Vilken bergskedja markerar gränsen mellan europa och asien

Uralbergen existerar enstaka cirka 2&#; kilometer utdragen fjäll inom Ryssland. Uralbergen utgör även gräns mellan Europa samt Asien.

Alperna: Högsta topp Mont Blanc m;

Uralbergen åtskiljer den Östeuropeiska öppet land ifrån den Västsibiriska öppet land samt utgör enstaka nödvändig klimatisk samt geobotanisk gräns. detta visar sig genom fördelningen från vegetationen (lindens östra gräns, sibiriska lärkträdets västra gräns).

De nordliga delarna från bergskedjan existerar otillgängliga, medan omgivningarna inom söder existerar välbefolkade samt inkluderar miljonstäderna Jekaterinburg samt Tjeljabinsk.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Bergskedjan bildades beneath den yngre delen från Paleozoikum, dvs ungefär mot miljoner tid sedan. Den existerar vid långa sträckor övertäckt från yngre sedimentära avlagringar samt ibland genomskuren från enstaka rad parallella längdförkastningar samt gravsänkor, såsom dels blottar detta äldre kristalliniska underlaget, dels låter yngre avlagringar kvarstå inom gravsänkor.

Även äldre strukturelement ingår inom denna distrikt samt förorsakar delvis dem flera avvikelserna ifrån den nord-sydliga strykningen mot riktning samt nordväst. Delvis bidrar dem mot för att forma subparallella länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Postuma rörelser inom berggrunden, lokalt uppnående avgörande intensitet, förmå spåras både inom norr samt inom söder.

Uralbergen åtskiljer den Östeuropeiska slätten från den Västsibiriska slätten och utgör en viktig klimatisk och geobotanisk gräns

Bergskedjans höga ålder fullfölja, för att den inom sin mellersta sektion, genom vittring samt avspolning, mot upphöjd grad utjämnats samt uppvisar lugna, långsluttande former, samt genom floderosion samt kurs från längddalar sönderdelats inom mer alternativt mindre isolerade flacka parallellkedjor.

En nära tertiärtiden inom norr begynnande vertikal höjning, såsom ifrån 61° norrut tilltar inom innebörd samt likt inom trakter från tidigare isbetäckning (från 64° norrut) även fortgår beneath nuvarande period besitter, inom samband tillsammans med förstärkt floderosion, låtit topografien inom norr delvis anta bergsrelaterad karaktär.

inom söder äger den jämförelsevis nyligen skedda sänkningen från Kaspiska havets yta bidragit mot ökning från dem mot söder flytande flodernas lutningsförhållanden, vilket denna plats även bidragit mot för att, inom samband tillsammans med den förstärkta erosionen, producera ett mer utpräglad topografi. Man delar vanligen in Uralbergen inom tre delar: norra, mellersta samt södra Uralbergen.

Norra Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Norra Uralbergen ökar sig ur enstaka omgivande tundra tillsammans små kullar samt talrika sjöar.

En bergskedja är ett område med sammanhängande berg

Några från dessa kullar existerar bland tundrans nomader (samojeder samt ostjaker) vida kända liksom helgedomar. dem högsta topparna existerar Gora Narodnaja (1&#; meter), Gora Telpoziz (1&#; meter), Gora Pajer (1&#; meter) samt Gora Isjerim (1&#; meter). vid bas från tidens konsekvens uppvisar Uralbergen denna plats enstaka någorlunda bergsrelaterad prägel, topparna existerar snötäckta året ifall, samt passhöjder omkring meter ovan havet.

^{[förtydliga]} Söder ifall polcirkeln finns svagt kuperade samt skogbeklädda parallellkedjor.

Bergskedjor i Europa

Ungefär nära 63° nordlig bredd existerar bergssidorna samt dem smala dalarna täckta tillsammans med barrskog. Topparna samt dem vidsträckta platåbergen existerar skogfria. denna plats existerar huvudkedjan således resehandling sönderdelad för att den ej förtjänar sitt namn. Norr angående polcirkeln lever ostjakernaa tillsammans sina talrika renhjordar. nära Norra ishavet existerar dem undanträngda från samojederna.

Den största staden inom norra Uralbergen existerar Vorkuta.

Uralbergen

Mellersta Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Mellersta Uralbergen existerar den maximalt tättbefolkade delen. Bredden existerar minimalt inom norr, dock tilltar mot söder samt överstiger var kilometer. dem högsta topparna existerar Gora Konzjakovskij Kamen (1&#; meter) samt Gora Denezjkin Kamen (1&#; meter), likt länge ansågs artikel Uralbergens högsta höjdpunkt.

Söderut avtar höjden, samt dem långsluttande dalsidorna existerar täckta från mäktigt ^{[förtydliga]} vittringsgrus samt dalbottnarna dels från sumpmarker, dels från rik åkerjord. Bergskedjan täcks på denna plats från gles blandskog. inom mellersta Uralbergen ligger även huvudorten Jekaterinburg. Södra delen bildas från flera parallellkedjor, såsom dock huvudsakligen äger floderosionen för att tacka till sin utpräglade isolering.

Södra Uralbergen

[redigera | redigera wikitext]

Den gamla tredelningen från södra Uralbergen, såsom stöddes vid geologiska skillnader, besitter från senare undersökningar demonstrerat sig artikel oriktig.

Landskapet i den nordliga delen av Uralbergen

varenda tre kedjorna tillhör identisk geologiska lyxrum, vilket bevisas genom gravförkastningar inom centrala samt östra delarna, inom vilka sedimentära bergarter från västlig karaktär bibehållits. Högsta toppen existerar Gora Jamantau tillsammans med 1&#; meter. Skogsvegetationen existerar betydligt glesare jämförd tillsammans föregående delar samt finns inom huvudsak vid bergssluttningarnas norra blad, medan dem mot söder samt väderstreck vettande sluttningarna existerar fullkomligt vegetationslösa.

Södra Uralbergens länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något existerar betydligt klippigare samt vildare än mellersta Uralbergens. Den sydligaste delen från södra Uralbergen existerar genom Uralfloden samt dess norra bifloder sönderdelad inom enstaka rad parallellkedjor. Orografiskt samt geografiskt bildar Uralflodens riktade lopp ifrån öst mot väst Uralbergens avslutning mot syd.

Geologiskt kunna dock Uralbergen spåras långt in mot transkaspiska stäpperna samt uppträder var inom form eller gestalt från mot hälften inom småsten nerlagda rader från kullar, liksom bildar mer alternativt mindre sammanhängande länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.

Malmbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Uralbergens mineralrikedom fanns känd redan från grekerna vid talet.

Uralbergen utgör också gräns mellan Europa och Asien

detta moskovitiska riket lyckades utnyttja Uralbergens rikedomar inledningsvis genom för att anlita vidsträckta koncessioner, vilket gavs bröderna Stroganov inom struktur från full dispositionsrätt ovan området Perm. Järngruvor upptogs nära vattendrag Tjusovajas mellersta lopp samt koppargruvor inom trakten från Jekaterinburg. upptäcktes guld inom flodgruset vid östra sluttningen samt hastigt växte antalet invånare samt vaskerier.

inom start från talet gick produktionen ner.

Livegenskapens upphävande samt en systematiskt uteslutande från utländska sakkunniga ifrån talet skulle oavvisligen äga lett mot katastrof, ifall ej den metallurgiska verksamheten samtidigt hållits uppe genom höga skyddstullar vid utländska metaller samt metallarbeten. Efter järnvägsnätets förlängning mot Uralbergen äger andra industrigrenar övertagit malmbrytningens ställning.

Rörelserna i jordskorpan förändrar hela tiden urberget som utgör ytan på vår planet

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Uralbergen, –

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Korjakova, Ludmila & Epimakhov, Andrei: The Urals and Western Siberia in the Bronze and Iron Ages, s.

  1–7. Cambrodge, Englanti: Cambridge University Press, ISBN

• Wikimedia Commons besitter media liksom rör Uralbergen.

  Bilder & media