Öster om möja ligger denna ytterskärgård
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård existerar ett arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust. Den räknas liksom Sveriges största ögrupp samt den näst största inom Östersjön, efter Skärgårdshavet inom sydvästra land i norden. Området saknar formell avgränsning, dock brukar anses sträcka sig ifrån Arholma inom norra delen från länet, cirka &#;kilometer (80&#;nautiska mil) utefter Upplands samt Södermanlands kuster mot Landsort inom söder samt inom väst-östlig riktning ifrån Stockholms fastland cirka 80&#;kilometer (43&#;nautiska mil) österut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna.[1] skärgård utanför huvudstaden brukar delas upp inom numeriskt värde huvuddelar, den norra delen tillsammans Vaxholm såsom centralort inom söder samt Norrtälje inom norr, respektive den södra delen tillsammans Dalarö såsom centralort inom norr samt Nynäshamn inom söder.
skärgård mellan Vaxholm samt Dalarö samt österut brukar benämnas den mellersta skärgård.
Stockholms ögrupp äger mellan Björkö-Arholma samt Öja-Landsort befunnits äga något ovan 24&#; småöar, holmar samt skär[2] samt täcker cirka 1&#;&#;km² varav cirka &#;km² existerar land.[1] detta finns omkring 10&#; bofasta samt 50&#; fritidshus inom skärgården.[3] Bofast befolkning finns vid varenda större småöar närmast landremsa vid havet såsom äger fast bro- alternativt färjeförbindelser tillsammans med vägfärja liksom exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö samt Väddö dock även vid flera från dem större öarna längre ut ifrån landremsa vid havet såsom exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö samt Utö såsom trafikeras från passagerarfartyg tillsammans fastställda turlistor.
Cirka 15 andel från markarealen inom Stockholms ögrupp ägs alternativt förvaltas från Skärgårdsstiftelsen. Övrig mark ägs mot största delen från privata fastighetsägare, inom viss mån från olika företag såsom bedriver aktivitet inom turistnäringen, därför även dem fiskevatten vid inre dricksvatten såsom tillhör fastigheterna var enbart fastighetsägaren äger riktig för att bedriva nätfiske.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även historiebeskrivningar på grund av enskilda öar.
Stockholms ögrupp äger sedan utdragen period tillbaka haft innebörd vilket kommersiell samt armé inseglingsled mot huvudstaden.
beneath Gustav Vasas period såsom regent (–) inom land beslutades för att stärka Vaxholmen till för att skydda Stockholms inlopp sjövägen via Kodjupet samt Vaxholmen mot fientligt inställda angrepp samt stod den inledande försvarsanläggningen genomskinlig vilket nära den tiden bestod från en enkelt blockhus inom virke liksom senare förstärktes tillsammans med en en hög byggnad eller struktur inom berg beneath Johan III:s tidsperiod.
detta andra inloppet, Oxdjupet, mellan Rindö samt Värmdö liksom idag existerar huvudled mot huvudstaden, skyddades ifrån talet tillsammans med bomstängsel samt värn. färdigställdes den kraftigt bestyckade Fredriksborgs fästning vid Värmdösidan vilken kom för att räknas likt landets starkaste fästning. Denna skyddade Oxdjupet tills detta ägde försänkts.
Försänkningen blev tagna försvunnen efter då detta bepansrade Oskar-Fredriksborgs fort stod tydligt vid Rindösidan.
Befästningen vid Vaxholmen byggdes ut inom olika rundor beneath flera hundra kalenderår samt fick sitt nuvarande utseende efter ett total ombyggnad såsom stod genomskinlig inledningsvis fick fästningen enstaka personlig fast bemanning, liksom ombildades mot Vaxholms kustartilleriregemente, beläget vid Rindö.
flyttade regementet mot Berga örlogsbas samt bytte då namn mot inledande amfibieregementet.[5]
Under talet kartlades Stockholms ögrupp från kartografenCarl Gripenhielm. tid drabbades Stockholms ögrupp liksom stora delar från ostkusten svårt från rysshärjningarna var flera skärgårdsbyar plundrades samt brändes ner. Slaget nära Stäket existerar inom sammanhanget en från dem maximalt kända drabbningarna ifrån denna period.
Stockholms ögrupp såsom fick enstaka mer avgörande bofast befolkning inledningsvis ifrån slutet från talet, ägde nära tiden på grund av rysshärjningarna vid talet enstaka befolkning vid totalt cirka 2&#; personer.[6]
Efter andra världskriget samt in mot talet skedde ett successiv utflyttning ifrån ögrupp in mot dem närmaste fastlandsorterna liksom erbjöd en större utbud från arbetstillfällen.
Utflyttningen berodde även mot massiv sektion vid för att den obligatoriska skolgången successivt byggdes ut var flera blev tvungna för att söka sig mot fastlandet var skolorna fanns till högre studier efter den elementär folkskolan. Fisket fanns länge ett avgörande näring dock minskade successiv inom innebörd samt utgör idag ett många små sektion från skärgårdsnäringarna.
beneath senare delen från talet, ifrån omkring samt vidare äger Stockholms ögrupp utvecklats mot för att främst ett fåtal rollen liksom sommarviste till fastlandsbor ifrån inom huvudsak stockholmstrakten, tillsammans med hyrda alternativt egna sommarhus samt liksom friluftsområde på grund av fritidsbåtar tillsammans med övernattningsmöjlighet inom likhet tillsammans camping vid fastlandssidan.
Utvecklingen besitter lett mot en starkt säsongsbetonat behov från arbetskraft inom olika servicenäringar inom ögrupp.
Skärgårdsbornas levnadsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp äger inom samtliga tider haft karaktären från småjordbruk kombinerat tillsammans fiske till detta egna hushållet, mot skillnad ifrån relaterat till göteborg ögrupp vilket mer besitter haft karaktären från renodlade fiskesamhällen.
Dessa tydliga skillnader inom levnadsvillkor samt utkomstmöjligheter äger medfört stora skillnader inom tradition samt tillväxt inom dem båda typerna från skärgårdssamhällen.
Ända fram mot start från talet präglades skärgårdsbornas levnadsvillkor från finansiell knapphet inom jämförelse tillsammans levnadsvillkoren vid fastlandet. vid dem mindre gårdarna tillsammans små jordbruksarealer fanns detta en begränsat utrymme på grund av salg från jordbruksprodukter.
detta såsom producerades gick till detta mesta åt inom detta egna hushållet samt till foder mot gårdens vilt beneath vinterhalvåret.
Sidan är publiserad av den ideella organisationen Möja turistförening som även driver en bod i Berg med kartor över ön och skärgårdsprylarFisket svarade på grund av ett avgörande sektion från hushållningen dock även liksom inkomstkälla, var man vid dem större öarna tillsammans med ett massiv befolkning ofta fiskade inom arbetslag tillsammans gemensamt ägda större fiskeredskap på grund av för att effektivisera fisket, vilket främst gällde strömmingsfisket vid vår samt höst. Strömmingsfisket, samt fisket inom allmänhet, likt redan vid talet utvecklades vilket ett från skärgårdsbornas huvudnäringar på grund av främst dem bofasta inom den mellersta delen från ögrupp vilket ägde enstaka begränsad resurser mot jordbrukarealer, bedrevs även likt stordrift runt ett sektion från dem yttersta skären vid dem fria fiskevattnen, därför kallade kronovatten, vilket tillhörde staten.
likt viktiga ”Fiskehamnar alternativt Fiskeskiär” nämns ; Håkanskär, Vattungarna, Norrskär, Tyfskär, Karlskär, Långskär, Skärf, Svenska Högarna, Gillöga, Kubbarna, Nassa, Björkskär, Horssten, Grönskär, Brand samt Bytta.
Trängseln vid dessa fiskeställen plats tidvis massiv samt ordningen måste upprätthållas tillsammans noggranna föreskrifter. en ”Hamneskrå” upprättades redan från Karl Knutsson (Bonde) (cirka –) samt Huvudskärslagen från Erengisle Nilsson d.y.
Dessa ersattes från ett ”Hamnerätt”, samt senare från Kungl. Maj:ts förnyade ”Hamnordning” tid i enlighet med dessa förordningar skulle detta finnas enstaka hamnfogde nära varenda fiskehamn, såsom justerade fördelningen från fiskevattnen, tilldelning från hamnplats, samt tomt på grund av fiskebod samt sjöbod samt ställe på grund av nättorkning. ingen fick börja fisket vid morgonen, innan hamnfogden tillsammans ett ringklocka givit startsignal.
vid kvällstid fick heller ej nätläggningen börja förrän efter ett sådan startsignal. Hamnfogden avgjorde även tvister mellan fiskelagen. detta intensiva säsongsfisket ute vid öarna inom ytterskärgården tillsammans med stora avstånd in mot dem fasta boplatserna, medförde för att flera bodde ute nära fiskelägena längre tider varför kyrkan ansåg för att detta fanns behov från för att bygga kapell vid dem maximalt befolkade öarna, såsom Horssten, Gillöga samt Svenska Högarna.
Prästerna ifrån dem närmaste kyrkorna ägde skyldighet för att infinna sig beneath fisketiden samt ”sacra ibidem peragere” samt fiskelagen måste infinna sig mot dem gudstjänster såsom hölls. vid Horssten fanns detta även enstaka krog.
Stockholms skärgård har mellan Björkö-Arholma och Öja-Landsort befunnits ha något över 24 öar, holmar och skär [2] och täcker cirka 1 km² varav cirka km² är landvid vissa småöar anlades även kyrkogårdar genom för att dem plats alltför långt till för att ro inom nation dem avlidna. Avsaknaden från tillräckligt tillsammans med mark vid dem kala klipporna gjorde för att man byggde ett nedsänkt stenmur omkring grav liksom fylldes tillsammans mark. kvarlevor från liknande kyrkogårdar finns bland annat vid Horssten samt Svenska Högarna.
Längst ut inom ögrupp tillsammans tunna jordlager såsom bara räckte mot mindre trädgård på grund av exempelvis potatisodling samt en fåtal betesdjur, svarade fisket samt jaktverksamhet vid säl samt havsfågel på grund av dem primära inkomstkällorna. kvarlevor från gömslen på grund av fågeljakt inom struktur från stenrösen förmå kvar påträffas vid flera från öarna inom den yttre skärgård.
Innan man började nyttja skjutvapen, ofta inom kombination tillsammans med vettar (fågelattrapper), till jaktverksamhet vid havsfågel, använde man stora nät liksom spändes upp mellan höga stolpar var man visste för att dem lågtflygande fågelsträcken drog fram, likt exempelvis ejder. Man samlade även fågelägg ute vid öarna vilket dock, liksom fångst tillsammans fågelnät, ganska snart förbjöds genom för att detta utvecklades mot en allvarligt hot mot läka fågelbeståndet inom skärgård.
De vilket saknade jordbruksmark fanns oftast inriktade vid enbart fiske alternativt olika typ från hantverk liksom båt- alternativt husbyggnation. Obebodda småöar tillsammans utmärkt ängsmarker längre in inom skärgård likt ingick inom ägorna, användes ofta såsom betesöar på grund av boskap vilket man transporterade ut tillsammans båtar samt åkte ut samt mjölkade vid ställe.
Man slog även ofta detta höga gräset vid småöar såsom ej betades samt fraktade bostad detta inom båtar mot gården liksom foder åt djuren. flera från dem småöar inom skärgård såsom kallas "Ängsholmen" alternativt "Ängsholmarna" besitter sitt ursprung inom användning såsom betesöar alternativt småöar dit man rodde ut, slog gräset samt höll efter sly.
Hushållen inom skärgård fanns ofta helt självförsörjande samt detta mesta tillverkades vid den egna gården alternativt lokalt vid någon från dem närmaste större öarna. Besöken in mot närmaste större ort vid fastlandet plats sällsynta var detta oftast handlade ifall för att sälja insaltad vattendjur, sälskinn samt hantverksvaror såsom man ägde tillverkat beneath dem mörka vintermånaderna samt fyllning vid sina förråd från basvaror likt ej kunde införskaffas ute vid öarna.
Isoleringen mot fastlandslivet blev speciellt påtaglig beneath vintermånaderna var detta främst handlade angående för att överleva samt spara vid dem förråd man ägde bunkrat upp. Isbildningen inom ögrupp vintertid, såsom beneath århundraden äger varierat kraftigt, ägde förr inom tiden enstaka helt kritisk innebörd till chansen för att överleva samt förflytta sig mellan småöar samt in mot fastlandet.
Vintermånader, höst samt vår tillsammans dålig fryst vatten såsom varken dryckesställe alternativt brast då man ej ägde ingång mot isbrytande båtar, plats speciellt svåra samt skapade enkel kritiska situationer nära behov från för att tillkalla enstaka medicinsk expert.
Den regelbundna mötesplatsen blev ofta kyrkan vid söndagarna på grund av dem liksom kunde ta sig dit beroende från klimat samt isförhållanden.
Kyrkan användes även till sockenstämmorna angående detta ej fanns enstaka speciell bygdegård, var man diskuterade allt likt hänt samt planerade på grund av avgjorde åtgärder inom socknen.
Skolan inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]Genom den allmänna skolplikten, införd inom land likt belöning på grund av den från kyrkan tidigare bedrivna primär läsundervisningen, kom flera mindre skolor inom slutet vid talet för att inom enstaka 5–årsperiod byggas vid dem större öarna ute inom skärgård.
Ofta svarade enstaka alternativt högst numeriskt värde pedagog på grund av undervisningen inom samtliga ämnen inom den elementär 4-åriga skolan samt ifrån den 6-åriga obligatoriska folkskolan. Skolbyggnaden uppfördes till detta mesta likt ett sammansatt lärcentrum samt bostad till lärarens släkt likt oftast kom ifrån fastlandet samt inom dem flesta fall ej ägde ett familjebakgrund vilket person som bor i skärgården.
Läraren, prästen samt distriktsläkaren fanns dem tre instanser såsom långt in vid talet inom praktiken svarade till många från den primär vardagliga ordningen inom skärgårdssamhället samt löste flera mindre tvister genom för att dem oftast ägde den bästa utbildningen samt utmärkt kontakter tillsammans med samhällets centrala funktioner samt olika myndigheter.
Polisväsendet inom form eller gestalt från länsman (från , kronolänsman) tillgreps bara nära större tvister samt rena förbrytelser genom för att resevägen ut inom skärgård handlade angående dagslånga resor. på grund av den lokala gemensamma inriktningen från samhällets tillväxt svarade sockenstämmorna såsom beslutande kroppsdel samt hölls ofta inom kyrkan tillsammans kyrkoherden såsom ordförande.
Innan tidningsutgivningen blev allmänt spridd samt läskunnigheten mer utbredd, proklamerades ofta viktiga aviseringar samt kungörelser ifrån myndigheter inom muntlig struktur från prästen ifrån predikstolen då man ägde samlats mot gudstjänsten vid söndagarna.
Genom för att antalet studenter inom flera skolor ute inom ögrupp fanns lågt, liksom ofta fanns fallet vid talet inom den glesbefolkade ruralt område inom land, samt enstaka alternativt högst numeriskt värde pedagog undervisade ifrån inledande mot sjätte årskurs inom samtliga läroämnen inklusive hantverk, delades eleverna ofta upp inom åldersgrupper, var läraren bedrev utbildning sidled inom flera olika årsklasser genom för att skifta tema beneath lektionstimmarna.
på grund av studenter vid dem maximalt avlägsna öarna plats man inom vissa fall tvungen för att tillgripa inkvartering inom anslutning mot skolan genom svårigheten för att ta sig mot skolan nära uselt atmosfärförhållanden. Undervisningen inom skolorna fanns mot massiv sektion kontrollerad från kravet vid för att varenda arbetsföra familjemedlemmar behövdes vid gården på grund av familjens försörjningen, speciellt beneath skördetider samt nära andra viktiga säsongsgöromål.
Bärplockning och fiske är också populära aktiviteter, och det finns gott om ställen att bo på om du planerar att besöka Möja längre än bara över dagenSkolgången sågs därför från flera skärgårdsbor länge liksom "ett nödvändigt ont" var detta främst handlade ifall för att ett fåtal eleverna för att lära sig dem elementär ämnena läsning, skrivning samt räkning. detta fanns sällan någon tillfälle för att analysera vidare vid fastlandet efter den elementär 6-åriga skolgången, från både praktiska samt ekonomiska skäl, förhållanden vilket ofta gällde ända in vid talet, vilket kom för att skjuta upp den allmänna teoretiska utbildningsnivån jämfört tillsammans med förhållandena på grund av fastlandsboende.
till skärgårdsborna nedsänkt detta stora nödvändigheten främst inom praktiska kunskaper inom jordbruk, maskinskötsel, djurskötsel, fiske, sjövana samt hantverksskicklighet genom för att dessa färdigheter plats helt kritisk till för att behärska försörja sig samt behärska överta familjegården. Antalet arbetstillfällen vilket erbjöds inom fabriksmässig aktivitet inom ögrupp plats ett fåtal mot skillnad mot inom dem tidiga industrisamhällena vid fastlandet, vilket medförde för att jordbruk samt fiske plats dem näringar liksom inom huvudsak stod mot buds till dem vilket valde för att bo kvar inom skärgård.
Segel, ångmaskinen, tändkulemotorn samt dieselmotorn
[redigera | redigera wikitext]Innan förbränningsmotorn kom mot användning till mindre båtar skedde samtliga mindre transporter tillsammans enkla kombinerade rodd- samt segelbåtar utan fock[a] var den ostagade alternativt till större båtar stagade masten samt seglet från typen sprisegel enkelt kunde fällas samt lyftas ur båten då detta ej användes.
Fanns detta ingen bris fanns detta enda alternativet för att ro båten. Den större roslagsskutan[7] från typ sandkil, vedjakt även kallad "rospigg" alternativt "storbåt", en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med enstaka mast samt massiv segelyta inom struktur från en gaffelsegel samt även fock blev som tillhör skärgården vanligaste fraktfartyg till tyngre samt skrymmande gods likt ved samt timmer.
Båttypen, vilket avbildas inom Österåkers kommunvapen plats inom storleksklassen 15&#;meter utdragen samt relativt bred inom förhållande mot längden vilket gav enstaka god lastförmåga tillsammans med litet intensiv.
En av Sveriges finaste fiskrestauranger, Wikströms Fisk, ligger på Möja, och du kan boka tid i den allmänna bastun på Ostholmendetta skulle dröja mot talet innan tändkulemotorn kom inom allmänt bruk till båtar liksom vid en radikalt sätt förändrade transportmöjligheterna mot sjöss samt man blev mindre beroende från meteorologi samt bris.
Ångmaskinen, tändkulemotorn samt den senare dieselmotorn plats dem enskilt viktigaste faktorerna på baksidan den totala förändringen från samhället inom slutet vid talet samt inom start vid talet, både vid fastlandssidan samt inom skärgård.
Den mindre cirka 6&#;meter långa kraftigt byggda "högsjöbåten" inom virke, oftast helt öppen, tillsammans den tillförlitliga samt enkelt konstruerade tändkulemotorn såsom kunde startas genom för att värma upp tändkulan tillsammans med ett blåslampa samt dras igång tillsammans handkraft utan krav vid el-system, blev plats mans "lastbil" mot sjöss tillsammans med ett massiv kapacitet på grund av både transporter samt fiske långt ut inom ögrupp.
Båttypen plats många vanlig långt in vid talet. flera från dessa äldre högsjöbåtar inom virke finns bevarade samt används än idag, dock var man ofta ersatt tändkulemotorn dock ett encylindrig bränslesnål dieselmotor liksom ger identisk karakteristiska motorljud likt hörts inom skärgård sen mer än &#;år. dem större fiskebåtarna byggda inom virke till fiske utomskärs tillsammans trål, vilket plats vanliga vid västkusten användes även vid ostkusten ända fram mot talet, dock dessa båtar äger haft betydligt större en-, två- mot trecylindriga lågvarviga tändkulemotorer.
I slutet från talet tillkom flera mindre rederier inom huvudstaden vilket tillsammans med koleldade ångmaskinsdrivna[b] större skärgårdsbåtar tillsammans skrov från hopnitade stålplåtar, till inom huvudsak personbefordran, började trafikera samtliga större småöar inom ögrupp tillsammans reguljära turlistor, vilket medförde avgörande förbättringar inom kommunikationerna mellan skärgård samt fastlandet.
Den inledande reguljära ångbåtsförbindelsen inom ögrupp plats traden mellan huvudstaden samt Norrtälje, likt öppnades kalenderår ägde dem reguljära tilläggsplatserna på grund av ångmaskinsdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig utökats mot orterna Vaxholm, Östanå, Furusund, Väddö samt Dalarö. detta fanns beneath denna tidsperiod liksom fastlandsboende började söka sig ut mot ögrupp beneath sommarmånaderna.
Flera skärgårdsbåtar plats även isgående vilket möjliggjorde reguljär trafik vid vissa rutter även vintertid. således småningom ersattes ångmaskinen från den betydligt effektivare samt mer lättmanövrerade dieselmotorn likt kunde fjärrmanövreras ifrån kommandobryggan. Merparten från dem således kallade ångbåtarna[c] vilket kvar trafikerar Stockholms ögrupp från kulturella skäl, äger oljeeldade ångpannor var brännaren fungerar efter identisk princip såsom enstaka oljebrännare mot en vattenburet värmesystem inom enstaka fastighet.
Båttypen erfordrar utbildade ångmaskinsmaskinister.
Industriell aktivitet inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]I Ytterby gruva vid Resarö upptäcktes mellan samt ej mindre än sju nya grundämnen, varav samtliga fått namn såsom kunna härledas mot Ytterby, huvudstaden alternativt Skandinavien.[8]
Militär närvaro från främmande makter
[redigera | redigera wikitext]Den 1–13 oktober genomfördes den maximalt kända ubåtsjakten inom Stockholms ögrupp inom Horsfjärden, då svenska marinen sprängde 44 sjunkbomber samt 4 minor.
Inledningsvis utgår man ifrån för att Marinen lyckats för att blockera eller hindra in enstaka främmande undervattensbåt inom Hårsfjärds-området. detta visar sig dock senare för att därför ej existerar fallet.[9]
Marinarkeologi
[redigera | redigera wikitext]Århundraden från stark sjöfart inom kombination tillsammans med Östersjöns frånvaro från skeppsmask, besitter lett mot en stort antal välbevarade skeppsvrak inom området.
en från dem äldsta kända existerar Kravellen nära Franska Stenarna inom Nämdöfjärden ifrån tidigt anförande. andra kända övergivet skepp existerar Regalskeppet Riksäpplet, förliste utanför Dalarö samt detta utomordentligt välbevarade Dalarövraket, en 20&#;meter långt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån identisk epok såsom regalskeppet Vasa samt likt står kölrätt vid 30&#;meter djup inom farleden invid Edesön.
Skärgården likt boplats
[redigera | redigera wikitext]De sämre levnadsvillkoren ekonomiskt samt detta kärva klimatet, speciellt beneath höst samt vinter samt detta starka beroendet från havet beneath samtliga väderleksförhållanden till både försörjning samt försändelse, äger satt sin speciella prägel vid dem bofasta skärgårdsborna ända in vår period.
en förhållande likt dock alltmer beneath år äger utraderas genom för att dem relativt sett ett fåtal kvarvarande bofasta skärgårdsbor, ofta kombinerar jobb ute inom ögrupp tillsammans sysselsättning inom den närmaste större fastlandsorten till för att behärska försörja sig. Moderna IT-lösningar äger även möjliggjort för att delvis behärska jobba vid distans ifrån hemorten ute vid öarna på grund av dem liksom arbetar inom tjänstesektorn.
Även ifall närmandet mellan levnadsvillkoren mellan ort samt ögrupp äger utjämnats successivt underhålls ofta skillnaderna inom levnadssätt genom för att flera skärgårdsbor sen århundraden tillbaka innehar ärvda stora landarealer samt fiskevatten såsom bara förmå utnyttjas från den enskilde fastighetsägaren på grund av småskaligt skogsbruk, tillverkning från ved samt nätfiske mot hushållsbehov.
flera skärgårdsbor liksom ärvt samt behållit sina förfäders lantbruksfastigheter lever stadsliv beneath arbetsveckorna samt mot viss sektion skärgårdsliv inom klassisk fras vid ledig tidsperiod. odlad mark utarrenderas oftast mot närmast större lantbruksgård vid fastlandet vid dem större öarna vilket äger fasta förbindelser mot fastlandet tillsammans med bro alternativt vägverksfärja.
Försök för att etablera större företag ute vid öarna på grund av för att tillhandahålla fler arbetstillfällen besitter haft vissa framgångar beneath talet dock maximalt handlar detta angående mindre serviceföretag, livsmedelsbutiker, restauranger, byggföretag, hantverksföretag samt båtvarv tillsammans med mellan 1 samt 5 anställda alternativt tjänsteföretag vid fastlandet såsom besitter anställda liksom arbetar vid distans ute inom skärgård, vilket exempelvis vid Möja samt Ingmarsö.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landhöjningen, likt idag inom Stockholmstrakten ligger vid cirka 3–3,5&#;mm per kalenderår, detta önskar yttra 30–35&#;cm per &#;år såsom existerar en påverkan från den senaste istiden, utför för att som tillhör skärgården geografi kontinuerligt förändras även ifall den inom praktiken ej besitter någon innebörd till innevarande generationer samt existerar knappt märkbar beneath ett hel livstid.
Effekterna från sedimenteringen ifrån döda växter vid botten av havet inom grunda områden tillsammans stillastående dricksvatten existerar betydligt större än effekterna från den reguljära landhöjningen från botten av havet. till för att påvisa avgörande förändringar från vattenlinjen såsom för att separata småöar förenats tillsammans med fast mark måste man vandra igen mot mitten alternativt slutet vid talet.
Farleder samt sund liksom inom start från talet kunde användas på grund av sjötrafik äger inom flera fall blivit på grund av grunda alternativt behöver muddras. Nya skär samt bas såsom stiger ur vattnet kräver ett uppdatering från sjökorten tillsammans med minimalt cirka årsintervaller på grund av för att behärska avvisa erforderlig noggrannhet inom vattendjup.
Vattendjupet påverkas även inom upphöjd grad från rådande lufttryck ovan Östersjön inom förhållande mot lufttrycket inom Nordsjön, kraftiga vindar såsom pressar in alternativt ut en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur Östersjön samt den genomsnittliga havsnivån inom världshaven vilket kontinuerligt varierar. Sammantaget ger detta enstaka variation vid cirka ±0,5&#;meter inom förhållande mot medelhavsnivån beneath en kalenderår.
Vattendjupet inom Stockholms ögrupp ut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna ligger inom medelvärde inom maximalt 20–35&#;meter tillsammans med enstaka djupsänkor vid 50–80&#;meter upp mot maximalt –&#;meter inom mot modell Uddjupet samt Möja västerfjärd. dem största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, en snävt sektor cirka 15&#;nautiska mil rakt österut ifrån Landsort, liksom även utgör detta djupaste området inom Östersjön, tillsammans djup vid mellan samt &#;meter.
Den norra delen från detta region användes vid tidigt anförande såsom tipplats på grund av uttjänt ammunition.
Avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Allmänt betecknas enstaka ögrupp liksom ett möte småöar utan fast förbindelse tillsammans fastlandet. Stockholms skärgårds avgränsning existerar ej entydig, samt flera olika definitioner samt avgränsningar förekommer.
I nord-sydlig riktning går den klassiska avgränsningen ifrån Arholma inom norr mot Landsort inom söder.[1][10] enstaka bredare definition inkluderar kurera Stockholms läns ögrupp, ifrån platsnamn samt Märket inom norr mot Tullgarns slott inom syd.[11] Ibland räknas bota landskapen Upplands samt Södermanlands grupp av öar mot begreppet Stockholms ögrupp, detta önskar yttra ifrån trakterna från Gräsö mot söder angående Oxelösund.
Den sektion från Stockholms ögrupp såsom ligger norr ifall Vaxholm går även beneath beteckningen Roslagens skärgård[12] samt avser skärgård utanför den sektion från fastlandskusten såsom kallas Roslagen (motsvarande landområdet Södertörn söder ifall Stockholm), var Bergshamra samt Rådmansö tillhör dem centrala delarna tillsammans med enstaka massiv koncentration från fritidsfastigheter.
Även inom ost-västlig riktning varierar definitionerna, var den bredaste delen sträcker sig ända ifrån Stockholms hamn samt ut mot dem yttersta skären, detta önskar yttra inklusive småöar inom centrala huvudstaden såsom Lidingö samt Djurgården.[11] ett mer allmän perception existerar för att ögrupp inom höjd tillsammans med huvudstaden börjar nära Fjäderholmarna.
Några från dem största öarna såsom Värmdö samt Ingarö äger centrala delar tillsammans med ett karaktär från fastland samt förorter mot Stockholms tätort samt räknas därför såsom enstaka sektion från den allmänt glesbefolkade samt naturnära skärgård. Samtidigt finns vid fastlandet orter från skärgårdskaraktär likt uppfattas likt delar från skärgård, såsom exempelvis Dalarö.
Lidingön anses tillhöra fastlandet inom Storstockholm genom dem fasta broförbindelserna mot Stockholms ort även ifall omkringliggande småöar samt vattenområden tillhörande Lidingö samhälle existerar för att betrakta likt ett sektion från skärgård närmast huvudstaden.
Som modell vid avstånden österut inom den norra delen från mellanskärgården mot den yttersta ögrupp existerar avståndet ifrån Vaxholm förbi Möja, Stora Nassa samt Gillöga ögrupp ut mot Svenska Högarna lågt räknat cirka 65&#;kilometer (35&#;nautiska mil).
på grund av ett farkost likt framförs tillsammans med 12&#;knop tar färden minimalt cirka 3&#;timmar.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp brukar indelas inom dem norra, mellersta samt södra delarna[13][14][15], var avgränsningar går ungefär mellan Ängsö samt Ljusterö respektive mellan Nämdö samt Dalarö[13].
Dock saknas tydliga gränser däremellan. Även indelning inom endast ett nordlig samt enstaka sydlig sektion förekommer, tillsammans gräns längs flöda kanal samt södra Kanholmsfjärden ut mot Sandhamn.[10]
En mer entydig indelning utgörs från dem ordinarie sjökorten samt båtsportkorten ovan Stockholms ögrupp likt bland annat utges från Sjöfartsverket.[14][16]
Ytterligare enstaka nord-sydlig indelning görs från SMHI inom dess sjöväderrapporter; inom dem numeriskt värde områdena Söderarm–Sandhamn samt Sandhamn–Landsort.
Därtill görs ofta ett distinktion mellan ytterskärgården såsom domineras från stora öppna fjärdar samt små, karga samt sparsamt bevuxna klippöar, den mer skyddade samt lummiga mellanskärgården tillsammans med sin hällmarkstallskog samt innerskärgården vilket domineras från en fåtal stora småöar tillsammans med fastlandskaraktär.[1] Dock existerar även dessa områden utan precisa alternativt formella avgränsningar.
Öar
[redigera | redigera wikitext]Orter
[redigera | redigera wikitext]Fjärdar
[redigera | redigera wikitext]Bland dem mer kända fjärdarna inom Stockholms ögrupp märks[17]:
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Beroende vid dem varierande definitionerna från som tillhör skärgården utbredning existerar detta ogörligt för att vid en entydigt sätt redogöra till hur flera människor vilket bor inom Stockholms ögrupp.
i enlighet med landstingets regionalplane- samt trafikkontor (RTK) bodde detta 14&#; personer vid öarna inom Stockholms ögrupp nära slutet från [18] Större delen från skärgårdsbefolkningen bor vid större småöar likt Möja, Ingarö samt Utö.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga bebyggelsen inom ögrupp präglas från den sedvänja svenska landsbygdsarkitekturen tillsammans rödmålade trähus samt till skärgårdslivet anpassade byggnader vilket bondgårdar, båthus samt fiskestugor.
Sommarvillor
[redigera | redigera wikitext]Efter talet samt ett bit in vid talet uppstod ett fräsch typ från byggnader inom Stockholms innerskärgård. detta fanns dem stora sommarvillorna likt uppfördes främst från den rika borgarklassen liksom började köpa alternativt arrendera mark inom inre skärgård (Nacka, Lidingö, Värmdö, Gustavsberg).[19] en modell existerar Erikslund vid Norra Lagnö likt uppfördes omkring från byggmästaren O.J.
Haglund på grund av skomakarföretagaren Johan Petter Lagerborg. han ägde släkt tillsammans tre ungar, verkstad på grund av skotillverkning vid Östermalm samt salubod vid Holländargatan.[20] detta fanns regel för att den rika ägaren tog tillsammans sig tjänstefolket ifrån stan ut mot sommarhuset, vilket fanns ett orsak mot för att husen byggdes väl tilltagna sålunda för att tjänstefolket skulle erhålla ordentligt tillsammans med utrymme inom huset till en stort hushåll samt även behärska inkvarteras inom separata plats inom huset.
Perioden inom slutet från talet sammanföll inom konsten tillsammans med övergången ifrån ateljémåleri mot naturmåleri. Bland dem konstnärer samt författare likt nära tiden arbetade alternativt ägde ateljéer inom Stockholms ögrupp är kapabel nämnas August strindberg, Bruno Liljefors samt Gustaf Fröding.
Orsaken mot sommarutflyttningen plats flera.
ett anledning liksom besitter anförts plats dåliga sanitära förhållandena, bristande vid rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ett allmänt dålig doft vid Stockholms gator samt torg sommartid då detta blev varmt samt solen gassade, vid bas från undermåliga avloppssystem.[21] ett ytterligare anledning fanns detta allt ökande intresset ifrån mitten från talet på grund av en hälsosammare liv inom allmänhet än vad staden kunde tillhandahålla vid sommaren, nära naturen då klimatet fanns liksom bäst samt vattentemperaturen inom innerskärgården gjorde detta möjligt tillsammans bad inom havet, var Carl Curman (–), badläkare inom Lysekil anses existera ett från föregångarna vid friskvårdsområdet inom land.
dem bofasta inom ögrupp äger inom egentlig fras inte någonsin använt havsvattnet på grund av nöjesbad, utan enbart till frakt, fiske samt inom sällsynta fall till för att tvätta sig då temperaturen således tillät, varför stadsbornas tilltag tillsammans med för att kasta sig inom havet på grund av rent nöjes skull fanns något helt nytt på grund av ortsbefolkningen.
enstaka samt ytterligare grosshandlare fanns tillsammans bland dem vilket uppförde dessa sommarvillor; därav den inom folkmun utbredda benämningen grosshandlarvillor på grund av påkostade sommarvillor inom virke, ofta tillsammans med ett rik utsmyckning från sirliga snickerier. detta skulle titta propert ut samt ge ett framtidsperspektiv från för att ägaren tillhörde den mer förmögna borgarklassen.
i enlighet med enstaka katalog ifrån ovan antal villor/egendomar samt sommargäster fanns 1&#; villor/egendomar samt 2&#; sommargäster inom skärgården.[d][22]
Många från villorna ritades från kända arkitekter vilket Fredrik Wilhelm Scholander, Charles Emil Löfvenskiöld, Carl Westman samt Adolf W. Edelsvärd.
Du kan vandra hyra cykel, SUP, roddbåt, vattenskoter eller kajakSommarvillan fanns inom regel enstaka påkostad träbyggnad, ibland inom fornnordisk, nationalromantisk stil vilket Eva Bonniers hus vid Dalarö, ritad från Ragnar Östberg. dock oftast plats husen gestaltade inom schweizerstil alternativt enstaka kombination från olika stilar. Schweizerstilen stod på grund av en sunt liv nära naturen. Sommarvillan fanns oftast helt oisolerad, genom för att den bara skulle tjänstgöra såsom enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent sommarbostad.
Viktigt plats ett massiv inglasad veranda tillsammans sjöutsikt, såsom hängde ihop tillsammans med detta innanför liggande rummet. Denna verandatyp kallades sedermera inom folkmun till punschveranda alternativt groggveranda var man inbjöd in gäster samt umgicks vid sommarkvällarna.
Många från som tillhör skärgården sommarvillor äger bevarats samt genom strandskyddet besitter en fåtal nya byggnader tillkommit längs stränderna.
Numera existerar dem forna sommarvillorna ofta vinterbonade samt används på grund av året-runt-bruk. Merparten från dem större sommarvillorna byggda runt sekelskiftet samt inom start vid talet ägs idag från företag samt institutioner.
Sommarstugor & sommargäster
[redigera | redigera wikitext]In vid talet samt efter andra världskriget växte ett fräsch typ från sommarhus fram såsom fanns betydligt mindre än den klassiska således kallade sommarvillan, oftast inom storleksklassen 20–50&#;m².
Husen fanns oftast helt oisolerade utan indraget en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt tillsammans med utedass, anpassade till den normala inkomsttagaren. Samhällsutvecklingen beneath samt efter andra världskriget samt införandet från semesterlagen tillsammans med mer ledighet medförde för att även familjer tillsammans normala inkomster började köpa tomter samt bygga mindre fritidshus inom närheten från havet inom den inre ögrupp utefter landremsa vid havet samt nära större insjöar utanför städerna.
Bilen vilket började bli vanlig inledningsvis efter andra världskriget ägde även en kritisk påverkan vid utvecklingen, genom för att tillhandahålla betydligt större rörlighet. Husen såsom ofta uppfördes från tomtköparen egen plats många enkelt byggda, avsedda enbart på grund av för att användas beneath sommarsäsongen. Man såg en stort värde inom för att komma ut inom naturen mot en eget bostad, den friska luften samt närheten mot bad.
Under identisk tidsskede uppfördes även flera barnkolonier ute inom skärgård till för att yngre ungar, speciellt inom familjer tillsammans knappa ekonomiska förhållanden, skulle ett fåtal chans för att komma ut inom naturen beneath sommaren då den övriga familjen arbetade. Planerade större områden tillsammans ren fritidshusbebyggelse började även växa fram beneath denna period var dem enkla sommarstugorna samt campingstugorna nära Årsta havsbad, liksom uppfördes inom HSB:s regi vid samt talen existerar en god modell vid detta.
Planerade fritidshusområden fick fortsättning även långt senare, var olika byggbolag nedsänkt på baksidan projekten, likt exempelvis Bergshamra-Envikens fritidshusområde ute nära landremsa vid havet söder ifall Norrtälje.
Skärgården invaderas från sommargäster
[redigera | redigera wikitext]Den stora utflyttningen ifrån städerna beneath semesterperioderna vid – talen inleddes dock ej genom byggandet från egna sommarstugor utan inom huvudsak genom för att ortsbefolkningen inom dem kustnära områdena samt ute inom ögrupp hyrde ut boende inom den egna bostaden tillsammans anslutande mindre provisorisk köksdel alternativt separata mindre stugor såsom tidigare ägde använts vilket drängstugor, magasin- samt förrådshus, vilket man inredde samt försåg tillsammans enklaste typen verktyg och apparater för köket samt inom bästa fall indraget vatten på grund av för att behärska användas såsom bostad beneath sommaren.
beneath samt talen utvecklades uthyrningsverksamheten många starkt utefter kurera den svenska ostkusten samt även längre ut inom skärgård, vilket gav ett dramatisk ökning från befolkningen beneath sommarmånaderna samt enstaka mottagen extrainkomst till den bofasta befolkningen inom form eller gestalt från hyresinkomster (oftast skattefria) samt enstaka ökad köp.
dem stora dagstidningarna fanns att vara berusad eller övermättad från radannonser vid våren angående utrymme samt stugor liksom hyrdes ut från ortsbefolkningen. Snart sagt vartenda beboeligt sjönära uthus samt bod hyrdes ut, var hyrestiden oftast avsåg läka sommaren motsvarande skolornas sommaruppehåll, mot en fast kostnad, ospecificerat inom antalet veckor.
Begreppet "sommargäster" härrör ifrån denna period, detta önskar yttra människor såsom plats hyresgäster vid sommaren inom ortsbefolkningens egna egendomar. Den nära kontakten mellan stadsborna samt ortsbefolkningen gav flera nya värdefulla erfarenheter till både stadsbor samt skärgårdsbefolkningen. Den kända TV-filmatiseringen från Astrid LindgrensVi vid Saltkråkan kunna sägas förklara urtypen på grund av relationerna mellan "sommargäster" samt ortsbefolkning beneath denna epok.
Genom för att dem flesta kommuner gjorde detta möjligt till ortsbefolkningen för att stycka från mark ifrån sina lantbruksfastigheter på grund av fritidshusbebyggelse samt sälja tomter, samtidigt vilket den allmänna inkomstnivån inom land steg kraftigt runt talet, växte därför småningom intresset till för att bygga sin personlig sommarstuga. Den mark såsom erbjöds plats oftast kuperad samt kuperad, inom stort sett värdelös ur lantbrukssynpunkt, genom för att den ej kunde användas likt odlingsmark alternativt vilket betesmark till boskap samt heller ej gav någon större utdelning inom struktur från skogstillväxt.
Det är ett naturskönt skärgårdslandskap som växlar från frodig mellanskärgård till karg ytterskärgårddem flesta från dessa tidiga tomtförvärv finns kvar kvar tillsammans med oförändrade tomtgränser dock existerar idag ofta bebyggda tillsammans med större sommarstugor tillsammans förbättrad isolering samt utrustning. Den beläget nära stranden marken fanns ofta ej styckbar på grund av fritidshusbebyggelse genom lagen angående strandskydd liksom tillämpades strikt från flera kommuner.
Nya tider samt utlandsresor
[redigera | redigera wikitext]Fram mot mitten från talet upphörde inom några ett fåtal tid inom stort sett uthyrningsverksamheten hos ortsbefolkningen genom flera samarbetande faktorer. Ortsbefolkningen fick ett förbättrad vetenskapen om resurserhandel och finans samt såg ej längre uthyrning såsom någon betydande sidoinkomst.
Den bofasta befolkningen inom ögrupp likt ägde ägnat sig åt lantbruk samt fiske inom generationer åter började minska dramatiskt. flera mindre lantbruk lades ner samt detta småskaliga fisket upphörde snabbt då den äldre generationen blev på grund av äldre samt flyttade in mot olika typ från äldreboende. Den uppväxande efterkrigsgenerationen såg inga möjligheter för att behärska försörja ett släkt samt leva vid dem små jordbruksarealerna, utan ägde börjat söka sig in mot städerna vid fastlandet till förbättrad utkomstmöjligheter.
Föräldragården kom för att utnyttjas såsom permanentbostad alternativt således byggde man nya permanentvillor vid mark vilket tillhörde gården inom dem fall avståndet in mot arbetsplatsen vid fastlandet fanns rimligt. inom flera fall utnyttjades föräldragårdens bostad enbart såsom fritidsbostad från släkten alternativt således styckade man från tomten tillsammans boningshusen samt sålde fastigheten, dock behöll lantbruksarealen liksom ifall möjligt arrenderades ut mot närmast större lantgård såsom kvar plats inom drift.
flera stadsbor byggde egna sommarstugor vid samt talen samt svenska människor började inom allt högre grad för att åka utomlands vid prisbilliga charterresor mot främst medelhavsområdet såsom erbjöd garanterad solen samt värme beneath dem svenska semesterveckorna vid sommaren. Charterresandet tog noggrann hastighet inom mitten vid talet var Simon Spies fanns ett från dem stora pionjärerna vid området inom Skandinavien.
till dem såsom tidigare ägde skaffat sig enstaka sommarstuga kom stugan för att utnyttjas inom mindre grad vid sommaren samt då främst beneath helger vid vår samt höst samt beneath den återstående delen från semestern. Båtcamping blev en alltmer sällsynt alternativ mot aktivitet beneath semesterveckorna. Fram mot talet vände trenden ifrån för att äga utnyttjat semesterveckor vid sommaren på grund av utlandsvistelse mot för att man inom högre grad förlade eventuell utlandssemester mot hösten alternativt mot vinterhalvåret mot resmål tillsammans med varmt klimat året runt.
Ökade möjligheter till flera mot mer anpassningsbar förläggning från semesterveckorna utspridda ovan året samt en ökat antal semesterdagar reglerat inom centrala arbetstidsavtal plats även några från dem faktorer liksom nedsänkt på baksidan detta nya sättet för att utnyttja semestertiden. Den hyrda alternativt egna sommarstugan blev åter en populärt alternativ till flera dock såsom främst utnyttjades beneath en fåtal veckor beneath den svenska högsommaren ifrån midsommartid fram mot inom start vid augusti.
Större delen av öarna mellan Möja-Södermöja i väster och Björkskärsfjärden i öster tillhör Storö-Bockö-Lökaöns naturreservat, eller Möjareservatet som det brukar kallasDen ökade användningen från sommarstugor beneath vår samt höst bidrog mot för att flera stugägare isolerade sina byggnad, byggde ut tillsammans med fler lokal samt investerade inom indragning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ordnat avlopp till kök samt WC, alternativt inrättande från ett erkänd typ från infiltrering samt kompostering.
"Sommarstugan" fick alltmer funktionen från en fullutrustat "fritidshus".
Bebyggelse inom byn höjd vid Möja inom månad