Varför är skelett muskulatur tvärstrimmigt

Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur.

Kommunikation underlättas (behövs för att koordinera hjärtslagen)

Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar. Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia). Detta besitter mot övning för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln form eller gestalt.

varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon).

Tvärstrimmig skelett - viljestyrd, ger oss rörelseförmåga, basala och livsviktiga funktioner

Dessa kallas även muskelfibrer. ett muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger nära sidan ifall varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop. Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, liksom inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament.

då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet. Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt äger sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot ett kraft liksom påverkar muskelns fäste samt ursprung, därför för att rörelser uppstår inom skelettet.

Motorisk enhet

[redigera | redigera wikitext]

För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra enstaka kontraktion måste ett meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot ett nervtråd såsom inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från enstaka nervcell tillsammans med samtliga muskelceller liksom den innerverar.

Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ

ifall ett fåtal celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt ifall flera celler ingår inom varenda rörelse objekt kallas den muskeln grovmotorisk'. då ett rörelse objekt sätts inom jobb, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans med maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler likt arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter liksom därefter kopplas in ifall belastningen ökar.

Muskeln skyddas från nervceller liksom består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar.

Vissa muskler kan också fästa till organ som ögat eller huden

Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. angående muskelcellerna töjs därför töjs även muskelspolen. angående muskelns töjs på grund av många samt detta finns fara på grund av för att den skall brista, sänder muskelspolen enstaka kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, vilket inom sin tur skickar åter ett meddelande såsom fullfölja för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att ett skada uppkommer.

Denna skyddsmekanism kallas till sträckreflex.

Musklerna finns för att skapa den övergripande rörelsen av kroppen, för att skapa en statisk stabilitet, forma kroppen och bidra med värme

inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna. Denna ger inom motsats mot muskelspolarna ett meddelande liksom utför för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan förmå undvikas.

Fibertyper

[redigera | redigera wikitext]

Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II).

Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra enstaka, på grund av idrotten, snabb rörelse.

Muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera

inom dessa kontext existerar exempelvis enstaka tennis-smash många långsam. dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet. dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos). Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.

• Typ IIa: äger dem bästa egenskaperna hos fanns samt enstaka från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
• Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans med många dålig uthållighet.
• Typ IIc: vetenskapsman äger beneath senare kalenderår försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.

Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från ett viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från enstaka ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej.

Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning kunna muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre såsom energi, samt kallas då typ IIc.

Karaktärsbeskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Fibertyp	Typ I-fiber	Typ IIa-fiber	Typ IIx-fiber
Kontraktionstid	Långsam	Snabb	Mycket snabb
Storlek vid rörelse enhet	Liten	Stor	Mycket massiv
Uthållighet	Hög	Medium	Låg
Lämplig aktivitet	Aerob	Långtids anaerob	Korttids anaerob
Kraftalstring	Låg	Hög	Mycket upphöjd
Mitokondrietäthet	Hög	Hög	Låg
Kapillärtäthet	Hög	Medium	Låg
Oxidativ kapacitet	Hög	Hög	Låg
Glukoskapacitet	Låg	Hög	Hög
Mest lagrat bränsle	Triglycerider	Glukos	Glukos

Typ I-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt jobb besitter man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans nästa förändringar:

• Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern.

  (aerob)

• Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess arbetsuppgift existerar för att frigöra energi. (ATP)
• Antal repetitioner vid enstaka submaximal nivå ökar.

Typ II-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Träning tillsammans med höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir inom huvudsak:

• Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
• Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
• Nerv- samt muskelsamspelet förbättras.

  Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).

När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt sysselsättning.

då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion. då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut på grund av för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta på grund av excentrisk (bromsande) aktion. Muskeln är kapabel då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans detta yttre motståndet sålunda uppstår ingen rörelse.

Detta kallas till isometrisk kontraktion alternativt statiskt sysselsättning.

Muskelns kraft samt styrka

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska mäta enstaka muskels styrka behövs uppfattning dels angående ursprung samt fäste på grund av den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje.

Tvärstrimmig skelettmuskulatur är den vanligaste typen av muskel i vår kropp och de flesta ryggradsdjur

nästa uppgifter behövs:

• hävstångens längd (l)
• vikten vid redskapet (F)
• avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)

En muskel är kapabel förbättra ett maximal kraft såsom existerar cirka 50N/cm² från muskelns tvärsnitt. tillsammans tvärsnitt menas detta antal fibriller likt muskeln innehåller. Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden.

Muskelns kraftutveckling är kapabel påverkas tillsammans hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans med. tillsammans med andra mening, vissa individer besitter förbättrad förutsättningar på grund av vissa aktiviteter.

Se även register ovan skelettmuskler.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]