Hur är en kyrkogård uppbyggd
Begravningsplats
Begravningsplats, griftegård, alternativt vid finlandssvenskagravgård, innehåller gravplatser var man begraver stoftet efter avlidna personer.
ett kyrkogård existerar enstaka begravningsplats inom anslutning mot enstaka kyrka alternativt motsvarande.
Kyrkogårdar
[redigera | redigera wikitext]En kyrkogård existerar huvudsakligen detta plats runt ett kyrkobyggnad vilket existerar inhägnat samt vilket används mot begravning. Även kristna begravningsplatser utan kyrka kallas vanligtvis kyrkogård.
Moderna begravningsplatser existerar dock sällan egentliga kyrkogårdar utan anläggs ofta ett bit utanför städerna, samt förses då tillsammans en begravningskapell. Begravningsplatser äger anlags inom flera skilda stilar, exempelvis skogskyrkogårdar. Antika gravplatser utanför stadsgränsen kallas nekropoler.
Judiska församlingar samt muslimska församlingar inom kristna länder håller sig tillsammans med egna begravningsplatser, ofta inom närheten från alternativt inom egna avdelningar inom dem större kristna begravningsplatserna.
Begravningsplatser på grund av släktingar mot profeten Muhammed kallas inom islamimamzadeh.
En speciell sorts kyrkogårdar existerar epidemikyrkogårdar såsom pest- samt kolerakyrkogårdar. dem flesta liknande existerar massgravar, då flera dog vid begränsad tidsperiod inom dem epidemier såsom bröt ut. inom samband tillsammans med konflikt äger flera länder anlagt särskilda militärkyrkogårdar till stupade soldater.
inom modern tidsperiod besitter detta även skapats begravningsplatser på grund av djur som bor i hus, ofta benämnda djurkyrkogårdar.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I svensk lagstiftning delas begravningsplatser per definition upp inom allmänna samt enskilda begravningsplatser. dem förra existerar anordnade från församlingar alternativt kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan, kommuner alternativt detta allmänna inom övrigt.
Enskilda begravningsplatser får anordnas från trossamfund alternativt stiftelser tillsammans tillåtelse från länsstyrelsen. en modell vid ett sådan existerar Malmvik begravningsplats.
Lagrum på grund av begravningsplatser finns inom Begravningslagen[1] inom avsnitt 2 samt inom Kulturmiljölagen[2] inom avsnitt 4 (paragraferna 11–15).
Lagen talar även ifall begravningsplatser till icke-kristna.
på grund av varenda allmän begravningsplats skall upprättas gravkarta, gravbok samt gravregister skall föras.[3] Begravningsplatsen skall behållas inom ordnat samt värdigt skick samt den helgd liksom tillkommer dem dödas vilorum skall ständigt iakttas. grav får heller ej öppnas vid en sådant sätt för att stoft alternativt rester efter förbränning skadas.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begravningsplatser existerar vanligast hos åkerbrukare samt stadsbor, medan nomader ej sällan lägger ut liken vid marken alternativt inom vattnet mot att födas till djuren alternativt hänger upp dem inom växt. Även likbränning besitter förekommit.
Begravningsplatserna syftar mot för att skydda dem döda samt behålla dem hos sig.
inom enstaka sektion fall besitter man även sökt konservera kroppen genom bevarande av kropp. Begravningsplatser existerar ej nödvändigtvis grävda gravar inom marken. Man är kapabel även lägga ut dem döda inom grottor.
De tidiga kyrkogårdarna var troligtvis mycket enkla i sin utformning, trädlösa och gräsbevuxnaBegravning inom själva huset alternativt inom hemmets räjong besitter även gamla anor. Begravning besitter även omgärdats från fruktan på grund av dem dödas spöken. Därför äger man sökt för att gravsätta dem inom avlägsna platser. Begravning besitter varit omgärdad från ceremonier. Förutsättningen existerar för att man tror för att anden lever vidare beneath liknande former, dock tillsammans hemliga krafter.
I Kina existerar familjegrifterna släktens helgedom vid bas från förfäderskulten samt gravkulten. Man äger årliga gravfester tillsammans måltider mot dem avlidnas ära. dem mykenskakupolgravarna återspeglar enstaka äldre husform samt pyramiderna existerar väl dem maximalt storartade mausoleerna genom tiderna. Även dem nordiska stenkammargravarna besitter formen från en byggnad.
beneath bronsåldern avlöser likbränning begravning inom Europa. Även inom Norden ägde denna förändring utrymme.
Man begravde dem brända benen. beneath den yngre järnåldern började man begrava dem döda igen inom Norden. Gravhögarna blev mindre samt mindre allteftersom man började placera liken beneath jordytan. Gravarna samlades även mot gravplatser.
I övriga Europa vidmakthölls likbränning fram mot kristendomens segertåg. inledningsvis inom slutet från talet vann likbränning insteg inom kristna länder från hygieniska samt platsekonomiska skäl, inom start beneath stort motstånd.
detta fanns särskilda eldbegängelseföreningar likt propagerade på grund av likbränning.
Detta kan, till exempel, utläsas genom hur gravplatser och gravvårdar ser utKristendom
[redigera | redigera wikitext]Innan kristendomen erövrade terräng nedlades dem döda inom gravfält från runda kullar alternativt stensättningar nära byar, byns sålunda kallade ättehage. inom ytterkanterna förmå man hitta obrända lik tillsammans med fötterna mot öster samt huvudet inom väster, således för att den döde vid den yttersta dagen kunde titta solens uppgång.
Detta existerar en utpräglat kristet begravningsskick. då kyrkobyggnaden blev färdig upprättades kyrkogårdar. Man strukturerade gravarna inom byalag samt kallade dem till ättehagar. Gravar markerades tillsammans med plankor alternativt träkors. Fram mot start från talet plats gravvårdarna ofta grönskande, låga kullar markerade tillsammans med oansenliga kors från virke.
en fåtal gravar, oftast vid domkyrkogårdar alternativt inom städer, markerades tillsammans med liggande alternativt stående hällar från berg, ofta sandsten alternativt kalksten. Stenkors liksom minnesmärke förekommer tidigt hos dem brittiska kelterna. dem döda begravdes även inom valv, vilket innebar för att dem lades inom rad efter varandra.
I enstaka sektion länder växte dem kristnas begravningsställen ut mot nekropoler, hypogéer alternativt katakomber, mer alternativt mindre underjordiska gravstäder. Rika begravdes inom sarkofager, vilka beneath medeltiden ej sällan placerades ute vid kyrkogården, ibland omgivna från baldakin alternativt litet kapell.
Kyrkobyggnaden blev helig genom biskopens invigning och detsamma gällde för marken kring kyrkanModerna memorialbyggnader kunna inom landet skådas vid Lindhagens höjd vid Norra begravningsplatsen inom huvudstaden samt vid ”Rikemanskullen” vid Östra kyrkogården inom götet.
Kyrkogården liksom offentligt rum
[redigera | redigera wikitext]Ännu beneath talet återfanns små trähus, alternativt ror, rol alternativt roder, vid kyrkogårdarna.
nära mitten från talet plats dem borta. Troligen ägde dessa byggts liksom skydd mot betande kreatur samt bökande svin. inom äldre tider fanns kyrkogården omgiven från enstaka mur på grund av för att hindra för att boskap tog sig in. inom muren fanns enstaka alternativt flera kyrkogårdsportar alternativt mindre stigluckor tillsammans trappsteg samt mur samt överbyggnad.
nära ett köpcenter eller butik i täby kyrka finns enstaka sådan väl bevarad. dem södra samt östra delarna från kyrkogården fanns maximalt nyttja på grund av begravningar. vid flera ställen ansågs den norra delen likt olämplig till begravning. ej sällan grävde man ner missdådare samt självspillingar var. Gravarna plats ej vilket vid moderna begravningsplatser heller placerade inom räta rader.
Begravningsplatser användes ej sällan såsom betesmark. dem användes även vilket allmänna samlings- samt marknadsplatser. Kyrkogårdar kunde fungera liksom arbetsplatser, alternativt likt utrymmen på grund av spel samt lek. detta förekom även dans inne vid grifteplatserna. Man använde dem även såsom tingsplats, förrättade utmätningar var samt läste upp kungörelser alternativt meddelande vid var.
Kyrkoledningen ville förvisa enstaka sektion alldagliga aktiviteter mot kyrkbacken alternativt mot sockenstugan, ty kyrkogården skulle existera ett fredad ställe. Martin Luther plats ett från dem liksom uttalade sig ogillande ifall tillståndet vid dåtidens kyrkogårdar. Kyrkoledningen satte in insatser mot allehanda aktiviteter vid kyrkogårdarna.
Det finns vittnesmål angående för att då gravar grävdes vid samt talen således kunde detta hända för att man ej exakt lade åter dem ben vilket kom upp mot ytan.
Därför uppfördes benhus, var man kunde lägga dem. sådana kunna beskådas exempelvis inom Åkers kyrka samt Strängnäs domkyrka. Särskilt vanliga existerar benhus inom katolska länder.
Status
[redigera | redigera wikitext]Gravsättning från adel samt präster skedde ofta inne inom kyrkan beneath kyrkgolvet, inom särskilt uppbyggda monument, gravtumbor alternativt inom från släkten byggda gravkor.
tid byggdes nämligen en gravkapell nära Riddarholmskyrkan till monark Gustav II Adolf. Detta blev en exempel till adeln. vid talet byggdes gravkor nära kyrkornas sydsida. Mot slutet från talet samt inom start från talet fick kyrkornas östgavel sina gravkor. beneath talet byggde man fristående gravkor. inom Björnlunda kyrka existerar gravkor mot samt tillsammans med högkor.
Inne inom kyrkor hänger ofta begravningsvapen såsom blivit burna inom begravningsprocessioner. detta är kapabel artikel epitafier (minnestavlor) tillsammans den dödes vapen vilket huvudmotiv, tillsammans med rötter inom renässansen, alternativt målade sköldar från virke såsom in vid talet fick enstaka mer skulptural utformning. sådana förekom även nära lantkyrkor inom land, särskilt var adeln plats framträdande.
Efter monark Karl XII:s död sökte riksdagen komma adelns pompa funebris mot livs. Redan blev tagna frågan ifall gravsättnig inne inom kyrkorna upp inom prästståndet. Vidare ville man beläggning igen gravarna (inne inom kyrkorna). tid förbjöds gravsättningar inne inom kyrkorna.
Vi vet väldigt lite om hur dessa kyrkogårdar såg utAdeln samt prästerskapet fick istället ett framträdande ställe vid kyrkogården, ofta gravar omgärdade från smidda järnstaket alternativt stenramar.
Begravningsplatsens helgd
[redigera | redigera wikitext]Mot slutet från talet började man inhägna kyrkogårdarna. ett skrivelse inom landet för att stenmurar skulle uppföras. dem gamla kyrkobalkarna, liksom delvis fanns timrade, kom därmed för att ersättas från mera varaktiga samt stabila konstruktioner.
Även marknadsstånden började avhysas. beneath talet började man plantera träd vid kyrkogårdarna. Herrnhutiska församlingar inom Tyskland plats föregångare. Träden skulle utveckla den förpestade lukten vid storstädernas överbefolkade kyrkogårdar.
På bas från befolkningsökningen vid talet, inom land orsakade från faktorer, vilket Esaias Tegnér poetiskt formulerade såsom ”freden, vaccinet samt potäterna”, ledde mot för att man tvingades anlägga helt nya kyrkogårdar.
Begravningsplats, griftegård, eller på finlandssvenska gravgård, innehåller gravplatser där man begraver stoftet efter avlidna personerFrämst inom städerna fanns nödvändigheten helt oundvikligt vid bas från den sanitära olägenheten. inom land utfärdades enstaka förordning vilket kungjorde för att nya begravningsplatser skulle anläggas utanför städerna. detta inledande området från nuvarande Norra begravningsplatsen invigdes från Johan Olof Wallin.
I samband tillsammans med epidemier ordnades särskilda kyrkogårdar, kolerakyrkogårdar runtom inom landet existerar många vanliga.
dem nya begravningsplatserna fick ett mera modern stil tillsammans planteringar, regelbundna kvarter tillsammans markerade individuella gravplatser. Inskriptioner vid gravvården skulle upplysa angående vem likt ligger begravd var samt då vederbörande fötts samt avlidit. ej sällan tillfogades även quotation alternativt psalmnummer. Gravskicket varierade efter samhällsklass ifrån detta anonyma mot detta pampiga.
flera familjer besitter egna familjegravar var avlidna släktingar successivt nedsätts.
Människor tillsammans med ytterligare religiös bakgrund besitter inom land fått egna begravningsplatser. Den inledande judiska begravningsplatsen tillkom vid Kungsholmen , samt den inledande katolska vid Norra begravningsplatsen Invandringen efter andra världskriget resulterade inom behov på grund av begravningsplatser på grund av muslimer samt ortodoxt kristna.
inom både huvudstaden samt götet återfinns idag gravplatser tillsammans stora gravmonument, ej sällan tillsammans en inetsat fotografi vid den avlidne.
I huvudstaden kremeras huvuddelen från dem avlidna.
Kyrkogårdarna är som öppna historiska arkivvid Norra begravningsplatsen ägde den inledande likbränningen utrymme vid Norra krematoriet. Därför äger kyrkogårdarna kompletterats tillsammans urnlundar, kolumbarier samt minneslundar. Urnlundar kännetecknas från begravning var den dödes rester efter förbränning placeras inom ett urna samt gravsätts. Kolumbarier existerar urnlundar likt existerar byggda inom anslutning mot alternativt beneath kyrkorna.
inom minneslundar placeras urnan tillsammans med rester efter förbränning utan markering från platsen.
Hit har alla tillträde, och här finns ett botaniskt, arkitektoniskt, religiöst och etnologiskt kulturarvinom enstaka fall sprids askan ut vid platser utanför griftegårdarna.
Sveriges största begravningsplats
[redigera | redigera wikitext]Sveriges största begravningsplats existerar sett mot ytan Kvibergs kyrkogård inom götet ( hektar samt 24&#; gravplatser) samt sett mot antalet gravplatser Skogskyrkogården inom huvudstaden ( hektar samt &#; gravplatser).[4]
Kända begravningsplatser
[redigera | redigera wikitext]Argentina
[redigera | redigera wikitext]Danmark
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Frankrike
[redigera | redigera wikitext]Iran
[redigera | redigera wikitext]Kroatien
[redigera | redigera wikitext]Norge
[redigera | redigera wikitext]Polen
[redigera | redigera wikitext]Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]- Fardhem kyrkogård, Gotland
- Galärvarvskyrkogården, Stockholm
- Katarina kyrkogård, Stockholm
- Kungliga begravningsplatsen, Solna kommun
- Kvibergs kyrkogård, Göteborg
- Maria Magdalena kyrkogård, Stockholm
- Norra begravningsplatsen, Stockholm
- Ravlunda kyrkogård
- Riddarholmskyrkan
- Sandsborgskyrkogården, Stockholm
- Sankt Pauli kyrkogårdar, Malmö
- Skogskyrkogården, Stockholm
- Södra kyrkogården, Nacka
- Tornehamns kyrkogård, Björkliden
- Uppsala gamla kyrkogård
- Väskinde kyrkogård, Gotland
- Västra kyrkogården, Göteborg
- Östra kyrkogården, Göteborg
USA
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Edvard Lehmann, ”Begravning”, Svensk uppslagsbok, 3.
malm
- Göran Malmstedt, Bondetro samt kyrkoro. Religiös mentalitet inom stormaktstidens Sverige. skogsdunge
- Ewert Wrangel, ”Gravkonst”, Svensk uppslagsbok, malm
- Ewert Wrangel, ”Kyrkogård”, Svensk uppslagsbok, malm
- Göran Åstrand, Känt samt okänt vid Stockholms kyrkogårdar. huvudstaden