Hur länge har landet israel funnits

Konfliktens rötter går långt åter inom tiden. Israel är judarnas bibliska hemland samt ända sedan dem fördrevs därifrån beneath romartiden, då området kallades Palestina, besitter drömmen ifall för att återvända hållits nära liv från judar inom "förskingringen" (judar vilket levt inom andra delar från världen).

Palestina erövrades från araberna på talet samt invånarna liksom på den tiden inom allmänhet plats kristna omvändes efterhand mot islam.

Från fanns Palestina ett sektion från Osmanska riket (föregångare mot dagens Turkiet).

dem flesta invånarna plats araber.

Nästan varenda judar ägde fördrivits från romarna på talet efter Kristus samt idag fanns få kvar, främst inom Jerusalem. läka området kallades Palestina alternativt detta heliga landet. Området utgjorde ingen politisk objekt samt ägde inga fasta gränser.

Mot slutet från talet uppstod sionismen likt ett patriarkalisk väckelserörelse bland judar inom Europa.

Sitt namn fick den sionistiska rörelsen efter Sions en stor naturlig upphöjning av jordens yta inom Jerusalem, huvudstad inom Juda rike, ett från dem judiska statsbildningar likt fanns inom området på skriftlig tid.

Sionismens budskap plats för att judarna, för för att överleva vilket människor, åter skulle äga en eget nation.

blodig eller täckt med blod judeförföljelser inom Ryssland ägde nära denna period drivit mängder från judar på rymning, samt Dreyfusaffären inom land i västeuropa (då enstaka judisk officer utsattes för ett konspiration samt dömdes för landsförräderi) visade för att antisemitism (judehat) förekom även inom Västeuropa.

Den första sionistiska världskongressen fastslog för att målet plats för att producera ”ett genom offentlig rätt garanterat bostad inom Palestina” för detta judiska människor. grundades Judiska nationalfonden, likt började köpa mark inom Palestina för judiska invandrares räkning.

Kibbutz-socialismen

Under detta turkiska styret ägde jordbruket inom Palestina förfallit.

ett sektion områden såsom varit uppodlade ägde övergivits.

Tidigare ägde jordarna ägts från arabiska klaner, dock turkarna införde privat jordägande.

Arabiska klanledare blev godsägare, såsom ofta själva bodde inom städerna. Jordlösa bönder, fellaher, fick i enlighet med äldre sed bo på godsen samt kultivera jorden. När godsägare sålde mark mot judiska invandrare blev situationen komplicerad. Israeler samt palestinier tvistar ifall inom vilken utsträckning marken likt såldes mot judiska invandrare plats obrukad samt obebodd.

Sionisterna byggde upp en judiskt samhällsliv inom Palestina, nära sidan från detta arabiska.

Inom sionismen fanns olika politiska riktningar, dock beneath tidigt anförande, pionjärtiden, fanns vänstern kraftfull. Historiska samt religiösa argument för judarnas rätt för att bo inom Palestina vägde tungt för många invandrare, dock sionismens pionjärer skapade dessutom ett färsk utopi: dem ville bygga en socialistiskt idealsamhälle, samt dem hoppades för att detta skulle bli enstaka förebild för omvärlden.

Omkring grundades den första kibbutzen, ett sionistisk modell för kollektivt jordbruk.

Ännu fanns ej ens två andel från Palestinas mark inom judisk ägo. detta verkade finnas gott ifall utrymme inom detta glest befolkade landet.

Den sionistiska invandringen motiverade ekonomin, samt araber från grannländerna kom mot Palestina för för att jobba. Palestinska araber oroades dock från den målmedvetna judiska invandringen samt försökte få turkarna för att begränsa den.

Arabernas enhetsdröm

Under första världskriget såg araberna, såsom lytt beneath detta turkiska väldet, ett chans för att frigöra sig.

Arabnationalistiska stämningar växte sig starka. Storbritannien sökte arabernas stöd inom kampen mot turkarna samt gav löften angående självständighet för olika arabiska områden. Araberna inom Palestina antog för att löftena också gällde för dem.

Britterna erövrade Palestina inom Balfourdeklarationen identisk år stödde dock Storbritannien idén ifall en judiskt nationalhem inom Palestina dock på villkor för att detta ej inverkade menligt på dem icke-judiska samhällena inom området.

Balfourdeklarationen sågs vilket en svek från araber både inom samt utanför Palestina. Efter första världskriget krossades arabernas förhoppningar ifall för att producera enstaka kraftfull samt enad arabstat inom områden likt frigjorts från turkarna. inom stället bildades mindre, arabiska stater, där europeiska politiker bestämt gränserna samt europeiska makter behöll den yttersta kontrollen.

Efter första världskriget delade dem allierade upp detta osmanska riket emellan sig samt Storbritannien fick inom arbetsuppgift för att styra Palestina vilket en så kallat mandatområde.

Beslutet bekräftades formellt från FN:s föregångare Nationernas förbund. Mandatet gav för första gången Palestina fast markerade gränser. Förutom detta såsom inom ljus är Israel, Västbanken samt Gazaremsan ingick även området öster ifall Jordanfloden inom Palestina dock avskildes detta från britterna samt utropades mot emiratet Transjordanien (senare Jordanien).

Palestinsk nationalism

Då enstaka enad arabisk nation tycktes omöjlig för att förverkliga började nationalister inom Palestina inom stället jobba för enstaka självständig palestinsk stat. detta innebar ej nödvändigtvis ett rent arabisk alternativt rent muslimsk stat. Judiska minoriteter fanns sedan gammalt inom arabvärlden, samt kristna araber utgjorde åtminstone ett femtedel från befolkningen inom Palestina nära denna tid.

Araberna plats politiskt splittrade, samt dem ägde olika ögonkontakt på dem judiska invandrare liksom redan fanns inom Palestina.

Allmänt såg dem dock sionisternas planer på ett judisk stat vilket en hot mot den palestinska stat dem själva ville bilda.

Britterna tog hänsyn mot Palestina-arabernas bekymmer samt begränsade den judiska invandringen samt jorduppköpen. Trots detta anlades beneath talet allt fler judiska bosättningar.

Flyktingvåg från Nazi-Tyskland

Palestiniernas främste politiske chef beneath huvuddelen från mandattiden plats muftin från Jerusalem, Amin al-Husseini (mufti = muslimsk religiös ledare).

Muftin kom för att spela enstaka ödesdiger roll. han ville stärka bilden från Jerusalem vilket helig ställe för varenda världens muslimer samt utpekade inom samband tillsammans detta judarna såsom fiender mot islam.

Amin al-Husseini odlade också kontakter tillsammans antisemiter inom Europa. Europeisk antijudisk propaganda översattes mot arabiska samt spreds.

Sedan Adolf Hitler blivit rikskansler inom Tyskland ökade den judiska invandringen mot Palestina kraftigt.

Det arabiska missnöjet tillsammans med invandringen tog sig formulering inom enstaka revolt – Den riktades både mot dem judiska kolonisterna samt mot detta brittiska styret. Storbritannien slog hårdhänt ned revolten.

Amin al-Husseini, likt haft ett inflytelserik roll inom revolten, flydde, först mot Libanon, sedan mot Irak. enstaka brittisk kommission föreslog idag för första gången för att Palestina skulle delas inom enstaka arabisk samt ett judisk sektion, dock både araber samt judar sade nej.

Andra världskriget

Sionisternas reflektioner ifall ett judisk stat fick vikt beneath andra världskriget, då huvuddelen från Europas judiska befolkning mördades från nazisterna.

Den tidigare muftin från Jerusalem, Amin al-Husseini, tog sig mot Tyskland samt ledde därifrån propaganda likt nazisterna riktade mot arabvärlden.

I Palestina fortsatte britterna för att kvotera invandringen. För för att tvinga Storbritannien för att öppna Palestinas gränser för judisk invandring (något likt också skulle medföra för att judarna kom inom majoritet) började två terrorgrupper från den judiska högern, Irgun samt Stern, bekämpa detta brittiska styret tillsammans med våld.

Irgun sprängde bland annat detta brittiska högkvarteret inom King David Hotel inom Jerusalem , tillsammans med över 90 dödsoffer liksom följd.

Arabförbundet. FN:s upplösning

Efter andra världskriget bildades Arabförbundet. Dess första medlemmar plats Egypten, Irak, Jemen, Libanon, Saudiarabien, Syrien samt Transjordanien.

krävde Arabförbundet för att enstaka oberoende arabisk stat skulle bildas inom Palestina. inom den skulle judarna representeras i enlighet med en kvotsystem.

I början från tillkännagav Palestinaarabernas inflytelserik organisation för att man förberedde en gerillakrig mot enstaka judisk stat, ifall enstaka sådan skulle bildas. Storbritannien överlät identisk år Palestinafrågan mot FN.

David Ben-Gurion, såsom skulle bli Israels förste premiärminister, framförde för att Palestina borde bli enstaka judisk stat tillsammans judar samt araber inom förening.

FN:s generalförsamling antog upplösning , vilket föreslog för att Palestina skulle delas inom ett judisk samt ett arabisk stat. Den judiska staten skulle omfatta 55 andel från Palestinas yta samt den arabiska staten 44 andel.

Jerusalem skulle ställas beneath FN:s förvaltning. Bland länder likt röstade för resolutionen märktes Sovjetunionen.

Judarna accepterade resolutionen dock detta gjorde ej araberna inom samt utanför Palestina. Arabstaterna föreslog inom stället enstaka ”demokratisk enhetsstat”.

Strider ägde idag utbrutit inom Palestina mellan araber samt judar.

I april angreps den arabiska byn Deir Yassin från Irgun samt Stern. Omkring araber dödades. Massakern besvarades tillsammans arabiska hämndaktioner.

Staten Israel utropas samt attackeras

Den 14 femte månaden i året , dagen innan detta brittiska styret skulle upphöra, utropade Arbetarpartiets chef David Ben-Gurion den judiska staten Israel.

Följande dygn gick trupper från Egypten, Transjordanien, Syrien, Irak samt Libanon samt symboliska styrkor från Saudiarabien samt Jemen mot angrepp.

En kaotisk tidsperiod följde. Israels judar krävde för att FN skulle ingripa. Säkerhetsrådet lyckades dock bara förhandla fram två korta perioder från vapenvila, liksom parterna utnyttjade mot för att stärka sina arméer.

inom september mördade judiska terrorister från Stern-ligan FN:s medlare inom Jerusalem, svensken Folke Bernadotte.

Kriget likt formellt pågick mot sommaren blev ett framgång för Israel likt drev igen angriparna samt utvidgade sitt territorium. När kriget plats över omfattade den nya staten 77 andel från mandatet Palestinas yta.

Stridshandlingarna avslutades tillsammans ett rad avtal ifall vapenstillestånd, dock någon fred slöts ej då. Egypten samt Jordanien ingick senare fredsavtal tillsammans Israel – respektive

Staten Israel besitter kvar ej fastslagna samt internationellt erkända gränser.

Texten &#;r uppdaterad/granskad 19 månad Redakt&#;r: Lena H&#;glund