När har halva året gått

Gregorianska kalendern, inom land även kallad nya stilen, existerar den almanacka vilket används inom dem flesta från världens länder. Den föreslogs från Aloysius Lilius samt antogs från påvenGregorius XIII den 24 månad genom bullanInter gravissimas,^[1] likt ett mindre förändring från den julianska kalendern.^[2]

En sektion länder införde den nya kalendern identisk tid liksom bullan utfärdades, dock inom synnerhet inom protestantiska länder dröjde detta länge.

inom den västliga världen förekom alltså sidled beneath många kalenderår numeriskt värde olika kalendrar, inom landet kallade den gamla stilen samt den nya stilen. ovan all Europa rådde massiv oreda inom tideräkningen. land i norden ägde liksom sektion från land gått ovan mot nya stilen, dock inom Ryssland användes den julianska kalendern fram mot efter revolutionen

Genomsnittsåret inom den julianska kalendern existerar ,25 dygn långt dock eftersom detta genomsnittliga solåret existerar ungefär , dygn kommer kalendern sålunda småningom inom otakt tillsammans med årstiderna.

inom den julianska kalendern existerar en tid skottår ifall årtalet existerar jämnt delbart tillsammans med fyra. inom den gregorianska kalendern gäller identisk sak, tillsammans undantag på grund av årtal såsom existerar jämna århundraden, dessa existerar ej skottår annat än då även seklet existerar jämnt delbart tillsammans med Detta innebär för att exempelvis år samt ej fanns skottår, medan plats skottår.

Dessa skottår, likt inom landet hittills bara skett enstaka enda gång, tid , kallas storskottår.

Den gregorianska kalendern får inom medelvärde , dygn vid en tid, vilket idag ger en fel vid bara en dygn per cirka kalenderår. Emellertid sker ett fördröjning från jordrotationen samt tillsammans med enstaka fortsättning från denna förmå kalendern anlända ur fas snabbare än därför.

År

[redigera | redigera wikitext]

Åren inom den gregorianska kalendern räknas efter Kristi presumtiva barnafödande, var kalenderns epok, detta inledande året, Herrens tid (Anno Domini) 1, börjar samt slutar tillsammans den inledande veckodagen (Herrens solens tid, söndagen) i enlighet med den kristna 7-dagarsveckan likt övertagits ifrån judendomen.

kalenderår 2–7 börjar samt slutar vid veckodag 2–7 eftersom tid 4 ej existerar en skottår vid bas från kalenderreformen vilket genomfördes inom samband tillsammans den från kejsar Augustus beordrade skattskrivningen. fräsch undersökning tyder dock vid för att skottåren kunde äga tagits upp redan kalenderår 4 ^[3][4][5]

I vilket fall existerar forskare överens ifall för att kalenderår 8 samt vart fjärde tid därefter varit skottår ända fram mot kalenderår , då påven Gregorius kalenderreform ifrån tid fick genomslag på grund av inledande gången.

ej heller dem länder såsom infört kalendern före fick någon påverkan nära sekelskiftet , eftersom existerar delbart tillsammans med samt därför blir en storskottår inom den gregorianska kalendern.

Förkortningarna "" samt "" (eller vt samt fvt) används till för att ange för att man avser detta givna årtalet efter respektive före epoken; utan förkortning existerar detta normalt underförstått för att år efter epoken avses.

Kristi barnafödande inträffade sannolikt mellan kalenderår 7 f&#;Kr samt 4 f&#;Kr, dock benämningen "efter Kristus" existerar därför inarbetad för att den ännu används. Valet från startdatum på grund av tideräkningen gjordes från abboten Dionysius Exiguus såsom tid fick uppdraget från påven för att ytterligare precisera tiden på grund av kristen påsk, denna gång utan för att anknyta årtalet mot enstaka bestämd regents trontillträde sålunda såsom detta gjorts sedan antik tider.

på grund av för att årsindelningen skulle sammanfalla tillsammans veckoindelningen vid därför sätt för att detta inledande året inom den kristna tideräkningen började tillsammans ett hel sju dagar fanns detta numeriskt värde alternativa startdatum var årets inledande dygn även plats den inledande dagen inom den judiska samt kristna veckan, söndagen den 1 januari detta tid oss för tillfället känner vilket kalenderår 7 samt söndagen den 1 januari detta tid såsom oss idag känner såsom kalenderår 1.

Ett tidigare försök för att avgöra period till påsk gjordes nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea tid , då i enlighet med principen "första söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen". Denna regel fungerar till detta mesta, dock detta finns specialfall, var detta ej kunna bestämmas entydigt. inom dessa, sällan förekommande fall, bestämmer påven vad liksom skall gälla.

Första århundradet efter Kristus omfattar år 1 mot , andra århundradet mot , tredjeplats århundradet mot samt sålunda vidare. inledande århundradet före Kristus omfattar 1&#;f&#;Kr mot &#;f&#;Kr, andra århundradet före Kristus &#;f&#;Kr mot &#;f&#;Kr samt därför vidare. Man beräknar alltså bakåt inom tiden utifrån epoken vid detta sätt. Observera för att oss numera, från praktiska skäl, brukar räkna dem kalenderår likt börjar vid identisk siffror till en århundrade, vilket, angående man interpolerar bakåt, skulle medföra för att detta inledande århundradet före Kristus, samt detta inledande efter Kristus, bara innehåller 99 kalenderår.

Hur man betecknar seklen varierar ifrån tungomål mot tungomål. inom bland annat engelska, spanska samt tyska beräknar man antal sekel.

[2] En del länder införde den nya kalendern

tid 1– existerar detta inledande seklet, – detta nittonde seklet ("the 19th century", "Siglo&#;XIX" respektive "&#;Jahrhundert"). vid svenska namnges århundraden vanligen i enlighet med årtalets inledande siffror, varvid – blir talet.

I andra kalendrar räknas år utifrån andra händelser. Den judiska kalendern börjar 7 oktober (detta existerar dock ej tiden på grund av Adams alster, vilket tänks äga skett nästan en tid senare, 26 september , utan en fixerat ögonblick dagar innan Gud skapade världen i enlighet med traditionell judisk historieskrivning); den romerska kalendern började 21 april &#; (Roms grundande); den bysantinska kalendern börjar tillsammans mars (Världens skapande beräknad i enlighet med Septuaginta) samt den muslimska kalendern börjar 16 juli (Muhammeds rymning mot Medina).

Månader

[redigera | redigera wikitext]

En tidsperiod plats ursprungligen enstaka lunär tvåhjulig, detta önskar yttra tiden ifrån ett viss månfas (till modell fullmåne) mot nästa förekomst från denna fas, vilket existerar enstaka period vid drygt 27 dygn. titta vidare månen.

Den gregorianska kalendern besitter 12 månader liksom fått sina namn ifrån romerska gudar, kejsare samt räkneord liksom namngav månaderna inom den romerska kalendern:

Romarnas almanacka började före kejsar Augustus tillsammans med månaden mars samt slutade tillsammans med månad.

beneath skottår ägde varannan kalendermånad (mars, femte månaden i året, juli, september, november samt januari) 31 dagar medan övriga månader inklusive månad ägde 30 dagar. då detta ej plats skottår ägde månad endast 28 dagar. inom samband tillsammans kejsar Augustus insättning från en gemensamt taxeringsår förlängdes den 6:e, 8:e samt e månaden tillsammans med enstaka ljus samtidigt liksom den 7:e, 9:e samt e månaden förkortades tillsammans med ett solens tid.

Den 6:e månaden uppkallades efter Augustus samt övergången mellan två år flyttades mot den 1 januari. inom samband tillsammans denna reform slopades temporärt skottåren kalenderår 5 , tid 1 samt kalenderår 4 vid bas från för att man inom Rom efter Julius Caesars död haft skottår vart tredjeplats tid istället till vart fjärde tid, något vilket korrigerades genom Augustus kalenderreform.

detta inledande ordinarie skottåret efter detta uppehåll plats alltså tid 8 i enlighet med vår tideräkning.^[6]

Veckor

[redigera | redigera wikitext]

En sju dagar existerar ett tidsperiod liksom sträcker sig ovan sju dagar liksom räknas oberoende från månadernas samt årens växlingar. detta vilket existerar särskilt anmärkningsvärt tillsammans med veckan existerar för att den saknar anknytning mot någon naturlig velociped.

Den hebreisk-kristna traditionen redogör veckan såsom en utfall från för att världen skapades från Gud vid 6 dagar samt för att Gud sedan återhämtade sig den sjunde dagen (på sabbaten/lördagen). dem ortodoxa folken samt judarna äger därför på grund av dem flesta dagar endast en siffra.

Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder

inom övriga polyteistiska traditioner föll detta inom glömska. Välorganiserade människor såsom babylonierna sökte förklara veckan utifrån dem sju himlakropparna ( solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, venus, Saturnus), såsom dem uppfattade likt gudar. dem nordiska folken namngav dagarna i enlighet med följande:

Dagar

[redigera | redigera wikitext]

Dagarna inom varenda tidsperiod räknas tillsammans datum.

Med ett solens tid menas antingen

• Tiden ifrån solens uppgång mot nedgång
• Tiden mellan numeriskt värde nedgångar
• Tiden mellan numeriskt värde uppgångar
• Tiden ifrån tolvslaget mot nästa midnatt

Den inledande betydelsen syftar vid dygnets ljusa sektion, liksom skiftar tillsammans årstiderna.

dem övriga syftar vid dygnet, såsom en mått på grund av tideräkning. från dessa existerar den inledande betydelsen den ursprungliga,^{[källa&#;behövs]} bevarad inom den hebreisk-kristna traditionen. Den sista existerar den moderna metoden (se nedan). Dygnet indelas inom 24 timmar vilket inom sin tur indelas inom 60 minuter indelade inom 60 sekunder.

Klockslag

[redigera | redigera wikitext]

Dygnets timmar räknas inom dem flesta tungomål samt länder antingen inom numeriskt värde grupper angående tolv timmar alternativt vilket talet 24 timmar. dem numeriskt värde systemen är kapabel även användas sidled, såsom inom landet samt land i norden var timmarssystemet används inom tidtabeller, dock timmarssystemet inom dagligt anförande.

I timmarssystemet förmå "klockan 4" avse enstaka tidpunkt antingen vid morgonnatten alternativt vid eftermiddagen. Ofta framgår detta från omständigheterna vilket likt menas, dock ibland behövs ett precisering. inom engelsktalande länder använder man AM (ante meridiem, före middagstiden) samt PM (post meridiem, efter middagstiden) till för att ange vilkendera likt menas.

AM/PM-klockan runt (middag) samt / (midnatt) går således denna plats jämfört tillsammans med timmarsklockan:^{[källa&#;behövs]}

AM =

PM =

PM =

PM =

PM =

PM =

AM =

AM =

AM =

AM =

Genom ett noggrann definition undviker man praktiska bekymmer nära verkställighet från något skeende just nära slaget, antingen vid dagen alternativt nära tolvslaget.

Det här betyder att vi borde ha 1,75 jordklot för att upprätthålla vår globala konsumtion

Tvetydigheter besitter då undvikits genom för att man säger för att aktivitet A avslutas kl &#;AM (det önskar yttra enl timmarsklockan) samt aktivitet B börjar kl &#;PM (det önskar yttra enl timmarsklockan). alternativt även bestämmes för att aktivitet A slutar &#;PM ( enl timmarsklockan), medan aktivitet B börjar kl&#;&#;AM ( enl timmarsklockan). Noga räknat uppstår då en interregnum vid ett 60 sekunder, alternativt ett allmän tveksamhet ifall vilket likt gäller beneath bota 2&#;minuter.

För den enskilde förmå detta bli bekymmer tillsammans inställning från elektroniska väckarklockor, liksom flera gånger äger AM/PM-funktionen likt bas. angående klockan bör ringa nära precist tolvslaget alternativt noggrant kvällsmål, existerar detta inom praktiken enkel hänt för att ringningen kommer 12 timmar fel, beroende vid hur man tolkat AM respektive PM nära inställning från väckningstiden.

I engelsktalande länder äger man ofta kallat timmarsräkning till "militärt klockslag" eftersom militären tidigt anammade timmarsräkningen.

I land fullfölja man ett distinktion vid kl samt kl Dygnet slutar kl samt nästa dygn börjar kl Väl för att märka existerar för att kl samt kl inträffar nära detaljerad identisk ögonblick. Däremot fullfölja man inom UTC-tid skillnad mellan samt , var den förra tidpunkten existerar ett skottsekund efter

Gregorianska kalenderns införande

[redigera | redigera wikitext]

Följande tid infördes den gregorianska kalendern inom några olika länder: ^[7]

Införandet inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I detta protestantiska landet plats detta inom start starkt motstånd mot för att införa en bruk vilket påbjudits från påven, katolicismens högste företrädare.

Här hittar du en svensk kalendern för som visar hur många dagar som har gått sedan nyår och hur många dagar det är kvar till årets slut samt hur många dagar det är till dagens datum

vilket enstaka religionsneutral kompromiss föreslog Anders Spole, professor inom astronomi nära Uppsala högskola, för att man ifrån samt tillsammans tid skulle införa identisk förändring vilket påven bekräftat, dock inom stället utgå ifrån midvintersolståndet, 10&#;dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes inom land samt Norge, dock inom landet föll Spoles förslag.

detta dröjde ända mot innan den gregorianska kalendern infördes inom Sverige.^[2]

I november beslöt den svenska regeringen för att gregorianska kalendern skulle införas inom landet. dock detta skulle ej ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen beneath 11 skottår (–) på grund av för att erhålla ett anpassning inom lagom takt.

År slopade man därmed skottdagen, dock samt gjorde konflikt för att man glömde försvunnen planerna samt skottdagarna inföll vilket tidigare.

land ägde därmed fått ett personlig almanacka, vilket ej fanns inom något annat nation. Den svenska kalendern plats tio dagar efter den gregorianska samt enstaka ljus före den julianska. Detta uppfattades självklart såsom opraktiskt, således beslöt Karl XII för att man skulle återvända mot den gamla kalendern. detta gjordes vid således sätt för att man satte in enstaka ytterligare skottdag, fredagen den 30 månad, , den därför kallade tillökningsdagen.

Det fanns ett betydande orsak mot för att makthavarna skyndade långsamt tillsammans kalenderbytet. Den stora majoriteten från Sveriges befolkning plats bönder. Deras liv styrdes inom upphöjd grad från Bondepraktikan liksom föreskrev då sysslor skulle utföras samt hur vädret skulle tolkas nära särskilda datum. för att ifrån en tid mot en annat ta försvunnen elva dagar ifrån almanackan kunde ställa mot tillsammans med massiv oreda till bönderna.

blev tagna mot senaste detta stora steget ovan mot den nya kalendern.^[8] detta gick mot således, för att man tog försvunnen dem 11 sista dagarna inom månad. Onsdagen den 17 månad följdes därför från torsdagen den 1 mars (som annars skulle äga varit enstaka måndag). land ville undvika hänvisningar mot påvar, således den gregorianska kalendern kallades på grund av nya stilen.

Dagnummer

Tiden före 1 mars kallades till gamla stilen. Genomförandet fanns dock ej populärt bland bönderna, utan detta blev såsom man befarat – flera ansåg för att man tagit försvunnen 11 dagar ifrån deras liv samt rubbat förutsättningarna på grund av för att följa Bondepraktikan.^[9] inom jämförelse tillsammans detta meteorologiska/astronomiska året innebar detta för att vintersolståndet tillsammans med årets längsta mörker flyttades fram inom kalendern mot den 22 månad.

Tidigare ägde den legat inom anslutning mot Lucia-dagen den 13 månad samt bidragit mot dess firande vilket ljusfest.

Dessa förändringar inom tideräkningen äger enstaka små inverkan än inom ljus inom släktforskningssammanhang. Människor liksom föddes vid en samt dog vid andra sidan ifall års skifte levde alltså elva dagar mindre än vad såsom står vid papperet.

angående kyrkböckernas datum till barnafödande, giftermål, begravning alternativt dylikt inträffade före skiftet existerar detta alltså elva dagar färre än detta antal dagar såsom står vid papperet.^[10]

Dubbel datering

[redigera | redigera wikitext]

Från , då dem inledande länderna gick ovan mot den gregorianska kalendern samt fram mot , då den sista europeiska nationen anslöt, plats detta ofta nödvändigt för att ange datum i enlighet med både juliansk samt gregoriansk kalender.

detta kunde mot modell tecknas "10/21 månad /51". Vissa länder numrerade år ifrån 1 januari medan andra utgick ifrån andra datum.

Listan inkluderar även veckonummer och hur många procent av året som har passerat

Skillnaden inom årtal fanns redan före införandet från den gregorianska kalendern, dock för tillfället tillkom alltså även ett skillnad inom datum.^[11]

Skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderns datum

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den gregorianska kalendern infördes besitter skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderdatum ökat tillsammans med tre dagar till vart fyrahundrade år:

Gregorianska datum	Julianska datum	Skillnad
Från 15 oktober till 28 månad	Från 5 oktober mot 18 månad	10 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 19 månad mot 17 månad	11 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 18 månad mot 16 månad	12 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 17 månad mot 15 månad	13 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 16 månad mot 14 månad	14 dagar

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]