Vilka celler ingår i specifika immunförsvaret

Immunförsvar även kallat immunsystem alternativt infektionsförsvar,^[1] existerar en organsystem hos enstaka organism vars övning existerar för att skydda den ifrån främmande organismer. Hot liksom bekämpas från immunförsvaret inkluderar olika patogenamikroorganismer, såsom bakterier, virus, svampar alternativt protozoer, dock även tumörceller.

Immunförsvarets faktiska uppbyggnad samt funktion varierar mellan olika organismer. ett art kunna även äga flera olika immunförsvar samtidigt.

Många organismer inklusive människa äger en tudelat immunsystem. Den en delen existerar detta ospecifika immunförsvaret^[a] såsom verkar allmänt mot ett massiv variation från stimuli.

Den andra existerar detta specifika immunförsvaret^[b] såsom reagerar tillsammans med ett riktad respons mot organismer vilket detta besitter lärt sig för att uppleva igen. Båda systemen använder sig från enstaka varierad uppsättning från immunceller samt molekyler på grund av för att utföra sina respektive funktioner.

Människokroppens nativa immunsystem utgörs av makrofager, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper

Immunförsvaret är kapabel utöver sin faktiska funktion reagera dysfunktionellt vid olika sätt. Detta är kapabel leda mot autoimmuna sjukdomar var kroppen bildar antikroppar mot kroppsegna strukturer. Vanliga autoimmuna sjukdomar inkluderar Hashimotos sjukdom, reumatisk artrit samt typ 1-diabetes. detta förmå även reagera dysfunktionellt utan för att man förmå känna igen något särskilt antigen, inom ramen på grund av inflammatoriska sjukdomar mot modell inflammatorisk tarmsjukdom.

Förutom överaktivitet kunna immunförsvaret artikel reducerad nära medfödd brist på immunförsvar alternativt förvärvad brist på immunförsvar likt nära HIV/AIDS tillsammans med ökad fara på grund av infektioner samt cancerutveckling vilket resultat.

Dessa finns i tre huvudgrupper: T-lymfocyter, B-lymfocyter och NK-celler

Det vetenskapliga området såsom studera immunförsvaret kallas läran om immunsystemet.

Nativa försvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det nativa immunförsvaret kallas även medfött immunförsvar därför för att människan föds tillsammans med detta samt detta ej besitter förmågan för att justera sig mot antigen således vilket detta adaptiva immunförsvaret förmå.

dock ändå existerar detta medfödda immunförsvaret kroppens inledande försvarslinje samt bekämpar ett infektion direkt då detta ej behöver identisk starttid likt detta adaptiva.

Människokroppens nativa immunsystem utgörs från makrofager, granulocyter, endotelceller samt ett rad andra celltyper.

Det specifika immunförsvaret utvecklas efter födseln i takt med att vi möter nya smittämnen eller blir vaccinerade

Makrofager existerar den viktigaste celltypen samt besitter förmåga för att dels fagocytera detta främmande smittoämnet, dock även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler mot detta infekterade området.

Makrofagernas förmåga för att direkt bekämpa infektioner beror vid för att dem inom sitt cellmembran äger proteiner liksom känner igen vanliga strukturer.

Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas "Toll-like receptors" (TLR) samt hos människor samt möss finns 10 kända receptorer likt fanns samt enstaka känner igen strukturer likt ofta återkommer vid bakterier alternativt ämnen vilket ej hör hemma fritt inom kroppen.

Ibland räknas även passiva försvarsmekanismer mot detta ospecifika immunförsvaret.

mot sådana barriärer räknas huden, liksom existerar enstaka många ogästvänlig miljö på grund av främmande bakterier. dock även saltsyran inom magsäckens samt slemhinnor samt luftvägarnas cilier existerar ogästvänliga platser på grund av mikroorganismer.

Specifikt (adaptivt) försvar

[redigera | redigera wikitext]

Detta försvar inom människokroppen sköts från B- samt T-lymfocyterna.

Dessa existerar vita blodkroppar likt äger specialfunktioner på grund av för att behärska bemöta angrepp från virus vid en effektivt sätt. en fullgjort svar ifrån detta specifika immunsystemet förmå dock ta uppemot ett hel sju dagar för att byggas upp, till för att sedan effektivt eliminera virusinfektionen.

Här ingår den tredje sortens vita blodkroppar, lymfocyterna

Processen går mot vid detta viset för att lymfocyter inom cirkulationssystemet samt lymfknutor exponeras till främmande antigen via sålunda kallade antigenpresenterande celler (dendritceller, makrofager alternativt B-celler). Den B-cell såsom exponeras på grund av antigenet samt äger specificitet på grund av detta genomgår klonal expansion, detta önskar yttra celldelning.

Inom loppet från dygn finns enstaka mängd lymfocyter vilket samtliga besitter förmåga för att binda samt producera antikroppar mot detta främmande antigenet.

Antikroppar fyller år flera funktioner; eftersom antikroppen binder mot patogenets yta immobiliseras smittoämnet eftersom dess receptorer blockeras ifrån för att binda sina ligander.

Antigenerna visar om en cell hör till kroppen eller om den är främmande

Dels besitter antikroppar mer än ett bindningsyta, vilket förmår denna struktur för att forma komplex tillsammans med flera antigen. Antikroppen förmå även fungera liksom pådrivare åt komplementsystemet samt andra lymfocyter samt mördarceller, vilket inom sin tur leder mot en ännu kraftigare immunsvar.

B-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

B-lymfocyter alternativt B-celler upptäcktes ursprunglig inom fåglars inre kroppsdel.

detta latinska namnet existerar bursa fabricii. B-lymfocyter differentierar mot dem antikroppsproducerandeplasmacellerna. Dessa mognar inom benmärgen. Olika typer från B-celler existerar, bland annat B-minnesceller vilka existerar involverade inom motståndskraft mot sjukdom.

Våra antikroppar spelar en nyckelroll i att identifiera och försvara oss mot virus och bakterier

varenda plasmacell producerar endast antikroppar från enstaka enda typ samt utseende, dock eftersom miljontals B-lymfocyter existerar inom cirkulationen finns enstaka bred specificitet mot olika antigen.

Det finns 5 därför kallade huvudklasser från antikroppar (eller immunoglobulin). Huvudklasserna existerar IgM, IgG, IgA, IgD samt IgE.

T-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

Dessa mognar på baksidan bröstbenet inom organet brässen (thymus, därav namnet T-cell).

detta finns tre sorter från T-lymfocyter:

• T-hjälparcell. Dessa lockar mot sig ätarcellerna efter för att äga identifierat antigenet.
• Mördar-T-cell (kallas även cytotoxiska T-celler). då dem existerar aktiverade dödar dessa celler likt existerar infekterade från virus alternativt intracellulära parasiter genom för att sätta igång apoptos inom målcellen alternativt döda den tillsammans med toxiska ämnen.
• Minnes-T-cell.

  Dessa minns antigenen samt förmå vid detta sätt öka immunförsvarets effektivitet. dem förmå även direkt avsöndra lockmedel på grund av för att locka mot sig ätarcellerna.

Översiktlig jämförelse från detta specifika samt detta medfödda immunförsvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det medfödda samt detta adaptiva immunförsvaret besitter utvecklats tillsammans samt äger olika roller inom människans immunförsvar utifrån dess olika attribut.

Båda bildas i den röda benmärg som vi har i huvudet, bålen och överdelen av överarmsbenen

Egenskaper	Specifika immunförsvaret	Medfödda immunförsvaret
Snabbhet	Långsamt, kräver dagar till för att reagera (vid enstaka förstagångsinfektion)	Snabbt – svarar inom vissa fall inom minuter
Minne	Har långt minne liksom ger starkare immunsvar nära återkommande infektion	Inget immunologiskt minne
Specificitet	Hög specificitet såsom förmå skilja vid små molekylära förändringar hos antigen	Specificitet på grund av molekylmönster associerade tillsammans med patogener
Variation	Stor variation var nya receptorer bildas mot specifika nya antigen	Begränsat antal receptorsorter
Förmåga för att skilja vid patogen samt personlig vävnad	Hög dock ej perfekt vilket förmå leda mot autoimmuna sjukdomar	Perfekt, reagerar endast vid strukturer specifika till mikrober
Celltyper	T-celler samt B-celler	Monocyter, makrofager, neutrofiler, NK-celler samt dendritceller

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kindt, Thomas J.; Goldsby Richard A., Osborne Barbara Anne, Kuby Janis () (på engelska). Kuby immunology (6th ed.).

  New York: W.H. Freeman. Libris ISBN &#;