Motvärn motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder

tema Motvärn,motståndsidentitetoch empowerment bland personer tillsammans med intellektuellafunktionshinder OveSvensson&MagnusTideman Begreppet empowerment används allt oftare på grund av för att förklara hur individerellergrupperiolikasammanhangförsökertakontrollöver tillvaron samt sina liv.

Freire () använde begreppet ” the wisdom oftheoppressed”förattbeskrivabetydelsenavattdiskriminerade grupper kom mot tals samt själva får makten för att definiera sina behov. inom dennaartikelbeskrivshurettprojektfördeltagaremedintellektuellafunktionshinderförändras,frånetttraditionelltprojekt”för”deltagare mot en plan baserat vid empowerment, var deltagarna själva tar över ansvaret för projektets inriktning. Vi menar att aktiviteter fördiskrimineradegrupperinteärtillräckligaomvivilleftersträva verklig förändring. Denna måste alltid involvera deltagarnas medverkanochvågautmanarådandediskurserochmaktstrukturer.Vi argumenterariartikelnförattdiskrimineradedeltagarehärigenom gestillfälleattmotsättasigsamhälletsetiketteringav”utvecklingsstörda”eller”efterblivna”,ochenmöjlighetatttillsammansmedandrakonstrueraenegenpersonligidentitet. OveSvensson,isociologiochMagnusTideman,docent i socialt arbete är verksamma vid Sektionen för Hälsa och Samhälle,HögskolaniHalmstad kontakt:HögskolaniHalmstad,Sektionenförhälsaochsamhälle,Box,18 Halmstad.on@,n@ introduktion ett motståndsidentitet alstras, i enlighet med Manuel Castell (), från aktörer likt nedvärderas samt stigmatiseras från maktens logik, dock liksom vägrar acceptera detta samt sätter sig mot motvärn samt hävdar principer inom strid tillsammans med denna partisk logik.

Motståndsidentiteten uppstår ur samt bygger vid nya former från gemenskaper. Denna skrivelse handlar ifall ett sådan färsk form eller gestalt från organiserad gemenskap. detta existerar ett mötesplats likt utvecklats mot ett Socialmedicinsktidskrift3/ motståndsficka var framförallt vuxna tillsammans lindriga lärda funktionshinder försöker värja sig mot enstaka från samhället tilldelad identitet samt istället gemensamt öka kapaciteten för att styra ovan sina egna liv.

Synsättochgruppsammansättningförändrasövertid inom takt tillsammans tillväxt samt förändringar från samhället besitter synen skiftat vid unge, ungdomar samt vuxna tillsammans med reducerad skarpsinnig förmåga samt hur tema dem bör bemötas samt tas ifall grabb. Sedan dem inledande skolorna samt anstalterna inom land till personer tillsammans lärda funktionshinder/utvecklingsstörning startades vid talet, äger uppfattningen angående dem varierat ifrån enstaka epok mot enstaka ytterligare.

Den allmänna diskursen besitter endera betonat dem utvecklingsstördas potential, förmåga samt korrekt mot stöd samt utbildning alternativt deras oförmåga, moraliska brister samt samhällsfarlighet (Söder ). beneath talet kom detta mer än åriga anstaltsboendet för att ifrågasättas samt dess negativa effekter uppmärksammades. Formerna samt innehållet inom den vård samt vård vilket gavs vid institutionerna ifrågasattes (se tex Goffman ) samt medvetenheten ökade ifall för att välfärdssamhällets expansion ej ägde berört varenda grupper.

Välståndsökningen hos befolkningen inom stort ägde varit avgörande sedan andra världskriget samt kom efterhand även för att delvis omfatta personer tillsammans olika typer från funktionshinder. Skillnaden inom levnadsvillkor mellan personer tillsammans funktionshinder samt andra grupper plats trots detta avgörande.

Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder Ove Svensson & Magnus Tideman Begreppet empowerment används allt oftare för att beskriva hur individer eller grupper i olika sammanhang försöker ta kontroll över tillvaron och sina liv

Utifrån dessa insikter formulerades beneath samt talen ett fräsch omfattande mål tillsammans handikappolitiken. dem numeriskt värde viktigaste handikappideologiska målen blev normalisering samt integrering. Politiska beslut samt handlingar skulle främja levnadsvillkor till personer tillsammans med funktionshinder således för att dem kom inom nivå tillsammans med andra människors.

Personer tillsammans utvecklingsstörning (eller andra funktionshinder) skulle ta större sektion från den välfärd likt skapats samt detta skulle ske inom ramen på grund av detta vanliga samhället (Nirje ). Insti tutionerna började avvecklas, därför kalllade öppna omsorger samt stödinsatser etablerades samt ungar tillsammans med utvecklingsstörning ansågs ej längre behöva bo vid institutioner utan skulle istället växa upp hos sina föräldrar.

varenda ungar tillsammans utvecklingsstörning, även dem tillsammans med grava funktionshinder, fick skolplikt samt skulle vandra inom identisk skolbyggnader såsom andra ungar. Insatser på grund av för att sålunda långt vilket möjligt normalisera samt integrera tillvaron på grund av personer tillsammans med funktionshinder besitter präglat utvecklingen inom dem nordiska länderna beneath dem senaste årtiondena (Sandvin , ; Tössebro, Gustavsson & Dyrendahl ; Gustavsson et al ).

Integrerings- samt normaliseringsprinciperna fanns, då dem något som har transporterats eller flyttats fram inom slutet från talet, ett reaktion mot detta avskiljande samt den uppdelning av människor baserat på skillnader som ras eller kön vilket anstalter, vårdhem samt specialskolor innebar. då oss inom landet inom start från talet blickar kalenderår tillbaka kunna oss konstatera för att integreringen även inom flera avseenden besitter förverkligats.

Vårdhemmen till unge, ungdomar samt vuxna tillsammans med utvecklingsstörning existerar för tillfället avvecklade. Idag växer inom princip varenda ungar tillsammans utvecklingsstörning upp hos sina biologiska föräldrar samt går vid identisk förskolor samt grundskolor liksom andra små människor. Vuxna tillsammans med utvecklingsstörning bor numera oftast inom gruppbostäder alternativt egna lägenheter likt ligger inom vanliga grannskap samt handlar inom identisk affärer liksom andra vuxna.

Ökat materiellt välstånd samt kroppslig integreringen äger inom stort förverkligats medan detta varit betydligt svårare för att att nå ett mål eller resultat delaktighet samt social integrering (Tideman ; Szebehely et al ). Socialmedicinsktidskrift3/ tema Anstaltsepokens ambitioner ifall total omvårdnad samt vård dygnet runt verkade äga dröjt sig kvar inom föreställningar ifall dem behov personer tillsammans utvecklingsstörning äger, även efter för att anstalterna avvecklats.

Denna ögonkontakt luckrades dock upp beneath slutet från talet då ett individualiseringsprocess inleddes var vårdtagare blev kunder, såsom själva förväntas beställa dem insatser såsom behövdes. Detta skedde samtidigt liksom handikapplagstiftningen vid talet betonade individens effekt ovan stöd samt service. Genom främst individuella stödinsatser, dock även generella förändringar, skulle handikappreformens syfte förverkligas.

Handikappreformen vid talet samt den nationella handlingsplanen på grund av handikappolitiken äger ytterligare förstärkt den samhälleliga policyn för att vilket detta uttrycks inom 5 § inom LSS ” främja likhet inom levnadsvillkor samt full delaktighet inom samhällslivet Målet skall existera för att den enskilde får chans för att leva likt andra.” Samtidigt tillsammans med denna officiella retorik äger detta beneath dem senaste 15 år skett enstaka kraftigt ökad kategorisering från personer tillsammans med funktionshinder.

Särskilt besitter detta skett inom numeriskt värde områden; dels besitter antalet studenter inom särskolan ökat markant (Tideman ) samt dels besitter antalet unge samt unga tillsammans med olika typer från neuropsykiatriska diagnoser mångdubblats (Hallerstedt ). Oavsett orsakerna mot detta innebär detta för att andelen ungar samt unga likt tillhör gruppen funktionshindrade blivit påfallande större.

detta besitter bland annat medfört för att flera såsom nyligen kategoriserats vilket utvecklingsstörda besitter enstaka delvis annorlunda Socialmedicinsktidskrift3/ situation, tillsammans bland annat lindrigare lärda funktionsnedsättningar, än den samling likt man tidigare brukat förklara såsom utvecklingsstörda. Urmötesplatsenväxeren kollektivgemenskap likt ett resultat från ett skarpsinnig funktionsnedsättning förmå detta artikel svårt för att hantera nya situationer samt kontext.

för att leva tillsammans med lindriga lärda funktionshinder är kapabel innebära tillfällen mot missförstånd liksom bidrar mot konflikter tillsammans vänner alternativt inom andra relationer. inom arbetslivet kunna exempelvis ett förflugen yttrande ifrån ett arbetskamrat riskera för att bli mot enstaka oförrätt.

Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder

Personer tillsammans med lärda funktionshinder löper även större fara än andra för att utnyttjas vid olika sätt från personer inom sin omgivning (Tideman ). Funktionsnedsättningens konsekvenser samt risken till utsatthet utför för att dem kunna behöva hjälp inom olika situationer. Olika professionella grupper besitter tagit dessa behov mot intäkt på grund av sina insatser, vilka ofta inneburit ett vård vård var andra än den funktionshindrade egen haft den kritisk makten.

ett fåtal försök äger gjorts för att utifrån en empowermentperspektiv stärka enskilda personers samt gruppers förmåga för att själva hantera sin situation. Begreppet empowerment används vanligen på grund av för att förklara hur olika diskriminerade grupper genom sitt engagemang försöker undanröja strukturella orättvisor samt ta makten ovan sina liv inom kampen till vad dem uppfattar vilket primär sociala rättigheter.

detta existerar, menar Freire (), ur dessa kollektiva ansträngningar för att påverka tillvaron tema oss utför erfarenheter såsom bidrar mot för att synliggöra rådande maktstrukturer samt orättvisor. Medvetenheten ifall den egna situationen utvecklas beneath denna gemensamma process. oss besitter haft tillfälle för att liksom vetenskapsman följa framväxten från en empowermentperspektiv inom en plan vilket riktade sig mot vuxna tillsammans lärda funktionshinder.

detta drevs från numeriskt värde chef inom enstaka område mitt inom enstaka större ort samt erbjöd ett mötesplats var dem likt ville kunde träffas, laga föda samt förtära tillsammans, umgås alternativt organisera fisketurer, fjällvandring, musikfestivaler samt semesterresor. en 30 - anförande personer deltog inom verksamheten, flera intensivt samt regelbundet medan andra deltog mer sporadiskt.

dem flesta plats mellan 20 samt 40 tid samt detta plats ett relativt jämn fördelning mellan kvinnor samt män. Mötesplatsen plats öppen på grund av varenda likt ville samt drevs från enstaka ideell förening tillsammans med stöd från projektmedel utan medverkan från myndigheter. Genom fortlöpande observationer samt intervjuer tillsammans med deltagare samt chef kunde oss följa verksamhetens tillväxt samt detta existerar ifrån dessa kommande modell hämtats.

beneath tre tid etablerades enstaka gemenskap inom projektet likt bidrog mot för att deltagarna nådde påverkan liksom antagligen annars skulle äga legat utanför deras räckvidd1 (Svensson & Lundgren ). till deltagarna handlade detta framförallt ifall för att dem ej blev kategoriserade utifrån sina funktionshinder, utan sedda vilket individer tillsammans egna möjligheter samt svagheter.

dem kunde visa sig utsatta, starka alternativt utsatta utan för att detta sågs liksom enstaka angelägenhet på grund av myndigheter alternativt andra vilket ville lägga existensen tillrätta till dem. Genom den förtrolighet vilket således småningom växte fram inom projektet, mellan deltagare samt chef, dock framförallt deltagarna emellan, blev flera från deltagarnas svårigheter inom vardagen tydliga, dock även deras vilja för att etablera sig såsom självständiga individer utifrån sina förutsättningar framträdde.

Upplevelsen från för att existera speciell utan för att riktigt behärska klarlägga vari skillnaderna består, gav upphov mot flera djupa konversation, likt blottade både ett sorg samt ett längtan. Samtidigt såsom deltagarna värjde sig mot samhällets etikettering samt benämningen utvecklingsstörd saknade dem inledningsvis mening vilket beskrev den egna situationen.

Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group

Detta är kapabel ses likt en formulering till en ifrågasättande från ett tilltagande medikalisering samt olika yrkesgruppers professionaliseringssträvande vilket innebär enstaka kategorisering utifrån individers olika sociala samt pedagogiska behov. Detta illustrerar även den tillväxt vilket Oliver () pekar vid då denne hävdar för att funktionshinder, likt enstaka resultat från sådana individualiseringsprocesser, kommit för att minskas mot personliga tragedier utan någon samhällelig relevans.

Att bli ekonomiskt utnyttjad och myndighetersbemötande Den situation likt uppstod vid talet tillsammans avvecklingen från anstalterna samt kommunaliseringen från dem särskilda omsorgerna resulterade tillsammans tillsammans med andra förändringar inom en annat samt nytt sätt för att känna igen behov. tillsammans med bland annat en ökat inslag från marknadstänkande inom Socialtjänsten Socialmedicinsktidskrift3/ tema blev vårdtagare samt klienter istället kunder samt brukare.

detta existerar i enlighet med denna diskurs kunden alternativt brukaren vilket egen skall söka hjälp inom ett omfattning vilket svarar mot dem upplevda behoven. flera gånger förmå detta handla ifall för att erhålla passage mot samhällets stöd inom olika situationer, något likt deltagarna inom projektet ägde olika erfarenheter från.

inom Susannes fall handlade detta ifall för att erhålla insikt ifall vart denna skulle vända sig på grund av för att ett fåtal hjälp då andra drog fördel från hennes situation. Susanne existerar 32 kalenderår. denna existerar verbal samt förmå nära ytliga kontakter dölja sina svårigheter. denna anser egen för att denna ej äger något klart funktionshinder.

i enlighet med sin personlig perception existerar denna ej utvecklingsstörd vid detta sätt denna upplever för att andra såsom denna känner existerar detta. Strax före jul köpte Susanne ett mobiltelefon samt öppnade en abonnemang åt ett manlig vän såsom egen vid bas från betalningsanmärkningar ej kunde öppna en eget. denne tog grabb ifall telefonen samt skulle stå på grund av varenda kostnader.

Susanne skulle bara lämna räkningarna vidare mot honom. inom femte månaden i året kalendermånad fick Susanne en krav vid ovan sextusen kronor inom obetalda telefonräkningar. Hennes ”vän” ägde alltså bara ringt samt ej betalat någon från dem räkningar denne ägde lovat. då Susanne gjort enstaka avbetalningsplan tillsammans telefonbolaget slutade räkningen vid cirka tolvtusen kronor för att återbetalas vid sjuttio månader.

då denna försöker prata tillsammans med ”vännen” angående detta undviker han hon samt kommer ej mot avtalade möten. Susanne utför vid uppmaning från andra vid mötesplatsen enstaka polisanmälan. Hos Socialmedicinsktidskrift3/ polisen existerar man tveksam mot ifall detta existerar meningsfullt för att utföra enstaka registrering samt ifrågasätter angående något förbrytelse egentligen besitter begåtts.

Freire () anvande begreppet ” the wisdom of the oppressed” for att beskriva betydelsen av

Susanne äger svårt till för att redogöra på grund av situationen vid en begripligt sätt, dock lyckas tillsammans med viss hjälp ge enstaka tydlig rapport ovan vilket liksom hänt. Polisens inställning förändras beneath samtalet, efterhand liksom dem ser Susannes svårigheter blir dem mera villiga för att ta emot enstaka registrering. Polisen skulle sannolikt äga sett allvarligt vid registrering redan ifrån start angående dem fått känna till för att Susanne äger en intellektuellt funktionshinder.

inom likhet tillsammans flera andra inom liknande situationer försvåras dock hennes förbindelse tillsammans myndigheter från för att denna ej ständigt förmår för att ge mening åt dem svårigheter denna besitter, samtidigt likt denna inom sin iver för att utföra en gott intryck fullfölja allt på grund av för att dölja dem. Efter besöket vid polisstationen verkar Susanne tillfreds samt denna tycker sig äga fått ett viss upprättelse genom för att äga gjort registrering.

identisk eftermiddag låter denna plocka upp eller ta ett TV liksom denna besitter hyrt sedan några månader. TV:n besitter ett ytterligare manlig vän haft eftersom han ej äger fått teckna en eget hyresavtal vid bas från betalningsanmärkningar. dock för tillfället tar Susanne bostad TV:n mot sig egen. Privatekonomiskasvårigheter inom Susannes fall löstes situationen genom för att någon vid mötesplatsen tog tillsammans med hon mot polisen samt hjälpte hon inom kontakterna tillsammans med myndigheterna.

dock detta finns samtidigt flera såsom ej får den hjälpen. detta gäller mot modell Eva vilket existerar inom fyrtioårsåldern. denna besitter enstaka bostadsrätt inom en litet samhälle dit denna flyttade på grund av några kalenderår tema sedan efter för att äga blivit trakasserad från ungdomar inom en tidigare bostadsområde. denna besitter jobb nära Samhall sedan flera kalenderår.

Eva äger ekonomiska oro samt besitter ej förmåga mot sammanfattning ovan sin finans samt besitter även svårt för att stå emot impulsköp. Genom år äger Eva skaffat sig stora skulder genom för att ta snabba telefonlån samt genom för att ingå inom avbetalningsköp likt denna ej klarat. Kronofogden utför införsel vid hennes inkomst varenda tidsperiod, samt denna äger inte någonsin valuta mer än mot detta nödvändigaste.

denna besitter svårt för att ett fåtal valuta ovan mot något ytterligare, mot något utöver detta vanliga. Denna belägenhet äger dock ej hindrat Eva ifrån för att gång vid gång, tillsammans med långivarens tillåtelse, behärska höja lånet ytterligare till för att möjliggöra nya förvärv. Kvardröjande synsätt och bemötande Även ifall oss lämnat anstaltsepoken på baksidan oss lever tänkandet ifrån denna epok delvis kvar vid sina ställen.

oss kunna kvar uppleva modell vid hur enstaka slags överbeskyddande omsorgsmentalitet avspeglar sig inom omgivningens ögonkontakt vid vuxna tillsammans lärda funktionshinder. oss blir gång vid gång påminda ifall hur bräcklig den nyvunnna motståndsidentiteten existerar. enstaka lag unga vuxna tillsammans med lärda funktionshinder gjorde ett utflykt mot enstaka festival vilket fanns arrangerad från ungdomar tillsammans utvecklingsstörning inom land.

på grund av ett från deltagarna, Bertil, fick resan särskilt massiv innebörd. denne ägde ej kunnat vila inför resan. denne plats nervös dock ville gärna visa upp enstaka trygg attityd inför omgivningen samt marke rade detta genom för att byta namn då han kom ombord vid färjan samt lite senare underströks detta då denne satte kepsen bak samt fram.

beneath båtresan traskade han omkring vid båten, han fanns lycklig samt upprymd, dock ägde ej ro för att sitta ned. från den rörelsesjuka flera inom hans omgivning varnat på grund av märktes ingenting. tillsammans kepsen bak samt fram stegade han från färjan. då man kom mot Köpenhamn samt tog ett vandring vid Ströget köpte dem vilket plats tillsammans vid resan varsin maltdryck.

Bertil njöt då denne gick var tillsammans sin bakvända keps samt sin kruka vid Ströget. denne plats vilket dem flesta andra likt gick samt drack inom värmen. denne skrattade högt åt olika skämt. Då inträffade ett incident likt gjorde för att scenen förändrades. denne stötte vid enstaka arbetare ifrån sitt dagcenter. Hennes yttrande kom många uppfordrande: ”Vad äger ni inom handen?” Bertils reaktion fanns omedelbar samt glädjen ersattes från skam.

denne blev ängslig samt kände sig ertappad. denne förvandlades vid några sekunder ifrån ett lycklig ung man, mot enstaka hunsad samt förskrämd vårdtagare. Maktförhållanden och sociala strukturer en steg mot normalisering från livsvillkoren fanns till både Susanne, Eva samt Bertil för att dem tillsammans med avvecklingen från anstalterna samt kommunaliseringen blev medborgare tillsammans erkända rättigheter samt ej längre enbart medborgare inom landstingens vårdsammanhang.

Möjligheter mot ökad självständighet innebär emellertid för att dem tvingas hantera identisk svårigheter såsom andra inom samhället. detta förmå handla angående konsumSocialmedicinsktidskrift3/ tema tionssamhällets lockelser alternativt svårigheter för att hantera olika relationer mot andra. Deras funktionshinder bidrar dessutom mot extra utsatthet inom ett rad avseenden.

inom Susannes fall handlade detta ifall ekonomiska bedrägerier var andra personer inom hennes omgivning drog nytta från hennes situation. på grund av Eva handlade detta ifall svårigheter för att hantera sin privatekonomi samt inom Bertils fall angående en vård samt omyndigförklarande vilket delvis lever kvar inom handikappomsorgen samt inom samhället inom stort.

varenda exemplen illustrerar den svåra balansgång liksom finns mellan för att ge individen ansvar samt självständighet samt samtidigt hjälpa tillsammans med adekvat stöd samt hjälp. Även angående utvecklingen dem senaste decennierna ökat intellektuellt funktionshindrade personers förutsättningar samt möjligheter mot en vanligt liv äger gruppen såsom totalitet kvar långt ifrån levnadsvillkor liksom existerar jämförbara tillsammans befolkningen inom övrigt (Tideman ), vilket är kapabel ses vilket enstaka form eller gestalt från diskriminering.

Diskriminering sker huvudsakligen inom samhället utifrån klass, kön samt etnisk bakgrund dock även utifrån andra förhållanden såsom ålder, sexuell läggning alternativt, vilket diskuteras inom denna nyhet, utifrån funktionshinder. Förtryckande strukturer bidrar mot för att legitimera insikt såsom upprätthåller rådande maktförhållanden samt mot för att undergräva diskriminerade gruppers ställning.

förståelse ifall den egna ställningen inom samhället existerar ofta enstaka förutsättning till för att behärska förändra denna partisk erfarenhet. ett förutsättning existerar ett kunskapsutveckling liksom existerar öppen till personer tillsammans med lärda funktionshinder Socialmedicinsktidskrift3/ samt deras erfarenheter samt synpunkter.

Freire () sammanfattar tillsammans begreppet ”The wisdom of the oppressed” betydelsen från för att involvera dem såsom existerar strukturellt diskriminerade inom kunskapsutvecklingen. Utan denna riskerar detta strukturella förtryck samt orättvisorna för att reproduceras inom detta oändliga. då oss ser mot välfärdsapparaten existerar detta tydlig för att detta sätt vid vilket behov definieras existerar centralt samt för att detta avspeglar strukturella förhållanden inom samhället.

Den utsatthet likt flera tillsammans lärda funktionshinder lever beneath, riskerar för att leda mot enstaka återgång mot anstaltsepokens förmyndarmentalitet. Även angående detta förhållningssätt ofta bottnar inom välvilja är kapabel effekterna artikel förödande. Den förutseende omtanken hos anhöriga samt anställda alternativt ambitionen inom offentlig vård, för att vilja lägga existensen tillrätta, riskerar för att isolera flera personer tillsammans med lärda funktionshinder ifrån för att utföra egna erfarenheter, samtidigt vilket lösningen ej ligger inom detta välmenande dock distanserade ointresse vilket ofta genomsyrar samhället inom övrigt.

Behov från stöd samt hjälp identifieras kvar ofta genom för att myndigheter samt vårdgivare tillskriver enskilda samt grupper vissa behov. Feher samt medarbetare () beskriver tillsammans med begreppet ”dictatorship over needs” hur professionella grupper genom en sådant agerande förnekar utsatta grupper makten för att själva definiera sina behov. Istället definieras dessa, i enlighet med Illich samt medarbetare (), utifrån detta synsätt samt dem tillgångar vilket myndigheter samt vårdgivare förfogar ovan.

tema dem likt ägde en begåvningsrelaterat gare normalt blir, samt diskussionerna funktionshinder beneath institutionse- handlade angående deras egna ämnen. detta poken förutsattes äga behov från insatser plats inledande gången flera från dem varit inom ungefär identisk omfattning existensen ut. tillsammans ifall för att man talade öppet ifall utDe tillskrevs behov vilket motsvarade vecklingsstörning tillsammans massiv förståelse institutionernas totala vård ifall samt respekt.

till flera fanns detta stort personer tillsammans utvecklingsstörning. för att träffa andra inom liknande situation, då institutionerna avskaffades samt samt utbyta reflektioner ifall hur man ägde då inskrivningarna inom dem särskilda om- detta. enstaka trebarnsmor ägde berättat angående sorgerna blev tagna försvunnen samt personer tillsammans med sin vardagssituation, hur kämpigt detta lärda funktionshinder själva varit, dock för att denna klarat från detta.

denna inom större utsträckning skulle söka sina ägde berättat angående den läxhjälp denna ej insatser, avbröts ej sällan kontakten kunde ge sina ungar vid bas från sina tillsammans med omsorgsverksamheten på grund av flera egna lärda svårigheter samt hur från deltagarna inom projektet. Mötesplats- denna ägde sökt hjälp hos pedagog.

Hendeltagarna beskrev själva detta likt för att nes öppenhet ifall sitt funktionshinder dem ”skrev ut” sig. flera resonerade stämde mot eftertanke hos några från sålunda för att ”om jag existerar inskriven inom omsor- mötesplatsdeltagarna såsom även fanns gerna då existerar jag utvecklingsstörd. dock mödrar, dock vilket ofta valt för att försöka ifall jag bor inom personlig bostad, besitter jobb dölja sitt funktionshinder.

samt möjligen mot samt tillsammans körkort, då förmå jag ju ej artikel utvecklingsstörd.” Förutsättningar att styra och då projektet oss följde varit igång påverkasittliv ungefär en halvår kom detta ett inbju- oss ser för att nya former till omsorgsdan ifrån Föreningen på grund av Utvecklings- aktivitet håller vid för att utvecklas störda unge, ungdomar samt vuxna vid mötesplatser liknande detta pro(FUB) ifall forskningsdagar till per- jekt oss studerat.

dem förankras vid en soner tillsammans utvecklingsstörning. Lik- radikalt speciell sätt än tidigare nande forskningskonferenser ägde verksamheter, nämligen inom dem berörda hållits vartannat tid, dock då riktade mot gruppernas egna erfarenheter samt föräldrar mot utvecklingsstörda alternativt behov. Ansvaret på grund av mötesplatserna mot yrkesverksamma.

dock för tillfället plats alltså delas ofta mellan ideella organisatiomålgruppen personer tillsammans med utveck- ner samt olika samhällsorgan, vilket lingsstörning själva. då deltagarna inom är kapabel utföra dem uthålliga samt ej lika projektet informerades angående möjlighe- känsliga, till ekonomiska konjunktuten blev svaret snabbt ”Aldrig inom existensen, existerar rer alternativt politiska maktskiften, liksom detta ej på grund av sådana var handikappade?” marknadslösningar alternativt helt igenom Deltagarna ville ej äga tillsammans ”sådana skattefinansierade verksamheter.

detta där” för att utföra dock bestämde sig ändå centrala inom dessa nya verksamheter existerar på grund av för att ge detta enstaka chans. dem tre forsk- för att dem nya gemenskaper såsom skapas ningsdagarna blev ett kraftfull upplevelse ej bara ansvarar till olika insatser, på grund av flera. Mötesplatsdeltagarna blev utan även medverkar inom definitionen behandlade såsom konferensdelta- från vilka behov såsom skall tillgodoses.

Socialmedicinsktidskrift3/ tema Dock, vilket existerar själva poängen, utan för att ta ovan den enskildes ansvar. dem utgår ifrån individernas behov samt önskemål, dvs en nedifrån samt upp perspektiv. en förhållningssätt vilket existerar ett utgångspunkt inom empowerment. Empowerment äger varit en centralt term inom vår undersökning då oss försökt förstå samt förklara dem nya synsätt samt gemenskaper vilket växer fram.

detta existerar en term samt enstaka teknik likt syftar mot ökad inflytande åt dem såsom existerar diskriminerade inom samhället. Ife () beskriver förutsättningarna på grund av empowerment liksom ”att förse människor tillsammans tillgångar, möjligheter, förutsättningar, tungomål, kunskaper samt förmågor på grund av för att öka deras kapacitet för att bestämma/styra ovan sin personlig kommande samt för att delta inom samt påverka existensen inom deras eget samhälle” (sid , vår översättning).

Empowerment bygger inom detta perspektiv vid ett gemensam kamp såsom ger både individuella samt kollektiva effekter. Empowerment handlar således angående auktoritet ovan personliga omröstning samt livschanser, auktoritet för att egen att fatta beslut eller bestämma något vilka behov man besitter, inflytande för att behärska tänka självständigt, inflytande för att behärska stå fri gentemot åsikter liksom hävdas från familjen, myndigheterna samt vårdapparaten, inflytande för att förfoga ovan dem tillgångar vilket finns inom omgivningen, inflytande ovan fördelningen från ekonomiska tillgångar samt inflytande för att påverka rådande förhållanden samt undanröja orättvisor.

Empowerment förmå även handla ifall hur ansvar samt roller fördelas. Vissa situationer kunna dessutom äga en starkare symbolvärde än andra då detta gäller rollfördelning. inom start från projektet låstes lokalen upp klockan 16 samt ibland stod några från deltagarna Socialmedicinsktidskrift3/ utanför samt väntade. dem flesta kom mellan klockan då deltagarna började dela ansvaret tillsammans projektledarna på grund av för att lokalen låstes upp blev tagna en symboliskt steg mot empowerment.

då detta föll sig naturligt för att den såsom kom ursprunglig ägde nyckeln avspeglade detta enstaka förändring inom relationerna mellan chef samt deltagare. Inledningsvis ägde relationerna mellan chef samt deltagare varit den gängse. Projektledarna ägde sett vilket sin övning för att ansvara på grund av verksamheten.

Tideman, Magnus

dem kom förberedda mot varenda träff, att vara berusad eller övermättad från idéer angående aktiviteter, studiecirklar samt allt dem tänkt föreslå. dock reaktionen fanns lika nedslående varenda gång. då dem redogjort på grund av samtliga sina planer märkte dem för att deltagarna gäspade, suckade samt pustade. dem fanns helt ointresserade samt några halvlåg ovan bordet samt såg uttråkade ut.

då situation gavs började deltagarna inom stället prata ifall sig själva. detta visade sig för att dem plats mer intresserade från relationer än aktiviteter. Detta nyfikenhet till relationer skulle efterhand anlända för att djupna samt bidra mot enstaka dialog angående vad detta innebar för att ”vara utvecklingsstörd” samt hur samhället såg vid detta.

en tema liksom sedan återkom, dock inom olika former, vid dem möten vilket följde samt likt alltmer kom för att kompletteras tillsammans med diskussioner angående människors identitet, roller samt rättigheter. Atterövraenidentitet detta finns ett viktig skillnad mellan hur oss uppfattar dem roller oss tillskrivs inom samhället samt hur oss ser vid oss själva vilket enskilda individer tillsammans unika identiteter.

Samhällets institu tema tioner samt organisationer definierar ifall existentiella ämnen, samt rätten normer vilket tilldelar människor olika mot självbestämmande samt för att egen roller medan identiteten existerar ”männis- skapa sitt liv. Förändringen började kans källa mot fras samt erfarenhet” tillsammans för att tre kvinnor, såsom varit tillsammans med (Castells , sid 20).

Den huvud- ifall för att deras unge omhändertagits från sakliga roll vilket Susanne, Eva samt sociala myndigheter, berättade angående ett Bertil samt dem andra vid mötesplatsen både påtaglig samt närgången utsatttilldelats från samhället existerar just rollen varm. dem skäl myndigheterna anfört på grund av liksom utvecklingsstörd alternativt intellek- omhändertagandena fanns mödrarnas tuellt funktionshindrad, tillsammans med allt detta bristande förmåga för att vid bas från är kapabel innebära inom struktur från underordning, lärda svårigheter ta grabb angående beroende samt utsatthet.

Kritiken samt sina unge. samtliga mötesplatsdeltagare motståndet mot denna roll vilket mö- insåg beneath samtalen för att detta ej finns tesplatsdeltagarna vid olika sätt samt inom några enkla lösningar samtidigt likt olika kontext gav formulering till myndigheternas okänsliga bemötande kunna ses såsom den både kollektiva samt från mödrarna väckte starka känslor.

individuella motståndsidentitet såsom Berättelserna bidrog mot för att dialogen nedvärderade aktörer inom samhället förmå angående vilket detta kunna innebära för att ”vara utinta (Castells ). en motstånd vilket vecklingsstörd” blev påtaglig på grund av samtliga. inom grunden handlar ifall ett strävan efter för att ibland uppleva sig existera speciell för att artikel lika många värd likt andra utan för att behärska peka vid tydliga skilloch ett fåtal passage mot identisk rättigheter nader, plats grunden mot flera diskussion.

såsom andra. Samtidigt såsom man tog avstånd ifrån en formulering på grund av detta motstånd fanns benämningen utvecklingsstörd tog för att flera deltagare blev ”obekväma” detta en tag innan man hittade mening såsom till anhöriga samt myndighetspersoner. beskrev den egna situationen samt likt detta kunde gälla för att hävda valet från um- lyfte fram både styrkor samt svagheter.

grupp gentemot föräldrarnas åsikter således småningom blev ”intellektuella angående vilket vilket vore lämpligt. detta kunde funktionshinder” en från dem flesta acgälla för att hävda rätten mot jobb inom dis- cepterat formulering likt bidrog mot för att kussioner tillsammans med arbetsförmedling samt konstruera ett mer positiv identitet. försäkringskassa, alternativt för att erhålla insyn samt vilket vetenskapsman hävdar oss för att verkkontroll ovan hur andra hanterade de- samheten genom dessa händelser fick ras ekonomiska tillgångar.

Efterhand enstaka kvalitativt färsk inriktning. Både kom detta flera konversation mot personalen deltagare samt chef kom för att inom projektet såsom anklagade dem ifrågasätta den rådande synen vid perför ”att uppvigla” deltagarna gente- soner tillsammans lärda funktionsmot anhöriga samt omsorgspersonal. hinder.

Freire () använde begreppet ” the wisdom

Erfarenheterna ifrån projektet Inom projektet fanns detta några delta- kunna därmed bidra mot konstruktionen gares berättelser likt blev katalysator från en alternativt paradigm mot detta mot för att verksamheten ändrade karak- gammal omsorgsinriktade syntär. ifrån för att äga handlat angående aktive- sättet. Detta alternativa synsätt utgår fingerprydnad från deltagarna kom detta för att handla ifrån människors inneboende på grund av Socialmedicinsktidskrift3/ tema måga för att egen skapa sin tillvaro, angående dem ges möjligheter mot detta.

inom kampen till för att ett fåtal dessa möjligheter samt förutsättningar väljer alltfler personer tillsammans lindriga lärda funktionshinder för att strukturera sig själva samt på det sättet konstruera sina egna identiteter. Den egna organiseringen förmå ses likt tredjeplats generationens handikapprörelse (Bylow ) var den inledande utmärktes från för att den plats driven från anställda samt anhöriga till dem funktionshindrade, den andra ägde ambitionen för att drivas inom samarbete tillsammans med dem funktionshindrade medan den tredjeplats kännetecknas från för att dem funktionshindrade själva äger makten.

Den senare kunna anses utgöra enstaka bas till den motståndsidentitet (Castells ) likt lågt värderade samt socialt stigmatiserade personer förmå konstruera på grund av för att visa motstånd mot samhällets uppfattningar samt institutioner. Något likt vid olika sätt kom mot formulering hos personerna inom projektet. detta tidigare anstaltsinfluerade synsättet samt bemötandet från personer tillsammans med lärda funktionshinder ägde en begränsat antal lösningar vid hur tillvaron på grund av denna lag kunde utformas.

en ökat ansvar samt enstaka större självständighet till personer tillsammans med lärda funktionshinder kräver en annat bemötande än tidigare samtidigt vilket deras behov från stöd samt hjälp ej får negligeras. Svårigheterna för att hitta en nytt arbets- samt synsätt samtidigt tillsammans med för att allt fler betraktas likt avvikande ifrån detta normala besitter bland annat kommit mot formulering inom ett ökad diagnostisering samt kategorisering.

ett följd från för att fler går inom särskolan existerar för att flera socialiserats in Socialmedicinsktidskrift3/ inom ett roll liksom ”omsorgstagare”. Bland annat tar detta sig formulering inom ett ökad efterfrågan vid daglig aktivitet i enlighet med Lagen angående Stöd samt Service mot vissa funktionshindrade (LSS) (Socialstyrelsen ).

varenda accepterar dock ej den mer sedvänja handikapproll daglig aktivitet samt annat stöd samt service ofta innebär samt ställer sig istället helt alternativt delvis utanför samhällets omsorgsinsatser (se även till andra modell Barron ; Ringsby-Jansson & Olsson ) samt nya former från konstruerade samt konstruerande gemenskaper växer fram. Detta motvärn samt den både nationella samt internationella utvecklingen tillsammans med allt fler verksamheter samt brukarorganisationer drivna från personer tillsammans lärda funktionshinder själva ställer krav vid förändrade förhållnings- samt arbetssätt hos professionella vård- samt omsorgsgivare samt även en nytt synsätt samt paradigm.

Detta förutsätter, i enlighet med vår fras, en empowermentperspektiv samt för att människor tillsammans lärda funktionshinder involveras inom reformeringen från samhället. Referenser Barron, K () Vem existerar jag? utvecklingsstörda kvinnor (re)konstruerar sin identitet. inom K Barron Genus samt funktionshinder. Lund: Studentlitteratur Bylow, F () Patterns of culture & power after ”The Great Release”: the history of movements of subculture & empowerment among Danish people with learning difficulties.

British Journal on Learning Disability. 34 Castells, M (). Informationsåldern. finans, samhälle samt traditioner. Identitetens auktoritet. Göteborg: Daidalos. Feher, F, Heller, A & Márkus, G. () Dictatorship over needs. Oxford: Blackwell Freire, P. () Pedagogy of the oppressed. Harmondsworth: Penguin. Goffman, E. (). Asylums. New York: Doubleday.

tema Gustavsson, A, Sandvin, J, Trausadottir, R & Tössebro, J (eds) (). Resistance, reflection and change - Nordic disability research. Lund: Studentlitteratur Hallerstedt, G (red) Diagnosens makt: angående förståelse, valuta samt lidande. Göteborg: Daidalos.

Svensson, Ove

Ife, J () Community development. Community-based alternatives in an age of globalisation. Frenchs Forest NSW: Pearson Education Australia. Illich () Disabling professions. London; New York: Boyars. Nirje, B () Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur. Oliver, M. () Understanding Disability: From Theory to Practise. London: Macmillan. Ringsby Jansson, B., Olsson, S.

() Outside of the struktur - new life patterns of ung adults with intellectual disabilities. Scandinavian Journal of Disablity Research. 8 sid Sandvin, J. (). Fra normalisering til sosial integrasjon. inom J, Sandvin (red). Mot normalt? Omsorgsideologier inom forandring. Oslo: Kommuneforlaget. Sandvin, J. (). Velferdsstatens vendepunkt. Bodö: Nordlandsforskning.

Socialstyrelsen () Handikappomsorg - Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Svensson, O & Lundgren, K () Mötesplats Tian - ifall för att erövra en stycke liv. redovisning angående enstaka försöksverksamhet, ett mötesplats på grund av unga vuxna tillsammans med lindrig utvecklingsstörning. Halmstad: Wigforssgruppen på grund av Välfärdsforskning nära universitet eller akademisk institution inom Halmstad.

Szebehely et al () Funktionshinder samt välfärd: betänkande från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, Söder, M (). Vårdorganisation, vårdideologi samt integrering: Sociologiska perspektiv vid omsorger angående utvecklingsstörda. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Tideman, M () Sociala samt psykosociala bekymmer bland utvecklingsstörda.

Kartläggning från förekomst samt omfattning. Centrum till undersökning inom missbruksprevention, universitet eller akademisk institution inom Halmstad. Tideman, M () Normalisering samt kategorisering. angående handikappideologi samt välfärdspolitik inom teori samt erfarenhet på grund av personer tillsammans med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur.

Tössebro, J, Gustavsson, A & Dyrendahl G (eds) () . Intellectual disabilities in the nordic welfare states - policies and experiences. Kristiansand: Norwegian Academic Press. Noter 1 inom enstaka analys från verksamheten samt dess konsekvenser på grund av deltagarna ges en flertal modell vid hur mötesplatsen medverkade mot personlig tillväxt inom olika avseenden (Se Svensson & Lundgren ) SummaryinEnglish motstånd, identity of resistance and empowerment amongst people with intellectual disabilities The concept of empowerment fryst vatten often used to describe how individuals or groups try to establish control over their own lives.

This article describes how a project “for” participants with intellectual disabilities changed into an empowerment-based project, a change initiated from below bygd participants who began to investigate how internalised oppression affected their lives and anställda identities. Freire () used the phrase”the wisdom of the oppressed” to emphasise the importance of the “power from within” discriminated and oppressed groups themselves.

Our conclusion fryst vatten that: project activities are not enough; any real change must komma from below and includeprocessesofchallengingandchangingdominatingdiscourses.Wealsoargue for that an empowerment-based approach would give discriminated participants an opportunity to resist societal labelling as mentally retarded and to define their own personalidentity.

Keywords: Intellectual disability, identity, empowerment Socialmedicinsktidskrift3/