18]

Grisar existerar enstaka från bara fyra kända däggdjursarter likt besitter mutationer inom nikotinacetylkolinreceptorn vilket skyddar mot ormgift.

Mungos, honungsgrävling, igelkott samt svin besitter samtliga förändringar från receptorfickan vilket förhindrar ormgiftetα-neurotoxin ifrån för att bindas. dem representerar fyra separata, oberoende mutationer såsom utvecklats genom parallell evolution.[19]

Grisar besitter små lungor inom förhållande mot kroppsstorlek samt existerar därför mer mottagliga än andra tama varelse på grund av dödlig bronkit samt lunginflammation.[20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring tid 9&#; inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Utvecklingen från tamsvinsraser inleddes inledningsvis beneath senare delen från talet samt dem flesta raserna utvecklades beneath talet.[källa&#;behövs] Förr drevs svin inom Centraleuropa in inom skogarna sålunda för att dem kunde förtära ek- samt bokollon.

vid således sätt blev grisarnas animalisk föda särskilt lämpligt till rökning dock suggorna parade sig ofta tillsammans galtar från vildsvin samt skillnaden mellan tam- samt vildsvin plats nästan obefintlig. Denna praxis används idag ännu inom södra Spanien samt Portugal till rasen mörk iberiskt svin.

Några raser:

Förekomst samt indelning

[redigera | redigera wikitext]

Officiell statistik angående grisar

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik angående antal svin inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics.

Det gäller främst glesbygd i norra Sverige och en bit söderut längs norska gränsen

inom FAO:s databas publiceras statistik angående antal svin inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Live Animals.

Antal tamgrisar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet fanns detta liksom flest svin kalenderår , då antalet vilt överskred 2&#;&#; tid ägde denna siffra sjunka mot cirka 1&#; [22] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall antalet svin inom land inom detta Statistiska meddelandet ifall djur som bor i hus.

Förvildade tamgrisar

[redigera | redigera wikitext]

I olika delar från världen besitter tamgrisar rymt alternativt släppts ut ifrån gårdsbesättningar. Dessa svin äger inom bland annat Nordamerika samt Australien etablerat vilda grupperingar,[23] tillsammans med alternativt utan extra inkorsning tillsammans vildsvin. vid Galápagosöarna kategoriseras förvildade svin såsom en stort hot mot den inhemska faunan, vilket gäller flera förvildade alternativt halvvilda besättningar vid andra öar.[24]

Svinskötsel

[redigera | redigera wikitext]

Svinskötsel, svinavel, svinuppfödning, existerar avel eller uppfödning av djur från tamsvin, framför allt till griskött, dock även på grund av industrifett, ister samt svinläder.

De flesta svin föds upp inom Europa samt Kina. dem ges varierat foder, ibland sopor ifrån livsmedelsindustri samt hushåll. Unggaltar brukar kastreras till för att undvika doft nära tillagning – den således kallade galtlukten – dock även honor är kapabel lukta. Galtlukten uppkommer vid bas från numeriskt värde hanliga hormoner, androstenon samt skatol.

Kastreringen existerar smärtsam samt äger varit omdebatterad, idag finns en "vaccin" – immunokastrering – liksom ges numeriskt värde gånger beneath uppfödningstiden. Grisen vaccineras tillsammans med ett motsvarighet mot tillväxthormonet GnRH liksom verkar genom för att minska androstenon därför för att skatolet hinner brytas ned inom levern, vilket fullfölja för att lukten ej uppkommer.[25][26] inom dem flesta länder klipper man svansen, därför kallad svansklippning alternativt svanskupering, på grund av för att dem ej bör hugga från varandras svansar, dock inom vissa länder, exempelvis inom landet, existerar detta förbjudet.

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]

De utvecklar liknande hjärtsjukdomar samt sjukdomar hos blodcirkulationssystemet såsom människor, varför dem ofta används vilket försöksdjur. Grisen liksom organdonator på grund av människan existerar ännu en forskningsområde[27] medan grisens roll liksom insulin-producent på grund av behandling från diabetes besitter ersatts från andra metoder.

Du får gräva ner döda grisar och biprodukter från husbehovs­slakt i vissa områden, om djuren har hållits och dött där

Även köttets struktur liknar strukturen hos människans varför nyslaktade svin används inom rättsmedicin på grund av för att analysera sår ifrån skjut- samt stickvapen.

Grisar hålls ofta inom stora besättningar samt enstaka sjukdom förmå spridas snabbt. Vanliga typer från sjukdomar existerar tarminfektioner samt luftvägsinfektioner, medan ovanligare symptom, likt skaksjuka är kapabel bero vid virusinfektioner liksom påverkat centrala nervsystemet.[28]

Olika former från svinpest samt mul- samt klövsjuka existerar bland dem allvarliga samt smittsamma sjukdomar vilket drabbar svin samt kontrolleras inom lag.[29] Dessa sjukdomar existerar ovanliga inom land, dock utspridda inom flera länder samt därför en ständigt hot.

Exempelvis existerar PRRS många utbrett inom land, dock en eruption inom land stoppades [30]

Människor kunna bli sjuka från för att förtära fläskkött tillsammans vissa typer från infektion var djuret bara varit bärare utan symptom. Salmonella samt trikiner existerar några modell på baksidan rekommendationen för att tillaga fläskkött väl.[31]Svininfluensa existerar ett ytterligare typ från sjukdom liksom kunna spridas mot människan efter mutation.

Slaktsvin

[redigera | redigera wikitext]

Grisar existerar viktiga inom köttproduktionen eftersom dem växer snabbt, samt uppemot 75 andel från vikten kommer mot nytta. enstaka svin balanserar cirka 1,5 kilo nära födseln, samt cirka kilo nära slakt nära 6–7 månaders ålder (Sverige),[32] alternativt kilo nära slakt nära cirka 4,5 månaders ålder (Finland).[33]

Kött ifrån svin kallas fläskkött alternativt särskilt efter styckningsdetalj, mot modell karré alternativt skinka.

Grisar inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Judendom samt islam betraktar svinet såsom en orent vilt (haram), medan detta snarare äger motsatt ställning eller tillstånd inom den germanska kulturkretsen. Trots detta existerar dock orden svin alternativt svin ett vanlig förolämpning vid germanska tungomål, fastän även positiva omdömen förmå innehålla kombinationer tillsammans svin, mot modell gullegris.

för att grisen besitter därför olikartad symbolik beror vid för att tamsvinet ägde ett huvud innebörd inom detta europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra varelse.

I den nordiska mytologin förekommer därför svin tillsammans ett helt ytterligare symbolisk innebörd än vad dem besitter inom andra kulturer.

Gudinnan Freja inom den nordiska mytologin ägde Syr (forngerm. på grund av sugga) såsom tillnamn. Grisen Särimner slaktades varenda mörker samt återuppstod. detta existerar dock ej bara den gamla germanska kulturen likt haft svin liksom gudomar. Kelterna ägde ett svingudinna, Ceridwen, likt representerade visheten, samt vid Kanarieöarna fanns grisen ett regngud.

Som emblem äger grisen använts länge. Inom kinesisk astrologi existerar grisen detta tolfte samt sista djuret från dem tolv zodiakdjuren.

Grisar är en av bara fyra kända däggdjursarter som har mutationer i nikotinacetylkolinreceptorn som skyddar mot ormgift

inom detta gamla Egypten plats ett sugga vilket åt sina kultingar ett tecken till stjärnornas dagliga återfödelse. vid Malta finns enstaka avbildning ifrån yngre stenåldern föreställande ett ammande sugga tillsammans med tretton kultingar. i enlighet med legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader samt Roms grundare, hitta enstaka ammande sugga tillsammans trettio kultingar likt en indikator för att denne funnit Latium.

ett antik romersk staty likt anspelar vid denna legend finns vid Glyptoteket inom Köpenhamn. Även inom heraldiken finns svin. Ätterna Svinhufvudsläkten förde en grishuvud likt vapen, samt således även vissa från dem svenska släkter liksom hetat Grijs. enstaka släkt svin äger givit stadsdelen Grisbacka inom Umeå sitt namn.

Inom skönlitteraturen förekommer ofta svin.

Sagan ifall Tre små svin framställer djuret vilket oskyldigt samt hotat; vid en likartat sätt framställs huvudpersonen inom barnboken Fantastiska Wilbur (Charlotte's Web) från E.B. vit ifrån , var titelfiguren existerar ett smart spindel likt räddar den värnlösa grisen Wilbur ifrån för att bli slaktad. inom George OrwellsDjurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni samt diktatur, dock existerar antagonisten Snowball även enstaka svin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Groves, Colin P. (). ”On the nomenclature of domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature 52 (2): sid.&#;– doi/&#;Biodiversity Heritage Library
  2. ^ [ab] Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L.

    The ursprung of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April , (engelska).

  3. ^ [ab] Hirst, K. Kris. ”How the Wild en vildsvinshane eller en oförädlad manlig gris Became the Sweet Domestic Pig” (på engelska). ThoughtCo.

    Mungos, honungsgrävling, igelkott och grisar har alla förändringar av receptorfickan vilket förhindrar ormgiftet α-neurotoxin från att bindas

    Läst 10 juni &#;

  4. ^%C3%A5ng/gylta]
  5. ^””En lycklig svin besitter knorr vid svansen””. %C3%A5-svansen Läst 19 femte månaden i året &#;
  6. ^”SAOB: knorr”. ?unik=K_jG88&pz=5. Läst 19 femte månaden i året &#;
  7. ^”Taxonomy Browser”. . ?name=Sus+scrofa+domestica.&#;
  8. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Colin P.

    Groves (). ”The naming of wild djur species and their domestic derivatives”. Journal of Archaeological Science 31 (5): sid.&#;– doi/ Bibcode:&#;JArScG. %20Arch%&#;

  9. ^Corbet and Hill (), referred to in efternamn, D. E.; Reeder, D. M., eds. ().

    Grisar är kända för att vara sociala, nyfikna och intelligenta varelser med stor upptäckarlust och uppfinningsrikedom

    Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press. ISBN OCLC

  10. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Groves, Colin P. (). ”Proposed conservation of usage of 15 mammal specific names based on wild species which are antedated bygd or contemporary with those based on domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature sid.&#;28– doi/&#;
  11. ^”Explore the Database”. .

    #species-id=&#;

  12. ^ [ab] ”Sus scrofa (wild boar)”. Animal Diversity Web. &#;
  13. ^Lockhart, Kim. ”American Wild Game / Feral Pigs / Hogs / Pigs / Wild Boar”. . &#;
  14. ^”Royal visit delights at the Three Counties Show”. Malvern Gazette.

    15 June &#;

  15. ^Sumena, K.B.; Lucy, K.M.; Chungath, J.J.; Ashok, N.; Harshan, K.R. (). ”Regional histology of the subcutaneous tissue and the sweat glands of large vit Yorkshire pigs”. Tamilnadu Journal of Veterinary and djur Sciences 6 (3): sid.&#;– (3)/pdf.&#;[död&#;länk]
  16. ^Folk, G.E.; Semken, H.A. (). ”The evolution of sweat glands”. International Journal of Biometeorology 35 (3): sid.&#;– doi/bf PMID Bibcode:&#;IJBmF.&#;
  17. ^”Sweat like a pig?”. Sweat like a pig?.

    Australian Broadcasting Corporation. 22 April &#;

  18. ^Bracke, M.B.M. (). ”Review of wallowing in pigs: Description of the behaviour and its motivational basis”. Applied djur Behaviour Science (1): sid.&#;1– doi/im&#;
  19. ^Drabeck, D.H.; Dean, A.M.; Jansa, S.A. (1 June ). ”Why the honey badger don't care: Convergent evolution of venom-targeted nicotinic acetylcholine receptors in mammals that survive venomous snake bites”. Toxicon sid.&#;68– doi/n PMID &#;
  20. ^”Pros and nackdelar of Potbellied Pigs”. Pros and nackdelar of Potbellied Pigs.

    Svenska grisar får minst antibiotika i hela EU vilket är ett tecken på att de är väldigt friska! Vad blir det för mat? Bacon, stekt fläsk, revbenspjäll, julskinka, grillad fläskkarré, pulled pork – allt det goda kommer från grisen

    ?article_id=3.&#;

  21. ^*/EArkiverad 27 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.
  22. ^Jordbruksverket (). Jordbruket inom siffror år . ISBN X. Läst 2 januari &#;Arkiverad 30 november hämtat ifrån the Wayback Machine.
  23. ^Noréus, Stina (). Förvildade djur som bor i hus – möjligheter samt hot. sid.&#;2 (4). Läst 28 april &#;
  24. ^P4 Gotland (2 månad ). ”Förvildade svin kunna bli hot mot orkidéerna vid Gotland - P4 Gotland”. .

    Läst 28 april &#;

  25. ^”Immunokastrering från svin genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) - Epsilons samling till studentarbeten”. . Läst 31 femte månaden i året &#;
  26. ^”Hur kommer oss för att hantera galtlukt inom framtiden?”. Sveriges Grisföretagare. ?p= Läst 12 femte månaden i året &#;
  27. ^”Framsteg till transplanterade grisorgan”.

    Läst 12 femte månaden i året &#;

  28. ^”Gris - hälsoläge”. Statens veterinärmedicinska anstalt.

    Läst 12 femte månaden i året &#;

  29. ^”Epizootier hos gris”. Statens veterinärmedicinska anstalt. Läst 12 femte månaden i året &#;
  30. ^”Porcine fortplantnings- and Respiratory Syndrome (PRRS)”. Statens veterinärmedicinska anstalt. Arkiverad ifrån originalet den 12 femte månaden i året :// Läst 12 femte månaden i året &#;
  31. ^”Zoonoser hos gris”.

    Statens veterinärmedicinska anstalt. Läst 12 femte månaden i året &#;

  32. ^”Uppfödning samt specialisering”.


  33. hur får man svin tama

    34. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober ://&#; LivsmedelsSverige&#;: Odling samt uppfödning:Gris

  34. ^[1] Finfood&#;: Matens väg, blad 8

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs, London ()

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]